Etiska fonder stramas upp

Premiepensionsvalet kan innebära ett genombrott för de etiska fonderna. Det hoppas alltjämt Carina Lundberg, VD för KPA Fonder, vars marknadsföringsplan redan raserats en gång då PPM-valet sköts upp ett år.

För det var med sikte på det valet som hon för två år sedan tog till storsläggan med den riksbekanta djävulskampanjen, som framställde traditionella fondförvaltare som satan själv. Carina Lundberg förnekar att det någonsin varit KPA:s syfte att svartmåla konkurrenterna, utan betonar att man bara velat öka kännedomen om varumärket i den egna kundgruppen.

Nog blev varumärket känt alltid, och i höst får KPA se om kampanjpengarna gett resultat i PPM-valet och de kommunanställdas tjänstepensionsval. Att det hittills inte flutit in mer pengar än 300 miljoner kronor, fördelat på 3.000 sparare viftar hon bort. »Vi saknar bankernas distributionskanaler«, konstaterar Carina Lundberg torrt.

Men sådana är inte heller nödvändiga i alla lägen. Se bara på Lannebo Fonder, som startades med den gamle Robur-VD:n som frontfigur. Den drog in 100 miljoner kronor redan under teckningstiden.

Försvinnande litet

Banco, KPA och SalusAnsvar Öhman positionerar sig som förvaltare med tydlig etisk profil. Det återstår att se hur de klarar sig i PPM-valet. För fondsparande med etiska förtecken är försvinnande litet i Sverige. Cirka 1,5 procent av den totala fondförmögenheten finns i etiska och ideella fonder. De senare skänker en till två procent av fondförmögenheten varje år till välgörande ändamål och får därför inte vara med i PPM-systemet. Enskilda pensionssparare får inte skänka bort delar av kollektivets pengar, vilket följer av enkel försäkringsmatematik.

Att dörren till PPM stängdes för de ideella fonderna upplevdes givetvis som ett bakslag av förvaltarna. Att de fonder som har etiska förtecken inte heller presenteras på given plats i PPM:s fondkatalog gör dem mindre exponerade. Men handen på hjärtat: inte är det PPM:s fel att de etiska fonderna har haft det lite motigt…

Ett skäl till att det etiska sparandet inte växer snabbare är att kriterierna är för snäva, för godtyckliga eller helt enkelt omoderna.

Alkohol, tobak och vapen

Att bojkotta alkohol, tobak och vapen är nämligen att göra det lite för enkelt för sig.

»Fondbolagen måste utveckla sina kriterier för vad som är etiskt idag och inte hålla fast vid syndkriterierna som härstammar från 1920-talets USA«, säger Magnus Furugård, VD för konsultföretaget Caring Company.

Att välja bort placeringar man inte gillar är inte längre det självklara förhållningssättet. I stället för att bojkotta ett företag, kan man placera pengar i det, men mot en utfästelse från företagsledningen att göra något åt problemen, exempelvis skapa bättre arbetsförhållanden i de verksamheter där det förekommer barnarbete. Detta är oftast ett bättre alternativ än att skicka ut barnen i misär och prostitution.

Hos flertalet etiska förvaltare försöker man skapa bättre verktyg för att ta hänsyn till hur placeringarna ska leda till att exempelvis mänskliga rättigheter enligt internationella konventioner efterlevs.

»Det låter mer vettigt. För att bojkotta tobaksbolag och spritproducenter fast man själv gillar att röka och dricka är bara skenheligt«, säger Peter Friberg, som ledde HQ Fonder fram till i våras. Han har alltjämt en cynisk inställning till varför förvaltare och politiker säger sig vilja placera etiskt. Han anser att etiska strategier mer härrör från en vilja att kunna ta sig ur svåra situationer, att vara politiskt korrekt, än från äkta medkänsla.

Hälsa, fred och miljö

KPA, som säger sig driva i sann mening etiska fonder där hälsa, fred och miljö står i centrum, har satt upp mätbara mål och kriterier. Bolaget spår att detta är framtidens melodi för att visa ett socialt ansvar.

»Att ställa krav på att ett företag ska följa konventionen SA 8000, för att respektera de mänskliga rättigheterna, och att utöva ägarmakten där det är möjligt, är sannolikt rätt väg att gå«, säger Carina Lundberg.

Men hon menar att fondbolagen i Sverige inte är särskilt intresserade av att utforma en gemensam policy för etiska placeringar.

»Vi har tagit upp frågan i Fondbolagens Förening, men de flesta förvaltare tycker bara att det är löjligt. Därför har vi sökt oss till Storbritannien och organisationen Social Investment Forum som finns där«.

KPA:s nye ägare Folksam framstår i det här sammanhanget som en traditionell förvaltare som kommer att låta KPA hållas och följa sin egen inriktning. Men det finns inga planer på att Folksam skulle utveckla den övergripande etiska policy som bolaget redan har.

Brittiska förvaltare

Att Storbritannien ligger långt fram på det etiska området är ingen slump. Blair-regeringen har stiftat en lag om att förvaltarna måste offentliggöra sin inställning i etikfrågor från och med den 3 juli i år.

»Och det är via de stora pensionsförvaltarna som de etiska kriterierna kommer på bred front. 350 av de 500 största brittiska förvaltarna har idag skaffat sig en policy«, säger Magnus Furugård. Detta har intensifierat arbetet med att utveckla verktyg för etisk utvärdering.

Här hemma går utvecklingen åt samma håll. Av regeringens skrivningar om de fyra nya AP-fonderna, som tillsammans kommer att placera cirka 540 miljarder kronor från årsskiftet, framgår att etiska hänsyn ska tas utan att äventyra målet om bästa möjliga avkastning.

Den som tror på att det finns inneboende drivkrafter i marknaden, bör göra bedömningen att socialt ansvar och god etik är en långsiktig konkurrensfaktor som vanliga fondförvaltare inte har råd att bortse ifrån. Därmed kommer de etiska fonderna i framtiden att få svårt att locka sparare bara med etiska argument.Läs även arktikeln “Syndiga placeringar”.