”Ericsson stödjer kriget i Kongo”

Efter anklagelserna om utnyttjandet av barnarbete i textilindustrin och debatten om Lundin Oils eventuella underblåsande av kriget i Sudan seglar dylika anklagelser nu upp mot världens elektronikföretag. Bland annat Ericsson pekas ut som köpare av metallen tantal från Kongo, där utvinningen och försäljningen av metallen försörjer ett inbördeskrig präglat av mord, våldtäkter, slavarbete och folkfördrivningar.
5 juni 2001 08:47

”Om det kom till vår kännedom att våra leverantörer får tantalit från Kongo skulle vi inte sparka ut dem”, är Ericssons kommentar. Krig är dyrt, och skrupelfria krigsherrar skyr inga medel för att komma över vapen. I Kongo, där uppskattningsvis 10 000 civilpersoner dödats under de senaste två årens inbördeskrig, är det metaller som utgör hårdvaluta.

Den mest eftertraktade som Kongos natur har att erbjuda är tantal, utvunnet ur mineralet tantalit. Tantal är bokstavligt talat värt sin vikt i guld, och handlades under fjolårets stora efterfrågan kring 400 dollar per pund, motsvarande drygt 8 000 kronor kilot. För närvarande ligger priset på ungefär 2 000 kronor kilot.

60 procent av världens producerade tantal går till elektronikindustrin och återfinns i mobiltelefoner och datorer. Tantal har en extremt hög smältpunkt, är mycket hårt och har en stor motståndskraft mot kemiska föreningar.

70 procent av all tantalit produceras i Australien, medan 15 procent kommer från Afrika. Kongo anses dock ha en av världens allra största reserver, och i en färsk FN-rapport beskrivs hur denna alltmer exploateras. Mord, slavarbete, våldtäkt och massiv folkfördrivning nämns i rapporten som en direkt följd.

I FN-rapporten uppmärksammas tantalitbrytning som den främsta källan för finansiering av det pågående kriget i Kongo, enligt den amerikanska tidningen The Standard. I rapporten pekas framför allt handelsbolag ut som ”motorn i Kongos konflikt”, enligt The Standard.

Handelsbolagens viktigaste kunder är komponenttillverkare som AVX, Epcos, Hitachi och NEC, och bland deras viktigaste kunder finns i sin tur Ericsson, Nokia, Motorola, IBM och Dell.

Från en gruva till en mobiltelefon är dock transportleden för tantalit fler än så, och det är i slutändan svårt att spåra metallens ursprung. Enligt The Standard förnekar dock företag som Ericsson och Nokia all kännedom om att någon tantalit med skövlade Kongo som ursprungsort skulle finnas i deras produkter.

Organisationer för mänskliga rättigheter, såsom Human Rights Watch, efterlyser en handelsbojkott gentemot Kongo och de angränsande länderna Rwanda, Uganda och Burundi, och frågan diskuteras även in om FN.

”Om det kom till vår kännedom att våra leverantörer får tantalit från Kongo skulle vi inte sparka ut dem, det skulle inte hjälpa”, säger Ericssons miljödirektör Mats Pellbäck-Scharp till The Standard.

”Vi skulle snarare försöka påverka dem” att inte göra affärer där, och ”om en större internationell bojkott blev fallet skulle vi stödja den”, säger Mats Pellbäck-Scharp.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

Relaterade artiklar

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.