Ericsson gräver guld i Kina
Redan vid årsskiftet räknar han och Ericsson med att Kina har 150 miljoner mobiltelefonabonnenter.
”Våra prognoser pekar mot 350 miljoner abonnenter 2004. Det motsvarar sannolikt mer än 20 procent av telefonmarknaden världen över”, säger David Almström.
Att Kina om tio år har 700 mobiltelefonanvändare ser David Almström inte som någon omöjlighet. I så fall ligger penetrationen då på 75-80 procent.
Idag har Kina en marknadsandel på 12-13 procent. Vad tillväxten betyder för systemförsäljningen är svårare att sia om, eftersom ingen kan veta vilken kvalitet i näten som de kinesiska operatörerna väljer att ha.
”Men även om Kina inte skulle svälja 20 procent av den globala systemförsäljningen är det rimligt att Kinas andel av Ericssons försäljning kommer att växa ordentligt de närmaste åren”, säger David Almström.
Klart är att Kinas betydelse för Ericssons försäljning ökar snabbt. Under det andra kvartalet i år gick Kina om USA som Ericssons viktigaste marknad. I halvårsrapporten uppgick Kinas andel av Ericssons fakturering 12 procent, eller 14 miljarder kronor.
USAs andel stannade på 11 procent medan trean, Brasilien, bara stod för 6 procent av faktureringen. Ännu tydligare syns förändringen i orderingången. Kina svarade för 13 procent av alla beställningar under det första halvåret i år, före USA med 9 procent.
På systemsidan uppgår Ericssons marknadsandel i Kina till omkring 40 procent.
Även på mobiltelefoner är David Ahlström optimist. Idag är Ericsson en av fyra leverantörer och marknadsandelen ligger i nivå med den som Ericsson har i resten av världen, cirka 7-8 procent.
”Men det kan ändras snabbt. Lyckas vi behålla ett teknikförsprång kan vi lätt ta 10-15 procent av telefonmarknaden”, säger David Almström.
”Jag är extremt positiv till Kina. Det finns inga som helst tecken på avmattning. Snarare ser vi en BNP-tillväxt som kommer att ligga på 5-10 procent de närmsta 10 åren och därtill är infrastruktur som telekommunikation ett prioriterat område” säger David Almström.
Två saker ligger bakom den plötsliga mobilexplosionen. Dels ökar behovet av kommunikationer i takt med att allt fler ungdomar flyttar till städerna. Dels har betalsystemet förändrats där China Mobile, den största operatören, tagit bort startavgiften på cirka 500 kronor, en avgift som abonnenten fick betala oavsett om man ringde eller inte.
”Dessutom har man satsat stort på kontantkort vilket gör att vanligt folk plötsligt har råd att ringa”, säger David Almström. I en del fattiga provinser finns redan fler mobiltelefoner än fasta abonnemang.
Kina har ännu inte delat ut sina 3G-licenser. China Mobile vill utvärdera nästa generations mobiltelefoni innan det fattar beslut om att införa det i Kina. Budskapet är att tredje generationens mobiltelefoni inte kommer att bli kommersiellt tillgängliga förrän 2004 eller senare.
Därtill har Kina inte valt att satsa på en enskild standrad utan komer att erbjuda WCDMA, amerikanska CDMA-2000 samt en egen lokal standard. Däremot satsas det ordentligt på GPRS, där kineserna ligger i nivå med Europa enligt David Almström.
Ericsson har 4600 anställda i Kina. I början av 1998 fanns 3000 anställda.
Känner du av det pågående besparingsprogrammet? ”Visst måste även vi se över kostnaderna men vi slipper dra ner på personalen”.
Hur ser du på den nya organisationen som presenterades förra veckan? ”Intrycket är att det blir snabbare och rakare beslutsvägar och sådana förändringar är väl alltid bra”.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.