Bankprofilen som blev entreprenör: ”Förvånade många – allra mest mig själv”

Kan man vara kontrollerat karismatisk? Medvetet återhållsam med en större kraft som finns under ytan? Det intrycket ger Ann Grevelius när Affärsvärlden träffar henne på Clarion Hotel nära centralstationen i Stockholm.

Utanför fönstren där vi sitter pekar ett tjockt knippe tågrälsar i olika riktningar, en passande fond för kvinnan som bytte spår mitt i karriären. Från förvaltningschef på storbank till tech-entreprenör, styrelseproffs och affärsängel. Fast hon tycker alla etiketterna är ”fåniga ord”.

FondsparandeArtikel

Robotarnas kamp om spararnas pengar – vem överlever?

Den nedtonade personligheten finner en parallell i hennes vaga, sydnorrländska dialekt. Bakom pärlhalsbandet finns något mer oslipat från bruksorten utanför Sandviken där hon växte upp. En doer-mentalitet hon smugglat med sig till storstan och styrelserummen hos bland andra Stena-sfärens investmentbolag Stena Sessan, energibolaget OX2, och pensionsförvaltaren Alecta. Dessutom sitter Grevelius i Nordeas nomineringsråd och ansvarar för förvaltningen av 12,5 miljarder i Stiftelsen för Strategisk Forskning. Utöver investeringar och engagemang i flera techbolag.

”Jag har gjort precis allt inom bank”

Grunden till den breda aktivitetsportfölj hon jonglerar idag lade hon sten för sten, roll för roll, i olika delar av banksystemet – en värld hon hade siktet inställt på redan som målmedveten civilekonomstudent i Uppsala. Hos Handelsbanken fick hon en ”gedigen bankutbildning” och avancerade med tiden till chef för förvaltningen av svenska aktier och inmutade en position som prisbelönt expert på området. Därifrån rekryterades hon av ärkerivalen SEB och sattes som chef för hela den nordiska aktieförvaltningen.

”Jag har gjort det mesta inom bank och haft precis alla typer av förvaltningsmandat. Fonder, institutionella kunder, privatkunder, private banking, jag har varit chef och förvaltare – allt”, säger Ann Grevelius.

”En break-point var när jag helt oväntat fick min trippel-A rating och en helsida i Di. Det var en total överraskning som öppnade många nya möjligheter”, tillägger hon och syftar på när brittiska Citywire år 2007 gav henne en AAA-rating som bara ett fåtal svenska förvaltare fått.

Grevelius reflekterar över den egna självbilden, hur karriären i backspegeln kan se ut att ha gått snabbt, men kändes långsam när hon var mitt upp i den. Varje roll kändes som om den skulle vara livet ut och definierar en viss ”typ”.

Därför överraskade det många – allra mest henne själv, säger hon – att hon som bankkvinna i varje kavajfiber tog steget in i en pragmatisk och stundtals kaotisk startup-miljö med snabba puckar.

Ann Grevelius

Bakgrund: Född 3 december 1966 i Göteborg. Uppvuxen i Sandviken utanför Gävle. Civilekonomexamen från Uppsala universitet..

Tidigare karriär: Handelsbanken, SEB, Nasdaqs Bolagskommitté.

Styrelseuppdrag i urval: Ordförande i Opti, ledamot i OX2, Stena Sessan, Alecta, H&H Group och Fastighetsbolaget Stenvalvet.

Andra förtroendeuppdrag: Ordförande i investeringskommittén, Stiftelsen för Strategisk Forskning. Ledamot i Nordeas nomineringsråd.

Fritidsintressen: Golf, böcker, teater, mat och dryck.

 

”Under alla år på bank såg jag mig aldrig som entreprenör. Att lämna det man redan känner – all trygghet och alla förmåner – för något okänt, det var bara inte jag. Ändå gjorde jag det. Jag tror det var för att min lärokurva helt planat ut och det funkar inte i längden när man drivs av nyfikenhet, utmaningar och mötet med nya människor.”

Som viktig utmanare och mentor nämner Grevelius miljardären Staffan Persson som tidigare var hennes kund i SEB men idag är delägare i Opti, den digitala spartjänst vi egentligen är här för att prata om.

”Han var en krävande kund på ett bra sätt. Han pushade mig att göra saker bättre, samtidigt som han alltid trodde på mig. Och han inspirerade genom att jag såg alla spännande saker han gjorde”, säger hon.

Betyg byts mot passion

Efter flera år utanför bankvärlden utstrålar hon fortfarande struktur och kontroll, med väl avvägda gester och genomtänkta svar, så det överraskar inte när hon berättar att hon var ”galet fokuserad på höga betyg”. Men nu, säger hon, när hon själv anställer, letar hon efter passion snarare än personer som gjort rätt hela vägen; letar den sorts engagemang hon själv hittat i startupbolagen där hon är investerare, rådgivare och ibland sitter i styrelsen. Hon nämner North House, en plattform för bolagsstyrning; Preglife, en app för gravida; förrådsbolaget Storage365 och bomäklarföretagen Movesta och Habeno.

Vad är din value add där – vad ger det att ha Ann med på resan?

”Jag kan kapitalmarknaden, så att resa kapital och arbetet runt det kan jag bidra med. Jag gör också mycket inom media, kommunikation och generellt strategiarbete som grund för en stark tillväxtfas”, säger hon.

Det är ett ganska lakoniskt svar, men kanske är frågan svår att svara på utan att låta arrogant.

Vad måste en startup göra för att få pengar i dagens klimat?

”Det är riktigt tufft idag. Investerarnas fokus har gått från 100% fokus på tillväxt till nästan 100% lönsamhet. Och den ligger per definition ofta en bra bit in i framtiden för tidiga, små företag. Unga bolag utan kapital sitter i en riktig rävsax idag och investerarna har alla trumf på hand”, säger hon

Grevelius ”baby”

Bland sina skyddslingar är det bara en som Grevelius kallar ”min baby”. Nämnda Opti, som hon startade 2014 tillsammans med Jonas Hombert, techbyggare som just då sökte ett nytt projekt.

Deras motivation var och är att rädda småsparare från att bli ”påkrängda dyra och mediokra fonder” och i stället ge dem tillgång till samma sparandemöjligheter som professionella investerare, till en så låg kostnad som möjligt.

Detta gör Opti genom en bred, automatiserad värdepappersplattform där kunderna utifrån ett frågepaket om riskvilja och sparbeteende rekommenderas en av nio standardportföljer (27 om man räknar att alla risknivåer även finns i en hållbar och en ”mycket hållbar” variant.)

Oftast månadssparar kunderna passivt och tanken är att de ska profitera på en klassisk, diversifierad förvaltningsstrategi, där även räntebärande papper och råvaruinstrument ingår för att skapa robusthet.

Som vanligt i branscher med standardiserade och automatiserade produkter dras man med svårigheter att förklara hur det egna företaget skiljer sig från andra. Grevelius tar först sikte på skillnaden mellan Opti och vanliga banker.

”När storbanker försöker göra robottjänster blir det halvhjärtat och nästan tragikomiskt. Deras lönsamhet finns ju i de egna fonderna”, säger hon.

”Vi å andra sidan är helt oberoende i den mening Finansinspektionen använder. Vi har inga egna fonder och behåller inte de kickbacks som finns inbyggda i fondsystemet. Bolag som Avanza och Nordnet lever gott på kickbacks och är därmed inte oberoende”, säger hon och får in en känga mot handelsplattformarnas automatiserade fondprodukter.

Men att ”ha sina pengar hos en robot” tycker Grevelius inte låter särskilt attraktivt. I stället ska kunden känna att den sparar hos ett ”jättefint, personligt fintech-bolag”. Det är i bästa fall en semantisk skillnad, och mycket riktigt spelar kommunikationen stor roll för Opti som lägger ner mycket tid och pengar på reklamkampanjer, psykologiskt genomtänkta nyhetsbrev och mediakommunikation.

”Känslan av enkelhet, trygghet och lugn är det vi vill förmedla. Tonaliteten gör oss unika och vi får jättemycket positiv respons på den”, säger hon.

Samma sak fast annorlunda

Men frågan kvarstår vad den egentliga skillnaden är mellan Opti och konkurrenterna, dit Grevelius främst räknar Lysa och Fundler. De flesta i branschen stoltserar med att deras modeller bygger på ”Nobelprisbelönt forskning”, vilket i princip kan sammanfattas med bred diversifiering.

Att graden av exponering mot den globala marknaden avgör kvaliteten i robot-portföljerna framgår inte särskilt tydligt av informationen på förtagens webbplatser. Snarare ges man intrycket av att fonderna ”väljs ut” mer individuellt till en personlig riskprofil. Det talas om att underlätta för vanligt folk att välja fonder, när värdet av den teoretiska modell man lutar sig mot egentligen bara kan förbättras genom ökad diversifiering till minimerade avgifter.

Önskan att få kunden att känna sig sedd står mot det faktum att storskaligheten utgör själva värdet, med en negligerbar rörlig kostnad för varje ny kund. Det kanske är något kunderna skulle förstå ändå, om man försökte, men i stället blir Grevelius litet svårinfångad när vi pratar om värde, avgifter och skillnader. Hon säger det bara nästan, att priset handlar om varumärket, trots att det inte är annorlunda än för, säg, mode eller bilar.

Är det hur extrem diversifieringen i portföljen är som avgör – hur många av världens runt 10 000 aktier ni når?

”Ja, men marginalnyttan är avtagande. Det gäller att hitta bra produkter, till exempel i räntedelen som man inte pratar så mycket om. Och mig veterligen är vi de enda som inkluderar råvaror – den enda tillgångsklassen förra året som gick plus”, säger hon.

Men det är bara en mycket liten del av portföljen. Motiverar det att era avgifter högre än konkurrenternas?

”På de fonder vi valt får du tillbaka ett snitt på cirka 40 punkter jämfört med om du hade investerat själv. Om du matchar det med förvaltningsarvode så har du nästan räknat hem kostnaden.”

Men är det den prisjämförelse kunden gör, tittar de inte snarare på era konkurrenter?

”Kapitalförvaltning handlar alltid mer om vad man får, än exakt prisnivå. Avkastning efter avgifter är det man alltid bör titta på. Vårt oberoende är också en garanti för att vi inte startar något eget som blandar bort korten vad gäller kick-backs”, säger Ann Grevelius.

”Vissa använder pris som sin USP medan vi gått på kvalitet och diversifiering, till exempel med valutasäkrade räntefonder och råvaror. Vi måste också bygga ett lönsamt bolag för att kunna finnas kvar och stå vid kundens sida, för all framtid”, tillägger hon.

Illustra ägare och klippan Carnegie

Lönsamhet, ja. Opti väljer att inte vara specifika kring antalet kunder ”utifrån ett önskemål från våra ägare”. Men säger sig ”stadigt närma sig 100 000 betalande kunder ”. Man har idag nära en halv miljon nedladdningar av Optis app, men intäkterna enligt bokslutet 2021 var fortfarande blygsamma: 6 miljoner kronor, jämfört med 53 miljoner i kostnader.

”2022 var också ett expansivt år, medan siktet för 2023 är att visa ett bättre resultat och samtidigt vårda de spännande möjligheter en rejäl kassa ger”, säger Ann Grevelius och låter med en blick antyda att saker kan vara i görningen.

Utan större intäkter går det åt en hel del riskkapital och Opti har tagit in cirka 300 miljoner sedan start. Initialt av bland andra familjen Wilkne, Staffan Persson och grundarna, men för ett år sedan sköt Carnegie in 200 miljoner kronor och blev störste ägare med 16,4%. Bra tajming, onekligen, och en investering som gav bolaget en värdering på över en miljard kronor. Ann Grevelius äger fortfarande 6,5% av bolaget.

När dealen gjordes uttryckte Carnegie och Opti avsikter att samarbeta strategiskt men hittills har investmentbanken varit passiva ägare, utöver att Fredrik Leetmaa, chef för private banking på Carnegie, klivit in i Optis styrelse.

”Vi får se vad det blir i framtiden, det handlar om vilka ambitioner Carnegie, och dess ägare Altor, har. Just nu är det nog mest en finansiell investering, med fokus på att följa och förstå hur vi jobbar digitalt med kunderna.”

Vid vilken tidpunkt man tänker sig skriva svarta siffor är ett rörligt mål, enligt Grevelius, beroende på hur mycket man investerar i tillväxt. Optis strategi liknar snarare Avanzas än Nordnets. Det vill säga att fokuset är Sverige och att gräva och växa där man står, säger hon.

Råd från morsan

Efter en lång karriär och med två barn, 24 och 27 år, har Grevelius en del råd att komma med till nästa generation.

”Det är jätteviktigt att man har roligt. Följ inte bara hjärnan utan lyssna på hjärtat och magen. Och skapa balans, men det behöver inte betyda att jobba mindre. Det är underskattat att arbeta med flera saker, ha två jobb, ett sidoprojekt kanske. Inse att allt inte är lätt, men följ stjärnorna. Och går det inte, så ta en annan väg.”

Det som ter sig som avgörande i stunden – en viss utbildning eller ett visst jobb – är småsaker ur ett livsperspektiv. Lär känna människor, bygg nätverk och vårda kontakter och relationer, säger hon.

Talet engagerar och fotografen Meli Petersson-Ellafi bryter in med en kommentar till den CV-press som råder överallt. Hon har lyssnat under intervjun och vill försöka fånga Grevelius personlighet utomhus. Vi går ut i parken framför LO-borgen vid Norra Bantorget och efter några vanliga bilder ber hon styrelseproffset att posera med attityd bredvid Brantingmonumentet.

Och se där, med armarna över huvudet, blir den självsäkerhet synlig i Ann Grevelius som man känt hela tiden.

Läs också reportaget om sparrobotarna: Robotarnas kamp om spararnas pengar – vem överlever?