ENERGIPROPPEN: Inte bara enligt plan

Förväntningarna var väl inte särskilt stora på att regeringensenergiproposition, som presenterades i fredags, skulle innehållaså mycket annat än fler planekonomiska inslag, alltsåytterligare bidrag för att styra konsumtion och investeringar.En rad förslag går också i denna riktning, särskilt vad gälleråtgärder för att minska elanvändningen och få hushållen att gåöver från elvärme till fjärrvärme i samband med attkärnkraftsreaktorerna i Barsebäck stängs.

Det kan finnas rationella ekonomiska skäl för denna övergång påvissa orter. Men om staten griper in innebär det eninkomstomfördelning från skattebetalare till fastighetsägare,som med statsbidrag kan genomföra åtgärder de ändå skulle hagjort. Varför skall staten på ett godtyckligt sätt subventionerafastighetsägare som råkar ha uppvärmningssystem mogna för byte?Det finns dock även marknadsekonomiska inslag. Omställningenförutses ske på marknadsekonomiska grunder. Det heter att statenbara skall ange ramar och att näringslivet måste ha denavgörande rollen när det gäller att identifiera de produkter ochprocesser som kan bli lönsamma på marknaden. Regeringenöverväger också en förändring av de kritiseradeproduktionsskatterna, som måste samordnas med motsvarandeskatter i våra grannländer. Annars får man inte ettkostnadseffektivt utnyttjande av det nordiskaelproduktionssystemet.

Budskapet i propositionen är dock delvis motsägelsefullt. Detsägs exempelvis att samhällskontrollen över utrikeshandeln medel skall stärkas. Samtidigt betonas de positiva effekterna av enöppnare handel. Statliga Vattenfall skall ha en strategisk rolli omställningen och underförstått göra satsningar som ingenannan på marknaden förväntas göra. Men det skall ske inom ramenför kraven på affärsmässighet.

Regeringen verkar ha dragit lärdom av de mindre lyckade inslagsom historien uppvisar på energipolitikens område. Kritikengäller främst att kommuner och företag fått alltför generösabidrag för att bygga produktionsanläggningar.

Av energipropositionen framgår att bidragen till att byggabiobränsleanläggningar sänks något, från 4.000 kr till 3.000 krper kW installerad eleffekt. Och för vindkraften minskasstödandelen från 50 procent till 15 procent av den totalainvesteringen.

De utvärderingar som gjorts av energiforskningen har pekat påatt alltför mycket statliga medel gått till att lyftakonventionell teknik. Dessa satsningar hade kunnat ske påvanliga kommersiella grunder. Alltför lite statliga medel ansesha gått till grundläggande kunskaps- och kompetensutveckling.Detta har regeringen uppenbarligen tagit fasta på. Ipropositionen framhålls det långsiktiga perspektivet ochgrundforskningen. Områden som nämns är bränsleceller,energilagring och solceller.