ENERGI: ABB mot Siemens

Det finns få marknader i Östeuropa med så många fallgropar somenergimarknaden. Även företag som följer spelets alla intrikataregler, måste stå ut med tålamodsfrestande bakslag. Orsaken äratt efterfrågan på energi, och framför allt på el, har sjunkit itakt med fallet i industriproduktionen.

Det innebär att den befintliga kraftverksparken idag äröverdimensionerad, om än hopplöst föråldrad och ineffektiv meden genomsnittlig utnyttjandegrad på bara 30 procent jämfört medvästeuropeiska kraftverk. Egentligen borde dessa föråldrade ochmiljöskadliga kraftverk moderniseras. Men kombinationen avöverkapacitet och brist på kapital gör att det saknas incitamentatt investera i modern teknik.

Fattiga energiproducenter i öst ägnar sig i första hand åt attförsöka köpa bränsle för att möta den akuta efterfrågan. De haringa resurser att höja effektiviteten och förbättra miljön, slognyligen den europeiska utvecklingsbanken EBRD fast i entillnyktrande analys av elproduktionen i Östeuropa. Trots dettainvesterar två av världens ledande verkstads- och elektrobjässar- ABB och Siemens – miljarder i Östeuropa och Ryssland. Både ABBoch Siemens har köpt in sig i några av regionens största turbin-och generatortillverkare. Vi tror på Östeuropa men vi har ettmycket, mycket långt perspektiv och vi är beredda att ta mångasmällar, säger man på Siemenskoncernens kraftverksdivisionKraftwerk Union (KWU) och tillägger att det för närvarande inteär fråga om att bygga nya kraftverk utan på sin höjd om attuppgradera befintlig infrastruktur. Till skillnad från ABBsträvar Siemens inte efter att bygga upp en stark produktionsbasi de östeuropeiska låglöneländerna för att därifrån exporteratill resten av världen. Det är marknaderna i öst – som Siemensmed sin över 100-åriga tradition i Östeuropa betraktar som sinhemmamarknad – som man vill komma åt. Våra produkter förvärldsmarknaden utvecklar och tillverkar vi helst i Tyskland,där vi har kontroll över kvaliteten, säger KWU.Ärkerivalen ABBsatsar däremot konsekvent på att sänka kostnaderna genomproduktion i det billiga Östeuropa.

För ABB är det bara majoritetsägande som gäller, medan Siemensnöjer sig med minoritsposter på 10-20 procent. När ABB tar överett företag raderas allt det gamla bort, engelska införs somkoncernspråk, personalen snabbutbildas och får en duvning i ABB–filosofi. Sedan får företaget klara sig på egen hand, medlokala chefer och i stenhård världsmarknadskonkurrens. När PercyBarnevik avgick som VD försäkrade han att investeringarna i östfortsätter i högt tempo, bland annat för att mildra effekternaav priskriget i Asien där priserna inom kraftgeneringen harfallit med 40-50 procent.

I Polen har ABB tagit över de två ledande tillverkarna avturbiner och generatorer – Zamech och Dolmel – och har i landetsammanlagt tolv bolag. Polen förbereder en ny energilagstiftningmed avreglering och nya prisstrukturer, som enligtuppskattningar kommer att leda till investeringar på tremiljarder dollar årligen. ABB räknar med att ta hem en stor delav beställningarna.

SIEMENS SATSAR MERA RYSKTABB har i dag 87 företag i Östeuropa med 24.000 anställda och enorderingång som inom de närmaste åren väntas öka till årligen 3–4 miljarder dollar. Siemens är ungefär lika stort med 75företag, 25.000 anställda och en orderingång på 3,6 miljarder D–mark förra året. Siffrorna är dock inte helt jämförbaraeftersom ABB är ett rent verkstadsföretag medan Siemenstillverkar allt från kärnkraftverk till telefoner, datorer ochtvättmaskiner.

Tittar man på kraftgenereringen – en av de tyngsta bitarna i debåda företagens östsatsning – är det uppenbart att ABB har sintyngdpunkt i Polen och Tjeckien, medan Siemens hellre plöjer nersitt kapital och sitt kunnande i den ryska marknaden.

MINORITETSÄGANDEUtan mediaskrammel, nästan helt i det tysta, har Siemens köpt insig i några av före detta Sovjetimperiets viktigaste företag.För två år sedan tog Siemens exempelvis över 20 procent iRysslands och Östeuropas ledande generatortillverkare, AOElektrosila.

Samma år förvärvades tio procent i landets störstaturbintillverkare Leningradsky Metallichesky Zavod (LMZ). Sedan1991 har Siemens även samriskföretaget Interturbo (med LMZ), sombland annat levererar gasturbinen till Rysslands första gas- ochångkraftverk. Dessutom håller Siemens sedan 1993 enminoritetspost i Kalushkij Turbiniy Zavod (KTZ) i KalugaRysslands största producent av industriturbiner. Både LMZ ochElektrosila hör enligt Dan Lubash, chef för emerging markets vidMerrill Lynch, till några av Rysslands mest lovande företag.