En visionär med utdelningsmöjlighet

Efter en period med extrem skuldsättning går Eniro in i en investeringsfas. Nu minskar skulderna och bortom 2010 väntar ånyo feta utdelningar.

“Go digital or die”, så inledde Mark Comerford, lärare vid Stockholms universitet och Hyper Island, en föreläsning på Affärsvärldens redaktion i förra veckan. Nu syftade inte Comerford specifikt på Eniro utan på mediebranschen i allmänhet. Men faktum är att beskrivningen i Eniros fall är osedvanligt korrekt.

Bakgrunden är att bolaget sedan en längre tid brottas med en kraftfull migration där intäkter snabbt flyttas från kataloger som Gula Sidorna (offline) till internetsidor som eniro.se (online). 1999 utgjorde offlineverksamheten närmare 100 procent av intäkterna men drygt tio år senare under 2010 kan verksamheten inom online komma att passera intäktsmässigt.

Under andra kvartalet uppgick tappet inom offline till 11 procent medan tillväxten på internet var 9 procent. Eniros eget mål är en total tillväxttakt om 0-2 procent årligen. Bolaget har med andra ord en förhållandevis stabil intjäning även om katalogerna håller på att dö “sotdöden”. Eniro har trots detta tillhört börsens största jojoaktier och har under det senaste året lyckats med konststycket att först tappa 80 procent av börsvärdet, bara för att därefter ännu snabbare återhämta nedgången.

Orsaken stavas hög skuldsättning som för Eniros aktiekurs haft ungefär samma effekt som när man belånar sin aktiedepå. Effekten bli stor såväl på upp- som nedsidan.

Den anmärkningsvärda omvärderingen där aktien stigit cirka 350 procent sedan i mars tyder på att marknaden nu lagt diskussionen om Eniros skuldsättningsgrad bakom sig. Efter emissionen på 2,5 miljarder kronor tidigare i år uppgår nettoskulden till 7,1 miljarder kronor.

Högt, kan tyckas med tanke på att marknadsvärdet på Eniro uppgår till knappa 6 miljarder kronor. Men med bolagets starka kassaflöden i ryggen sjunker skuldsättningen i snabb takt och uppgår i dag till 3,5 gångar resultatet på ebitda-nivå.

Frågan nu är snarare när bolaget börjar prioritera utdelning framför investeringar.

Marknadens rädsla för övergången från offline till online känns också en smula överdriven eftersom migrationen också för med sig mycket positivt för Eniro. Visst, konkurrensen är hårdare men trenden på marginalsidan inom online har pekat uppåt under lång tid och ska fortsätta så, om man får tro Eniro.

För drygt ett år sedan var faktiskt offlineverksamheten mer lönsam. Bolaget har därtill besparingsprogram som kommer få större genomslag på marginalerna när investeringstakten inom online klingar av.

Under 2010 uppgår besparingarna till 200 miljoner kronor medan investeringstakten 2009 ligger på 180 miljoner kronor. Ledningen har fått ett mandat om årliga investeringar på 200-250 miljoner som ska resultera i trafik, produkter och nya kunder.

Om Eniros visioner om en supersökmotor som förmedlar företagstjänster på ett mer interaktivt sätt blir verklighet så kan utväxlingen bli explosiv på intäktssidan bortom 2011.

Men där är vi inte ännu. Först ska bolaget övervinna ett antal tekniska hinder och få med sig handlare och annonsörer på sina visioner.

För internet i stort föll annonseringen med 14 procent under första halvåret 2009.

Detta ska dock inte tolkas som att intresset för internet som annonsmedium är på väg att minska. Det handlar mer om att annonsörerna i kristider använder sig mer av kanaler med hög mätbarhet.

En vanlig bannerannons, som ofta är varumärkesannonsering, passar många gånger in i samma kategori som konjunkturkänslig tidningsannonsering. Ett beteende som kan gynna en aktör som Eniro.

Därtill är det inte orimligt att tro att de traditionella katalogerna fortsätter att generera fina kassaflöden under lång tid framöver. Gamla mönster och beteenden tar nästan alltid längre tid att bryta än man tror.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.