En vass investering

Vapen förknippas för de allra flesta inte i första hand med investeringar. Många människor, inte minst i storstadsregioner, är till och med rädda för att befatta sig med något som skulle kunna definieras som ett vapen.

Men faktum är att de nordiska länderna av tradition tillhör de vapentätaste länderna i världen, eftersom jakt och fiske alltid varit dominerande inslag i vår kultur. I dag löser knappt 300 000 människor jaktkort varje år och Svenska Jägareförbundet har cirka 200 000 medlemmar.

Självklart köper jägare vapen, men i utkanten av denna miljardkarusell finns också en betydligt mindre marknad för så kallade samlarvapen. Den svenska marknaden för antika vapen tros omsätta runt 50–100 miljoner kronor årligen, där auktionshusen och ett fåtal vapenhandlare står för huvuddelen av affärerna.

Att bygga upp en vapensamling kräver engagemang och oftast någon form av fackkompetens för att det ska bli en bra affär i slutändan. Som köpare gäller det att förbereda sig väl genom att läsa litteratur och gå på museer. Detta för att skapa sig en uppfattning om bra modellår, tillverkare och få en känsla för färger och former. Ett sätt att undvika skojare är att köpa dyrgriparna på större auktioner där priserna blir mer marknadsmässiga. Störst i Sverige på antika samlarvapen är Probus Auktioner.

En investerare gör nog också säkrast i att inte drömma om ”det stora klippet”. I stället ska en investering ses som något värdebeständigt, eftersom avkastningen i regel går i takt med inflationen. I gengäld har prisutvecklingen för samlarvapen varit betydligt mer stabil än för exempelvis konst.

– När marknaden kollapsade för konsten i den förra finanskrisen runt år 1990 var priserna för vapen i stort sett oför¬ändrade. Jag brukar likna det hela vid ekorren som samlar nötter. Du vet vad du har i ”boet”. Men det gäller att köpa lite av varje, så att man får spridning på sina föremål, säger Max Sjöberg på Pro¬bus.

En bra ”portföljsammansättning” skulle, enligt Sjöberg, kunna bestå av en orientalisk dolk, en svensk värja och ett tyskt gevär.

Förutom att ett vapen ska vara från rätt tidsperiod är skicket det absolut viktigaste vid en värdering. Utgångspunkten är alltid att så mycket som möjligt ska vara i originalskick. För föremål från 1500-till 1700-talen finns det en acceptans för att objekten är lite skavda och lagade. Ett kantstött objekt i originalskick går för betydligt mer pengar än ett renoverat föremål. Däremot ska ex¬empelvis ett gevär från 1800-talet vara fritt från reparationer för att betinga ett bra pris.

Även om det är vanligt bland spekulanter att vara genuint intresserad av historia går det tänka i mera strategiska banor för den som inte är lika förtjust i svunna tider. En stor global trend är att utvecklingsländer, som börjat bygga upp köpkraft, dammsuger marknaden på föremål när inhemska spekulanter ”köper tillbaka” objekt till sina hemländer.

– Om man köpte ryska föremål för 8–10 år sedan är dessa i dag värda upp till tio gånger pengarna. Nu finns det en liten tendens att enklare föremål som är ryska kan vika i pris, men prisnivån är alltjämt mycket hög på ovanliga föremål. De japanska svärden har haft en liknande utveckling. De kostade ingenting för 25–30 år sedan, men går i dag för mycket pengar. Är man spekulativ kan det löna sig att ta en titt på indiska vapen som kan komma att få en liknande utveckling framöver, säger Max Sjöberg.

Et t annat sät t att hitta värdebeständiga vapen är att köpa personrelaterade objekt eller föremål från perioder som lockar till sig ett stort intresse. Bland moderna vapen går exempelvis tyska va¬pen från andra världskriget, oberoende av om det är dolkar eller pistoler, för oerhört höga belopp, särskilt om de är signerade. Följden har blivit att det finns mycket förfalskningar ute på marknaden. Även svenska vapen förfalskas och då gärna föremål från sent 1600-tal till 1700-talets första hälft.

– I Pakistan gör man i dag kopior med verktyg som förekom i Sverige på 1600-talet, men eftersom pakistanierna inte klarar av att härda vapnen som man gjorde förr i Sverige går det att avslöja förfalskningar genom att böja dem hårt. En pakistansk kopia ändrar form. Det gör inte en svensk officersvärja, säger Vide Carlberg, vd för Vapentjänst.

Som spekulant måste man också vara medveten om den lagstiftning som finns på området. Att köpa ett licensfritt vapen är inte konstigare än att köpa en stol. Men modernare vapen, eller samlarva¬pen som klassificeras som bruksvapen, kräver jaktlicens och godkänt vapenskåp. Omständigheterna till trots behöver inte priserna för licensbelagda vapen vara lägre i Sverige, tack vare att de kan vara licensfria på den globala marknaden och därmed värderas högre.