En ulv i fårakläder

Hans Vestberg väjer inte för att ta till knytnävarna på handbollsplanen men har också nära till tårarna. Den 1 januari når han sina drömmars mål: att bli koncernchef för Ericsson.

När blivande Ericssonchefen Hans Vestberg spelade handboll tryckte han en gång knytnäven rakt in i en motspelares ena öga – så hårt att denne fick ögonskador för livet, enligt tre av Affärsvärldens källor.

– Han var ju galen när han spelade, säger en handbollsspelare som känner honom.

Ja, “Weppis”, som han kallas hemma i Hudiksvall och i handbollskretsar, var riktigt ful på planen och satt ofta utvisad. Han var en spelare som alla ville ha i sitt lag, men ingen ville möta.

Den 1 januari 2010 blir “Weppis” koncernchef för Ericsson, Stockholmsbörsens tredje största företag, efter H&M och Nordea, räknat på börsvärde.

– Det som har tagit honom dit där han är i dag, är en fantastisk vilja. Han är en som krigar, säger handbollsspelaren.

Hans Vestberg är varken en fantastisk handbollsspelare eller en briljant ekonom. Men han sätter ett mål, jobbar stenhårt och når det.

Den endast 44 år gamle Hans Vestberg är populär på Ericsson och alla som Affärsvärlden talat med verkar tycka att han är en fantastisk person – utanför bollplanen. Fast vissa ser likheter mellan idrotten och jobbet.

– På handbollsplanen är han precis som på arbetet. Han har en arbetskapacitet som är helt obegriplig, säger Johan Hornhammar som spelade tillsammans med Hans Vestberg i handbollslaget Hellas.

***

Ungdomen

Hans Erik Westberg föddes i Hudiksvall den 23 juni 1965. (Han bytte senare stavningen till Vestberg, skippade Erik och började kalla sig bara Hans.)

Hans mamma Britt arbetade på Skatteverket och hans far Jan-Erik, “Janne”, var polis, bland annat kriminalkommissarie. Äldre brodern Peter blev också polis, i Stockholm.

Pappa Janne var en legendarisk tränare i Strands IF och han drillade “Weppis” hela vägen från sexårsåldern till A-laget.

– Hans pappa hade en oerhörd disciplin på laget, det förekom inte en öl på bussarna. Jag tror att “Weppis” lärde sig ordning och reda där, säger Hudiksvalls nöjeskung Bengt-Arne Pettersson som känner familjen.

I skolan var “Weijan”, som de nära vännerna kallade honom, ordentlig. Ett undantag var gymnasiefranskan där han var med i Fjäska-inte-för-fröken-klubben. Franskläraren var studierektor och känd som Hudiksvalls gymnasiums tuffaste lärare.

Klubben hade fyra medlemmar som sölade in i klassrummet, rusade ut och varken suddade på svarta tavlan eller öppnade fönster åt fröken, allt för att följa klubbreglerna. Resultatet för Weppis var en tvåa i franska.

– Det hela var väldigt olikt Weppis, han var ett A-barn. Han var alltid lärarnas gullegris. Han kämpade hela gymnasietiden. Det han vill bli bra i, blir han bra i. Han är inte född svinbra, men han har en grym vilja, säger en person från skoltiden.

Men på franskan och på bollplanen blev A-barnet som förbytt. När han i högstadiet spelade fotboll i skolan fällde han en gång sin flickvän i gruset, så att hon linkade av planen gråtande, med uppskrubbade knän. “Weppis” spelade dock vidare. Det var ju match och alla motståndare skulle mosas. Men efteråt var han mycket ångerfull.

Flickorna såg dock igenom fingrarna med hans killerinstinkt och många var kära i “Weppis”. Han var en idol.

– Det var honom man ville vara, säger en yngre handbollskille.

På julfester med handbollen framförde “Weppis” enmansshowen “Enpetaren”, som gick ut på att han satt på en stol och låtsades köra moped.

– Alla tyckte att det var skitkul. Han levde sig in i det så mycket att det blev helt galet, säger personen från skoltiden.

Efter lumpen som granatgevärsgruppchef började han hösten 1986 att plugga på ekonomlinjen i Uppsala där han tog lång tid på sig. Han tog inte ut sin examen förrän våren 1992.

Medan han studerade jobbade han på helgerna på nattklubben Högliden i Hudiksvall, då Norrlands största ställe som ägdes av Bengt-Arne Pettersson. “Weppis” stod i dörren, skötte baren och högg in överallt.

– Weppis är en fantastisk kille. Man kunde redan då se att han kunde gå hur långt som helst. Han är en enorm tävlingsmänniska, säger Bengt-Arne Pettersson.

Till skillnad från många andra i restaurangbranschen drack inte “Weppis” efter jobbet. Det gällde att orka träna handboll dagen därpå. Men visst festade “Weppis” ibland och då blev den redan glada och högröstade grabben ännu gladare och högljuddare.

***

Handbollen

När “Weppis” spelade handboll mot den långhårige Staffan Olsson drog han Olsson i håret och de var inte precis bästa vänner. Numera är Staffan Olsson förbundskaptenen för det svenska herrhandbollslandslaget och “Weppis” hans chef som ordförande för Svenska handbollförbundet.

Ja, “Weppis” ville vinna så mycket att han tog till alla metoder, kanske för att han inte direkt är någon bolltrollare.

– Jag tror till och med att han har svårt att äta köttbullar utan att de ramlar ur munnen på honom, skojar en handbollsspelare.

Om “Weppis” inte vann, trots att han alltid kämpade som om det gällde livet, brukade han gråta. Och även om de andra gick ut på krogen efter matchen följde han inte med. Han festar inte efter en förlust.

“Weppis” värvades så småningom från Hudiksvallslaget Strands IF till Hellas i Stockholm, för att senare gå vidare till Stockholmspolisen.

– Han for runt hela världen med Ericsson och spelade samtidigt handboll på toppnivå. Han sprang rakt in på planen direkt från Nicaragua, säger Johan Hornhammar.

– Han var den som sprang fortast och var bäst tränad. Vi skojade med honom när han kom in till träningen, ofta sen och med slipsen på sned: “Har du sålt Costa Rica nu?”, fortsätter han.

När Hans Vestberg bodde i Chile blev han chilensk mästare i handboll.

– Utan att förringa hans insats, så är Chile inte känt för sin handbollsnivå. Det är inget land man åker till och blir proffs i precis, säger en person som kan handboll.

Men Hans Vestberg, som går in för det han gör till 110 procent, var till slut tvungen att välja. Kombinationen toppjobb och handboll fungerade inte.

– Det var både en yrkesskada och en knäskada som gjorde att han var tvungen att trappa ned handbollen, säger Johan Hornhammar.

Men han spelar lite fortfarande. Numera tillhör han ett lag med yngre spelare från Hudiksvall på it- och dokumenthanteringsföretaget Ricoh i Stockholm som spelar i division 2. De är glada att ha sin gamla idol med.

***

Karriären

När Hans Vestberg som 26-åring fick sitt första fasta jobb, på Ericssons kabelfabrik i Hudiksvall 1991, bestämde han sig för att bli koncernens finansdirektör. Med tanke på att han sattes att attestera reseräkningar i Norrland, långt från huvudkontoret i Stockholm, måste det målet anses mycket högt satt, ja närmast ouppnåeligt.

– Han har alltid varit extremt ambitiös, extremt hängiven och lite smått galen, fast utan att någonsin tappa kontrollen, säger personen från skoltiden.

På kabelfabriken var han så snabb i “kassan”, som skötte alla utbetalningar, att de andra skämtade med honom: Fort men fel. Han har lätt för att ta över från andra, det lät ofta: “Det fixar jag, det ordnar jag, det tar jag hand om.”

Nå, han fick avancera inom Ericsson och blev så småningom skickad till Kina och Sydamerika, bland annat var han finansdirektör för Ericsson i Brasilien och i Nordamerika.

Möjligen var det nu han kom på att det där med finansdirektör inte var så roligt. Trots sin ekonomutbildning jobbade han hellre med människor, byggde lag, var ute i verksamheten. Nu var det koncernchefposten som hägrade, snarare än finansdirektörsjobbet.

År 2002 blev han chef för Ericsson i Mexiko och år 2003 fick han ta över det som skulle bli hans största framgång, Ericssons tjänstedel, Global Services, och blev medlem i koncernledningen. Services var en ganska försmådd enhet som bland annat installerade telefonnät åt operatörerna.

– Tjänster var något okänt, det var något man gav bort, det var en hygienfaktor som man hade för att man måste, säger en person på Ericsson.

Services hade knappt 30 miljarder kronor i omsättning och målet sattes till 70 miljarder år 2008. Och målet nåddes.

På ett av sina första kundmöten började Hans Vestberg prata om outsourcing, men kunden sade till honom att gå och stänga dörren utifrån.

Då insåg Hans Vestberg att han måste ha en annan ansats. Han skulle skapa en ledningsgrupp med en lyhörd tjänstekultur. Han valde människor som kompletterade honom i stället för att vara kopior av honom.

Att leda en sådan grupp är mycket svårare, men Hans Vestberg gillar att ta kalkylerade risker och han klarade det. Kanske för att han lyckades få medarbetarna att känna sig sedda genom att lyfta fram dem och engagera sig i dem. Då och då kunde det dyka upp ett sms från “Hasse”, som många kallar honom på Ericsson: “Hej, hur går det?”

Trots att Hans Vestberg är en oerhört energisk och entusiastisk person som far fram i 150 knyck tog han sig tid att tänka. När en position var ledig kunde det ta månader innan Hans Vestberg hade hittat den optimala personen.

Sedan koncentrerade han sig på transparent kommunikation. Medarbetarna, kunderna och omvärlden måste förstå organisationen.

År 2005 hade Services en omsättning på 40 miljarder kronor, vinsten särredovisades inte. Koncernchef Carl-Henric Svanberg var imponerad och befordrade Hans Vestberg till vice vd.

Energiknippet, vinnarskallen och lagbyggaren Hans Vestberg var nu påläggskalv på väg mot koncernchefsposten. Den unge mannen hade sprungit om många äldre, men han brydde sig inte ett dugg om vad de tyckte om honom.

Något år senare lär Carl-Henric Svanberg, under en föreställning på Cirkus i Stockholm, ha sagt:

– Hans, han måste ha en svart bok eller något där han skriver upp saker, hur kan han annars ha sådan koll?

Men någon sådan bok existerar inte, Hans Vestberg har mycket i huvudet.

Föreställningen på Cirkus stod Glada Hudik-teatern för, utvecklingsstörda var skådespelare. Projektet leds av Hans Vestbergs barndomsvän Pär Johansson, ännu en handbollsspelare. Vestberg introducerade år 2006 projektet för Carl-Henric Svanberg, som ordnade sponsring.

Den 5 november år 2007 befann sig Hans Vestberg på scenen i Folkets hus i Hudiksvall för att, för projektets skull, bli utfrågad om sitt liv. När så en av skådespelarnas mamma berättade hur mycket teatern betytt för dottern som har Downs syndrom rann Vestbergs tårar.

Hans Vestberg sägs vara en emotionell person med stor empati, i alla fall när han inte har en boll i sikte.

– Han går väldigt mycket på magkänsla och fattar emotionella beslut om vad som är rätt eller fel. Det utformar hela hans karaktär, säger en vän.

Vid det laget hade Hans Vestberg blivit Ericssons finansdirektör. När bolaget kom med sin stora vinstvarning hösten 2007 hade finansdirektör Karl-Henrik Sundström slutat och Hans Vestberg fått jobbet. Problemet var att han egentligen inte ville ha det, men han tog det som en språngbräda mot koncernchefsposten. Han var dock inte glad när han fick koncentrera sig på siffror och Excelark.

Desto gladare, ja pojkaktigt glad, var han en knapp vecka efter midsommar i år då han presenterades som Ericssons blivande koncernchef på en presskonferens på Näringslivets hus på Östermalm i Stockholm.

Analytiker som Affärsvärlden talat med gjorde också tummen upp.

– Vestberg har en idé att om man kan öka kunnandet om Ericsson i finansbranschen så är det positivt för värderingen av bolaget. Därför förklarar han affären i stället för att pådyvla oss ett synsätt. Han har redan ökat transparensen i kvartalsrapporterna. Han gräver sig en nivå djupare, säger Helena Nordman-Knutson, analytiker på Öhman.

Hudikborna gladde sig också. Så här skrev pseudonymen “Draken” i en kommentar på Hudiksvalls tidnings hemsida:

“Vad stolt jag blir av att vara Hudiksvallsbo. En gång delade jag klassrum med denna man och redan där visade det sig att han var en klippa. Äger ledarskapet ut i fingerspetsarna. Ödmjuk, charmig och energisk. En kobra – inte att leka med.”

Ericssons ordförande Michael Treschow ställde frågan när Hans Vestberg satt i bilen på väg hem från en chefskonferens på Djurö i Stockholms skärgård, har han själv berättat i Dagens Industri.

– Gud vad roligt, tänkte jag, sa Hans Vestberg till tidningen.

Ändå väntade han med att tacka ja tills han hade talat med sin fru.

***

Familjen

På något sätt lyckas Hans Vestberg även hinna med sin familj. Hustrun jobbar också på Ericsson och paret har en dotter på nio år och en son på sju år. Familjen bor i flotta Stocksund, norr om Stockholm.

Hans Vestberg sägs ha en på- och av-knapp. När han är med familjen kan han slå på jobbet då han får sms eller samtal, för att sedan omedelbart slå av. Men under många år var det bara på lördagar han var ledig och skjutsade barn på fotboll.

Dessutom har han alltid tränat hårt. Han har sprungit maraton och halvmaraton, bland annat i Afrika. Han har även försökt gå på gym, dock utan att lyckas bygga särskilt mycket muskler. Därtill spelar han, som så många andra direktörer, golf. Han sägs vara hyfsad med ett handikapp på 11.

– Det är samma sak där som på handbollsplanen och på jobbet, om man tar i allt vad man kan hela tiden slår man lite snett ibland, säger en person som känner honom.

Nyligen var Hans Vestberg i Afrika och besteg Kilimanjaro. Det var ett projekt som han hade förberett noga i flera år, gått igenom alla risker och tränat hårt inför. Trots att det var så kallt att han inte kunde sova ordentligt vissa nätter så klarade han det. När Hans Vestberg gör något så är det ordentligt, på blodigt allvar och tillsammans med rätt personer.

Hans Vestberg gillar även att resa tillsammans med familjen. Dessutom brukar han ta med sig familjen och gamla handbollskompisar på olika jippon som Ericsson ordnar. Privat umgås han fortfarande mest med människor han lärt känna genom sporten.

Flera som känt honom länge berättar att han är samma gamla “Weppis”, helt i avsaknad av divalater och direktörsfasoner. Men visst har han mognat.

– Han har blivit mycket tuffare och rakare än han var för 15 år sedan, säger Johan Hornhammar.

Några av hans vänner skulle inte vilja jobba för honom eftersom han kan vara väldigt hård. Men det kan kanske behövas. Hans Vestberg står inför ett antal utmaningar på Ericsson.

***

Utmaningarna

“Han är inte tekniker”, så lär det muttras på ingenjörsföretaget Ericsson. Nej, men han har jobbat länge i bolaget och kommer från tillväxtområdet tjänster.

Är han tung nog? Vissa oroar sig för att 44-åringen är för pojkaktig. Andra menar att han är en lagspelare som kan ta med personer som har pondus när han träffar kunder. Hans Vestberg är, till skillnad från Carl-Henric Svanberg, ingen soloåkare.

– Förut hade vi en person som representerade Ericsson, nu får vi ett lag som representerar Ericsson. Hans Vestberg är inte alls mån om att stå främst som ledare. Han är också tryggast i lag, i en dialog där flera spelare är med, säger Helena Nordman-Knutson.

Andra undrar hur många som kommer att orka hänga med i hans höga fart. Det är inte alla som vill bli störda klockan tio på lördagsmorgonen för att Hans Vestberg vill ha en siffra. Å andra sidan kanske han inte vill ha sådana människor kvar.

Han måste också klara att släppa kontrollbehovet och hamna ännu längre från den rörelse han gillar att arbeta i. Hans kärlek till industrin gör honom lik förre vd:n Kurt Hellström, men Hans Vestberg sägs vara mer strukturerad än han.

Hans hantering av e-post är ett exempel på vilken ordning han har. Allteftersom han läser fattar han beslut om att radera, delegera eller åtgärda. Inget sägs samlas på hög.

Hans Vestberg har också en hel del utmaningar att ta tag i:

l Den hälftenägda mobiltelefontillverkaren Sony Ericsson har problem.

l Ericsson har inte lyckats på den fasta sidan, som blir allt viktigare i takt med att operatörerna vill kunna erbjuda nya tjänster i hemmet.

l Bolaget har halkat efter i Kina.

l Det behövs långsiktiga lönsamhetsmål inom de olika affärsområdena.

l Ericsson måste utveckla framtidens teknik, den som gäller när allt är internetbaserat, då det mobila och fasta nätet smälter samman.

l Han måste genomföra den planerade halveringen av inköpskostnaderna på mobilnät.

Och när det gäller att lösa de här problemen så hjälper det inte att ta till knytnävarna.

En flåbuse på plan

Namn: Hans Vestberg, kallad “Weppis” av handbollsspelare, “Weijan” av nära vänner och “Hasse” av många på Ericsson.

Ålder: 44.

Bor: Stocksund norr om Stockholm.

Familj: Fru, en dotter på 9 år och en son på 7 år.

Aktuell: Blivande koncernchef för Ericsson.

Kommer att tjäna: 10,5 miljoner kronor plus en bonus på max 80 procent av den fasta lönen.

Karriär: Började på Ericsson 1991, har jobbat i alla världsdelar utom Afrika för Ericsson. Blev chef för Global Services 2003 och finansdirektör 2007. Tar över som koncernchef 1 januari 2010.

Uppdrag: Styrelseledamot i handbollskompisen Jan-Åke Edlunds klädbutik Thernlunds Modehus på Lidingö. Ordförande i Svenska handbollförbundet.

Intressen: Främst handboll, men även löpning, golf och bergsbestigning.

Utmärkande drag: Ett råskinn på bollplanen.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.

OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.
Annons från Spotlight Stock Market