En tickande bomb iföretagets brevlåda

Hur mycket reklam har du fått i din e-post den här veckan? Sannolikt en hel del. Den del som du inte har bett om växer stadigt. Det kallas för spam på engelska eller skräppost på svenska. Det är allt från produktreklam till porr.

Här hemma kanske någon tycker sig ha stora problem. Men de är knappast stora, inte ännu ska tilläggas. I USA har däremot utbrutit en epidemi som fått folk att ropa på lagstiftning och vidta drastiska åtgärder mot dem som skickar ut oönskad e-postreklam. Mycket talar för att vi står inför samma utveckling i Sverige. Det drabbar alla, direktörer som hemanvändare.

– Jag får inte mycket skräppost, några per dag max. Det tar inte mycket tid för mig att hantera. Kanske några minuter per dag. Trots detta bör man lägga ner möda på att stoppa det hela. Det kan bli ett problem även i Sverige på sikt, säger till exempel Handelsbankens ordförande Arne Mårtensson, som är en stor it-användare.

De större problemen ligger inte många månader bort. Enligt brittiska Messagelabs, som sysslar med e-postsäkerhet, har skräpposten exploderat i volym. I augusti i fjol beräknades vart tionde e-postmeddelande vara skräppost. I mars i år var andelen skräppost drygt 36 procent.

Deras amerikanska konkurrent Brightmail menar att den är så hög som 45 procent. Hos internetjätten AOL:s användare står skräppost för 70 procent av volymen i inkorgen. Det summerar till 2 miljarder skräpmeddelanden till enbart AOL:s användare. Om dagen. Tillväxten för skräpposten är ett par procent per månad.

Den allra största delen av all skräppost kommer från USA som står för nära 60 procent av skräptrafiken. Den landar också i de allra flesta fall hos amerikanska användare, men i allt större utsträckning även i svenska brevlådor. Egentligen är det inte märkligt att skräppost har utvecklats till en av de riktigt globala trenderna på internet.

E-post är ett billigt sätt att marknadsföra sig. Företag i skräppostbranschen tar någonstans mellan 500 och 2 000 dollar för att skicka ut e-post till en miljon mottagare. Det kan därmed räcka med att en på hundra tusen köper produkten för att utskicket ska löna sig. Intressant att notera i sammanhanget är att idiotfrekvensen – de till vilka man kan sälja kattsand som bantningsmedel – brukar sägas vara en på tio tusen.

För att få motsvarande 100 kunder via klassisk direktreklam (där svarsfrekvensen börjat närma sig en enstaka procent) krävs det cirka 10 000 brev. Det kostar åtminstone 50 000 kronor.

Det är med andra ord lysande tider för skräppostföretag som Net Global Marketing som skryter med 100 miljoner e-postadresser i registret. Andra säljer cd-romskivor med miljontals e-postadresser för några hundra dollar. Adresserna samlas in automatiskt från internet i stora trålsvep och köps och säljs därefter mellan olika skräppostföretag.

Hur skyddar man sig då mot detta?

Har du hamnat i registren hos skräppostföretagen har du två alternativ. Det första är att byta adress. Det andra är att skaffa ett filtreringsprogram som plockar bort åtminstone delar av skräppostskörden och som är på väg att bli lika vanliga som antivirusprogram. Men det allra bästa är att agera i förebyggande syfte.

– Vi har ett skräppostfilter i Handelsbanken där man spärrar ut adresser som sysslar med skräppost. Vi utväxlar uppskattningsvis 100 000 mail per dag i Handelsbankskoncernen så det är viktigt att hålla undan irrelevant och störande information, säger Arne Mårtensson.

Jonathan Briggs, grundare av den engelska it-konsultfirman Other Media och professor vid Kingston University har större problem.

– Jag kommunicerar med 250 elever och jag behöver två filter. Trots det får jag mycket skräp och många e-postmeddelanden drunknar helt enkelt, säger han när jag frågar honom över telefon varför han inte svarat på mitt e-postmeddelande.

Ska man ha kontakt med Jonathan Briggs rekommenderar han att man använder olika former av meddelandetjänster (program som gör det möjligt att kommunicera med enstaka personer över internet) i stället, exempelvis ICQ, eller Microsoft Messenger. Eller att man skickar ett sms.

– Man har rätt att få ha sin pc i fred för oönskad reklam och andra oönskade meddelanden. Skräppost är ett oskick, säger Arne Mårtensson
Faktum är att skräppost numer är så allmänt förekommande att allt fler ser skämt, påskkort och uppmaningar att skriva under upprop som vänner och kollegor överöser dem med som skräppost. Att skicka vidare kedjebrev är som att be om bråk.

Men det finns två sidor av myntet. Många företag använder e-post för att kommunicera effektivt med sina kunder. Svarsfrekvensen på ett bra e-postutskick kan vara någon procent. Det är nästan lika högt som för traditionell direktmarknadsföring, men till en bråkdel av kostnaden. Men då använder man sitt eget eller någon annans register där mottagarna inte uppfattar det som skräppost, utan något som man faktiskt har frågat efter.

E-postbombning är därtill ett effektivt sätt att bedriva kampanjer, exempelvis i politiska syften, något som är mycket vanligt i USA. Så kallad virusmarknadsföring är också en av de verkliga drivkrafterna i internetekonomin. Hit hör sajten www.welovetheiraqiinformationminister.com där den förre irakiske informationsministerns odödliga citat samlades. På bara några dagar spreds den över världen. Den 6 april var antalet besökare uppe på i snitt en halv miljon per dag. Under de riktiga topparna kunde sajten besökas av 4 000 personer i sekunden, enligt medieuppgifter.

Passande nog gör företaget Spam Bully, som säljer skräppostfilter, reklam där.

I internetkretsar oroar folk sig eftersom skräppost tar allt mer tid och kraft och kostar stora pengar. Med den nuvarande tillväxttakten för skräppost kan så mycket som 90 procent av all e-posttrafik vara skräppost inom kort.

Analysföretaget Ferris räknar med att skräppost kostar amerikanska företag 10 miljarder dollar i år.
I takt med att skörden ökar lär också dessa kostnader både raka i höjden och spridas internationellt. Det har fått allt fler bolag att vidta åtgärder bortom filtren. Den amerikanska internetjätten AOL stämde häromveckan fem notoriska spammare och kräver 10 miljoner dollar i skadestånd och att de ska tvingas upphöra med verksamheten. AOL har också med de två andra e-postgiganterna Microsoft och Yahoo aviserat tekniska förändringar i hur e-post skickas, i akt och mening att göra det möjligt att se vem som är avsändare och vad innehållet består i.

Dagarna innan stämningen kom två amerikanska senatorer med det passande namngivna lagförslaget Can-Spam Act (Controlling the Assault of Non-Solicited Pornography & Marketing). Dryga böter och fängelse hotar dem som skickar oönskad skräppost från amerikanskt territorum. Stämningar lär dock bara flytta skräppostbolagen till andra delar av världen.

Andra förändringar är att svarta listor på skumma avsändare nu ersätts med vita listor, där man talar om från vilka man accepterar att ta emot e-post.

Och att kräva verifikationsmeddelanden där avsändaren får svara på frågor som inte maskiner klarar av. Men nu börjar det bli komplicerat.
Den här reportern fick häromveckan ett skräppostmeddelande med porrinnehåll från en Katie McDonald, kmcdonald@ compaq.com. Jag skickade det vidare till Anders Garberg, som är informationschef i Sverige på det numer sammanslagna HP och Compaq.

Han återkom efter några timmar med beskedet att det inte finns någon Katie McDonald i personalregistret och att e-postmeddelandet inte kom från dem.

– Det kommer inte från oss, suckar han. Man kan ju ange vilken avsändaradress man vill i sitt e-postprogram. Men det finns en motkraft i samhället. Adressen till den amerikanske spamkungen Alan Ralsky, som skickar ut 650 000 skräpmeddelanden i timmen, avslöjades i fjol genom en intervju. Horder av individer anmälde raskt Ralsky till allehanda gratiskataloger, broschyrer och annan pappersbaserad information, vilket resulterade i hundratals kilo post, per dag.10 säkra tips

Här är Affärsvärldens bästa skyddsåtgärder för den som inte vill få sin brevlåda förstörd.

1. Radera skräppost. Öppnar du den meddelas avsändaren att din adress är aktiv.

2. Be aldrig att få bli bortplockad från en prenumerationslista om du inte är helt säker på avsändaren.

3. Lämna inte ut din e-postadress. Spammarna trålar internet för att samla adresser.

4. Lämnar du ut din e-postadress. Skriv inte @ någonstans. Skriv t ex bo.ek “snabel-a” ab.se.

5. Kräver en webbplats en e-postadress för registrering, lämna en falsk. Exempelvis abc@hotmail.com.

6. Skaffa flera adresser som kan användas för att ta emot lösenord. Ha åtminstone en publik e-postadress och en privat.

7. Kryssa aldrig i att du vill ha mer information från företaget eller dess samarbetspartners.

8. Använd en e-postadress med både bokstäver och siffror i sig. Därmed undviks attacker till alla namn i t ex @telia.se.

9. Skaffa ett skräppostfilter.

10. Skicka inte vidare kedjebrev.