En kraftfull uppryckning

Häromveckan hände något spektakulärt på börsen. Efter att SEB-aktien fallit på grund av kreditoron var plötsligt ett annat bolag det största i investmentbolaget Investors portfölj. Och inte vilket bolag som helst, det handlar om det innehav som har gett Wallenbergfamiljen kanske mest huvudvärk i modern tid – verkstadsjätten ABB.

Investors 7,6 procent i ABB är i dag värda 30,8 miljarder kronor, jämfört med posten i SEB på 23 miljarder. Så sent som i delårsrapporten per sista september var SEB fortfarande en halv miljard kronor större. Och även om de sista miljonerna berodde på SEB-nedgång är ABB:s förstaplats huvudsakligen en konsekvens av en fenomenal kursuppgång, till viss del under perioden fram till början av det här året, men framför allt i år. Häromveckan var kursen uppe över 200 kronor, och även om den har fallit tillbaka är det nu inte långt till kursrekordet 229,20 kronor från i maj år 2000.

För Investor är ABB:s turn around en gigantisk fjäder i hatten. Även om investmentbolaget var en av de stora förlorarna i det massiva kursfall som ABB-aktien genomled vände Wallenbergarnas maktbolag det hela till sin fördel. Mitt under

ABB:s kris under hösten 2002 börjar Investor att öka sitt innehav i bolaget från 4,8 procent till 10 procent av aktierna i bolaget, vilket var första gången sedan 1998 som Investor köpte aktier i ABB.

Det var den 21 oktober 2002 som ABB:s kris var som synligast. Tre dagar före delårsrapporten tvingades dåvarande vd Jürgen Dormann meddela att “de tidiga tecken på ekonomisk återhämtning som vi såg under första halvåret har inte materialiserat sig”. Resultatprognosen för 2002 sågs inte längre som trovärdig i den rådande konjunkturoron.

Vinstvarningen gjorde att ABB-aktien störtdök – minus 60 procent under en enda dag. Även dagen efter fortsatte raset och ABB-aktien noterades till som lägst 8,82 kronor den 23 oktober. Börsvärdet uppgick då till 10 miljarder kronor. Men det var inte bara den allmänna ekonomin som skapade svårigheter för ABB. Investerarna skyggade inför de asbeststämningar som kommit in i det svensk-schweiziska bolaget via förvärvet av amerikanska Combustion Engineering.

ABB:s kreditrating sänktes av Moody’s till skräpstatus.

Framtidsbilden var långt ifrån munter, ett tecken på hur stor osäkerheten i ABB var är att Jürgen Dormann helt enkelt struntade i att ge någon ny resultatprognos efter vinstvarningen, då han bedömde att osäkerheten var för stor. Senare har det även framkommit att ABB tvingades sätta hela den svenska verksamheten i pant hos bankerna för ett lån på motsvarande 13 miljarder kronor.

Hösten 2007 är bilden en helt annan. När vd Fred Kindle presenterade rapporten för det tredje kvartalet handlade frågorna om vad den sprängfyllda kassan skall användas till. Investmentbanken JP Morgan räknar med att ABB har en kassa på 5,2 miljarder dollar (upp emot 35 miljarder kronor) vid årets slut, om försäljningen av sorgebarnet Lummus genomförs som förväntat.

Det spekuleras kring två alternativ för kassan, antingen ett större förvärv – ABB kan krama fram över 100 miljarder kronor ur den nuvarande balansräkningen – eller en stor utdelning. Men Fred Kindle har av många pekats ut som en försiktig general sedan sin tid i det schweiziska verkstadsföretaget Sulzer. I samband med delårsrapporten uttryckte han att bolaget måste vara disciplinerat och inte rusa in i förvärv, men sade samtidigt att något måste hända med kassan under 2008 för att den inte ska svämma över bräddarna och dra ner aktieägarnas avkastning.

I dag består ABB av automation och kraftsystem, som delas in i fem affärsområden. I september höjdes de finansiella målen kraftigt. Hela ABB skall växa med 8 till 11 procent per år och vinsten per aktie med 15 till 20 procent. Offensiva mål, men enligt många i linje med vad som är inprisat i aktien – som stigit med över 50 procent under året.

ABB placerar sig därmed bland årets bästa aktier på Stockholmsbörsen, där den tillsammans med forne asbest-brodern Alfa Laval, finns bland de få aktier inom verkstad som gått starkt.

Aktiemarknadens fortsatta syn på ABB är ljus. Majoriteten av de analytiker som följer bolaget rekommenderar köp. Endast en rekommenderar sälj av aktien, men en stigande skara har intagit en avvaktande syn på ABB – då oron ökat om att Nordamerika och Europa nått konjunkturtoppen. Men, ABB är av hävd ett sencykliskt bolag, där stora projekt inom kraftöverföring ofta kommer när den offentliga ekonomin är som starkast.

Och just den stigande efterfrågan på kraftinfrastruktur har bidragit till

ABB:s starka sits. Kunder som skjutit investeringar på framtiden ställs plötsligt inför en situation där de måste uppgradera kraftnäten – om de inte skall fallera. Orderingången steg under det tredje kvartalet med 33 procent för hela ABB.

Bryts siffran ned ytterligare kan man se att Power System – det affärsområde där ABB samlat kraftöverföring, till exempel högspänningskablar och den framgångsrika HVDC-tekniken – ökade orderingången med 74 procent.