En industri i elchock

Inte sedan Henry Ford 1913 införde löpande band för massproduktion av sin T-Ford har bilindustrin stått inför en så dramatisk och fundamental omställning som nu. De närmaste fem till tio åren kommer att bli en omskakande period för världens bilindustrier. Dinosaurier kommer att dö och i går okända företag blomstra.

Övergången till elbilar innebär bland annat betydande investeringar i nya anläggningar. Ford plöjer just nu ner motsvarande cirka 15 miljarder kronor i två nya anläggningar och GM ytterligare några miljarder till för de 20-talet nya elbilsmodeller man planerar att lansera fram till 2023.

De stora investeringarna i el och elektronik tär hårt på bilindustrins redan tunna vinstmarginaler. För Ford var den i fjol futtiga 1 procent. Bolaget har också påbörjat ett stort omstruktureringsprogram. I programmet som beräknas kosta cirka 100 miljarder kronor, lägger Ford i princip ner hela sin personbilsverksamhet i USA för att koncentrera sig på pickuper och suvar.

Bilbranschens omstrukturering tär också på framgångsrika företag som Daimler och BMW. De har nu inte bara att möta ökad konkurrens från premiemärken som till exempel Lexus och Infiniti utan också den från Tesla och den nya teknikutvecklingen. Daimler är ett talande exempel, då bolaget i förra veckan aviserade en vinsthalvering för 2019 trots en bra försäljningsökning på alla stora marknader, inklusive bolagets största marknad Kina. Bokslutsrapporten har ännu inte kommit, men vinstvarningen indikerar att ebitmarginalen i bildelen kan ha fallit ner till cirka 3 procent från nivån 8–9 procent för drygt fem år sedan. För BMW där marginalen tidigare legat runt 10 procent kan den för 2019 enligt vissa bedömare ha fallit så lågt som till nivån 5 procent. Totalt för Europas sex största börsnoterade biltillverkare (se diagram) handlar de kommande åren om fortsatt tunna rörelsemarginaler och i stort sett obefintlig tillväxt.

Omställningen i branschen, med kraftiga investeringar, pressade marginaler och svag tillväxt, trycker också ner börskurserna för alla utom Tesla. Bilindustriindex för Europa (Stoxx Europe 600 Automobiles & Parts) har de senaste två åren fallit med runt 30 procent. Marknadsvärdet på Tesla, som är den klara marknadsledaren inom både elektrifiering och teknologi, har i stället trefaldigats sedan i somras och passerade därmed i förra veckan det för Volkswagen. Högst värde har fortfarande Toyota med drygt 200 miljarder dollar följt av Tesla på drygt 100 miljoner dollar och Volkswagen på 98 miljarder. Marknaden värderar därmed Toyota till cirka 11 gånger årsvinsten och Volkswagen till cirka 7 gånger. Tesla visar fortfarande negativt resultat för helåret 2019 och externa prognoser pekar på att värderingen motsvarar 37 gånger den väntade årsvinsten 2022. Det fick Volkswagens vd Herbert Diess att konstatera att ”Vi värderas som ett bilbolag medan Tesla värderas som ett techbolag”.

Volkswagen må känna sig orättvist värderat jämfört med Tesla, men Volkswagen (jämte Toyota) är världens största biltillverkare mätt i volym, och volym är avgörande för att kunna slå ut de stora kostnader som krävs för övergång till eldrift och automatisk körning. Till exempel beräknas fusionen mellan Peugeot och Fiat Chrysler spara närmare 40 miljarder kronor årligen genom stordriftsfördelar. Med höga volymer kan tillverkarna också hålla nere de ännu stora batterikostnaderna. Fiat Chrysler och PSA Peugeot beräknas få ett marknadsvärde på över 40 miljarder dollar och bli bland de största i världen: nummer tre i fakturering och nummer fyra i antal sålda bilar.

Generellt gäller nu att alla, biltillverkare som tech-bolag, söker alla samarbeten de kan få, och för de mest framfusiga finns inga heliga gränser. Baidu och Google är stora konkurrenter, men det hindrar inte Volvo Cars att samarbeta med båda. Andra exempel på den konsolidering som är på väg i bilbranschen är att Toyota, världens högst värderade bilbolag, köper in sig i Mazda, Suzuki och Subaru. Kinas största bilbolag SAIK inleder ett nära samarbete med kinesiska bilbolaget GAC och startar joint venture-bolag med både GM och Volkswagen. GM och Honda samarbetar också på området självkörande bilar.

Sedan två år tillbaka faller försäljningen av fossilbilar – de som drivs med förbränningsmotorer för bensin, diesel eller gas – allt brantare, på ett flertal marknader från Kina i öster till USA i väster. Globalt föll försäljningen med nära 5 procent under 2019. I Kina gick den ner med drygt 8 procent och med 1 procent i USA. I Sverige såldes nära 10 000 färre fossilbilar i fjol än året innan. Hela det tappet och lite till togs upp av laddbara elbilar som ökade försäljningen med drygt 40 procent, från 28 180 till 40 023 bilar. Nedgången handlar förstås inte bara om övergången till el; handelshinder och en svagare konjunktur har påverkat inte minst tysk bilindustri negativt.

Hur volymerna kommer förändras de kommande åren finns olika uppfattningar om. Center för bilindustriforskning i Tyskland (CAR) räknar med att det tar fram till 2022 innan volymerna kommer tillbaka till nivåerna från 2018. Autolivs avknoppning Veoneer har också skrivit ned prognosen kraftigt och tror nu på nolltillväxt fram till 2022. Det innebär 46 miljoner färre bilar perioden 2019–2022 än vad prognoserna tidigare pekat på. I de 46 miljonerna ligger då närmare 10 miljoner nytillkomna laddbara elbilar, så brutto är det en nedgång i fossilbilarna på runt 55 miljoner, nästan en årsproduktion.

Det är inte underligt om de stora globala tillverkarna nu svettas. Elrevolutionen har just startat och inom tio år förväntas 30 procent av bilförsäljningen vara elbilar.

– Vi har satt upp ett mål om att hälften av vår försäljning 2025 ska vara laddbara bilar, det vill säga plug-in-hybrider och rena elbilar. Men vi tror givetvis att skiftet kommer att fortsätta även efter 2025, säger Volvo Cars presstalesman Stefan Elfström.

Det är inte bara det dramatiska skiftet till elbilar som håller bildirektörerna vakna om nätterna, utan också hela teknologiutvecklingen mot självkörande bilar. Enligt Veoneer, som är specialiserade på utvecklingen av teknologier för autonom körning, kommer utvecklingen här att vara en resa under flera decennier. Finns det om tio år några självkörande bilar i drift är det sannolikt begränsat till kommersiella områden och de dyraste lyxsegmenten inom privsts bilst, enligt Veoneers vision.

Utöver elbilar och körautomatik är det uppkoppling mot internet av bilar och körfunktioner som är den tredje pågående utvecklingstrenden inom bilindustrin. Bilar blir alltmer designade för att fungera som smartphones på hjul, konstaterar Wall Street Journals William Boston. En snabb uppkoppling mot nätet, 5g, är nödvändigt för utvecklingen mot självkörande bilar, för kommunikation och informationsutbyte mellan bilar, trafikinformation och mellan bil och person. Det möjliggör också snabb uppdatering av de olika programvaror bilen utrustats med. Bilen kan över en natt få till exempel mer avancerade självkörande egenskaper. Uppdatering av program kan därmed ersätta reguljära modellbyten. Körautomatik och uppkopplad kommunikation öppnar för den fjärde stora utvecklingstendensen – delad mobilitet. I dess mer avancerade form är tanken att man via till exempel sin mobil hämtas upp av en självkörande bil som kör dit man vill. Steget innan är att de självkörande bilarna kör efter olika fasta rutter. Tanken är att ingen ska ha behov av att äga sin bil utan använda sig av en eller flera gemensamma flottor. Det ökar utnyttjandet av varje fordon, frigör parkeringsplatser och vägutrymme.

I förlängningen betyder det att det totala bilbeståndet kommer att minska, enligt vissa beräkningar med upp till 30 procent.

Resan mot delad mobilitet har redan inletts. Volvo Cars har startat Volvo Car Mobility och inlett ett samarbete med Uber som initialt beställt 24 000 XC90 från Volvo Cars.

– Vi har börjat leverera bilarna från vår Torslandafabrik, säger Stefan Elfström.

Volvo Car Mobility är ett sätt att vänja kunderna med att inte ha en egen bil utan abonnera på en bil som hämtas och lämnas på ett fast ställe. Det är en vidareutveckling av traditionell bilhyra. Alla de stora tillverkarna tittar nu på hur man kan bygga upp system för delning av bilar. I dag går bara någon procent av alla sålda bilar till bolag med delningstjänster. Siffran väntas stiga till 30 procent runt 2040.

Text: Hans Westerberg