En dansk skalle som tål att få stryk
Danske Bank har ingen tradition att verka i det tysta. När det nya huvudkontoret på prestigeadressen Norrmalmstorg 1 i Stockholm nyligen invigdes av koncernchefen Peter Straarup var det en markering att banken nu tänker ta upp kampen om storstadskunderna på allvar.
Men de flesta, både kunder och konkurrenter, har ännu Danske Banks fiasko på Stockholms finansmarknad på näthinnan. Dotterbolaget Danske Securities skulle bli störst och bäst, rekryterade hämningslöst men gick efter ett par år gick in i väggen så att murbruket rök. Det är 1,5 år sedan danskarna drog sig tillbaka från äventyret som kostade över en miljard kronor.
Den stora frågan är om Danske Bank har någon trovärdighet kvar till årets nysatsning?
– Efter att vi lagt ned bolaget Danske Securities diskuterade vi den frågan och hörde oss för på marknaden om det skulle skada oss, men vi kom fram till att det inte var så, säger Bengt Svelander, vd för Danske Bank i Sverige.
Den gången köpte Danske Bank Myrberg fondkomission och tog över Aragons corpanställda att bygga vidare ifrån. Den här gången har danskarna använt den lönsamma provinsbankkoncernen Östgöta Enskilda Bank, som inkluderar flera regionala varumärken, som språngbräda. Östgöta Enskilda Bank förvärvades av fastighetskungen Fredrik Lundberg 1997.
Sedan dess har intäkterna vuxit med i snitt 25 procent per år och totalt har banken 46 kontor i Sverige, varav hälften har öppnat efter förvärvet.
Samtidigt har utlåningen ökat från 18 miljarder 1998 till 81 miljarder förra året, totalt har Danske Bank nu en andel på 8 procent av marknaden för utlåning i Sverige.
I dagsläget är 85 procent av antalet kunder privatkunder. Nu satsar Danske på att komma åt de medelstora företagen, som ska lockas från storbankerna. Men det är inte precis något tomt hål i marknaden som banken har valt.
Möjligen fanns där ett vakuum för ett par år sedan men i dag riktar alla banker sina ansträngningar mot just medelstora företag, en eftersatt grupp där det finns tillväxt i marknaden samtidigt som marginalerna är bättre än vad de är för storföretagen.
Hur ska ni ta er in här? Alla vill ju det. Inte minst Föreningssparbanken hårdsatsar sedan ett par år just i den nischen, medelstora företag i storstäder?
– Vi tror att den relation vi erbjuder är något många saknar i sina nuvarande bankkontakter, det är ett viktigt konkurrensmedel. Sedan har vi också, till skillnad från de andra nordiska affärsbankerna, ett gemensamt datasystem i alla länder där Danske Bank opererar vilket underlättar “cash management” och gör överföringar mellan länder billigare. Men vi
satsar även i fortsättningen på privatkunderna, vi är så pass små att vi har tillväxtmöjligheter i många segment, säger Bengt Svelander.
Och branschexperterna räknar inte ut danskarna trots de tidigare flopparna.
– Det är inte omöjligt att Danske Bank kan fortsätta att ta marknadsandelar, resurser saknas inte, och de har hittills lyckats bra i sin regionsatsning. Men de utgår från en låg nivå, och det tar tid att bygga relationer, säger Christian Brunlid, bankanalytiker på Swedbank.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.