En burk Losec ligger i potten

Astra Zenecas aktiekurs pendlade, lite grovt, i ett intervall kring 300 kronor under tolv år. Många tyckte, med goda skäl, att läke­medelsjätten var börsens tråkigaste storbolag. Men i höstas började vd:n Pascal Soriot prata om en ny kommande storhetstid för bolaget. Så i vintras klättrade aktien någon hundring och när det blev känt i våras att Pfizer ville köpa hela rasket gick kursen över 500 kronor. Man måste förstå Astras aktieägare om de blev glada. Äntligen hade det blivit liv i träbocken. Och man måste förstå om det nu hörs röster från ägarleden för att Astras styrelse ska bejaka inviterna. Pfizers senaste, men ­troligen inte sista, indikativa bud låg på drygt 600 kronor.

Det finns ett starkt politiskt tryck på Astra styrelse att avvisa frierierna. Även här finns goda grunder. Pfizer har gjort mängder av förvärv och som regel har det inneburit att enheter har lagts ned och forskning flyttats eller skrotats. Men det är till syvende och sist Astras styrelse, inte politikerna i Storbritannien och Sverige, som bestämmer vad som ska hända med bolaget. Och det är svårt att se hur den i längden ska kunna motstå ständigt högre bud.

Astra Zeneca saknar en långsiktig huvudägare, som har tålamod nog att vänta på framångar. Bolaget ägs av fonder vilkas förvaltare får sin bonus beroende på hur de lyckas varje enskilt år. Inte många av dessa vill vänta för att se om Pascal Soriots planer ger resultat från år 2017 som utlovat (se reportaget sid 14 och veckans graf sid 42). Vem vet om de ens har kvar jobbet då?

Och styrelsen tar på sig ett stort ansvar om den säger att den kan bjuda ägarna på en bättre resa än Pfizer kan. Lättare då att falla till föga för trycket. En burk Losec på att Astra är sålt om ett år.

Antiklimax

EU-valvakan i SVT blev ett riktigt sömnpiller. Den svenska mandat­fördelningen klar redan när exit- undersökningen kom och sen kunde resultatet för hela parlamentet aldrig presenteras.