En av få kvinnliga advokatstjärnor

Det är dåligt med jämställdheten i advokatvärlden. Eva Hägg på Mannheimer Swartling är en av få kvinnor som trots detta gjort karriär. Tacka maken och byråns jämställdhetsarbete för det.

– Att vara advokat är mycket krävande, inte minst inom affärsjuridiken. Klienterna kräver total uppställning och de har svårt att acceptera att en advokat ska hämta barn på dagis när de är mitt i ett mål. Då är det lätt att förlora ett uppdrag, säger Anne Ramberg, generalsekreterare i Advokatsamfundet.

Advokatyrket är av tradition ett mansyrke, samtidigt som viljan att bli advokat är stor bland kvinnorna. Deras utgångsläge är gott; drygt hälften av dem som går på juristlinjen är kvinnor. Sedan händer något, eftersom endast 17 procent av advokatkåren är kvinnor.

Skillnaden mellan män och kvinnor är tydlig även när det gäller lönerna. Enligt en undersökning från fackförbundet Jusek var kvinnornas medellön 2002 41 procent lägre än männens. En del av den stora skillnaden kan förklaras med att undersökningen påverkas av att andelen nyutexaminerade är större bland de kvinnliga affärsjuristerna.

Kvinnorna halkar efter ytterligare i konkurrensen med männen när det gäller att bli delägare, partner, i en advokatbyrå. För att bli det krävs extra stora arbetsinsatser och då är det många kvinnor som väljer bort det karriärsteget. I dag är endast mellan 7 och 8 procent av delägarna på advokatfirmorna i Sverige kvinnor. I stället väljer de ofta att arbeta som jurister på en bank eller ett företag.

– Många kvinnliga advokater gifter sig med män som också gör karriär, och det är svårt att förena två karriärer och familj. Flera kvinnor väljer då familjen före karriären och väljer bort att bli delägare i en firma. Det krävs nämligen 150 procent i arbetsinsats av en delägare på en advokatbyrå, säger Anne Ramberg.

En av de få kvinnor som lyckats förena både familj och en superkarriär på topprankade byrån Mannheimer Swartling i Stockholm är advokaten Eva Hägg, som också är delägare och styrelseledamot i firman.

Hon jämför advokatyrket med ett konsultjobb. I båda fallen är det alltid svårt att förutsäga omfattningen av arbetsuppgifterna. Samtidigt kräver jobbet att man är tillgänglig, en advokat säljer i mångt och mycket just tillgänglighet, anser hon. De som har utländska klienter får också finna sig att arbeta kvällstid på grund av en eventuell tidsskillnad.

Eva Hägg pekar på att det är svårt att arbeta deltid som advokat, framför allt under långa perioder.

Att hon har själv lyckats kombinera familj och karriär beror på att hon har haft ett stort stöd av sin man, som är jurist på en storbank, framhåller hon.

– Vi har delat ansvaret för hem och barn. Vi har dessutom barnflicka på deltid och har haft det ända sedan barnen var små, säger Eva Hägg.
De faktorerna ser hon som de främsta orsakerna till att hon lyckats få ihop familjelivet och karriären.
Samtidigt har Mannheimer Swartling arbetat med jämställdhetsfrågor.

Byråns storlek och organisation samt delägarprinciper gör det möjligt för nyblivna föräldrar att vara barnlediga. Detta gjorde det möjligt för Eva Hägg att vara hemma drygt ett år per barn.

Mannheimer Swartling har, som flera andra byråer, en föräldrarpolicy som är till för att underlätta för de anställda att kombinera arbete med familj. Denna policy har funnit i flera år; för närvarande revideras den för att bli än tydligare.

– Den ska underlätta för mammor med små barn att kombinera familj och yrkesliv. Vi strävar efter att hitta arbetsuppgifter och arbetssätt för småbarnsföräldrar som går att förena med advokatyrket och som gör det möjligt att gå hem i rimlig tid, säger Eva Hägg.

Att Mannheimer Swartling arbetat med de här frågorna har lett till att cirka 10 procent av dem som är delägare på byrån är kvinnor. Det är alltså är något mer än rikssnittet.Männen drar ifrån i löneligan
Kvinnliga affärsjurister har påtagligt mycket lägre löner än sina manliga kolleger. Skillnaderna ökar med stigande ålder. Snittlönen för män är 57117 kronor, att jämföra med 33 582 kronor för kvinnor.
Medellön per månad, affärsjurister, Sverige
Examensår Totalt Män Kvinnor
-1967 72 477 72 477 e.m
1968-1972 71 534 72 478 e.m
1973-1977 56 985 56 869 e.m
1978-1982 74 001 74 468 e.m
1983-1987 69 565 76 206 46 000
1988-1992 60 653 72 794 39 682
1993-1997 41 667 44 420 38 672
1998-2002 29 694 30 467 29 101
e.m (ej meningsfullt, för litet urval). Källa: Jusek

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.