Elavregleringens oförtjänta rykte

Avregleringen av elmarknaden har fått lika dåligt rykte somtaxiavregleringen i början på 1990-talet. Det är orättvist.Bevisligen har avregleringen haft effekt. Det framgår av enredovisning från nätmyndigheten vid Nutek om prisutvecklingen iår.

Spridningen mellan högsta och lägsta elpris har minskat. Den ärfortfarande betydande. Men det är en konsekvens av monopoltidendå kommunerna, som huvudsakligen sköter eldistributionen, hadeolika filosofier; några valde att använda sina elbolag får attta in extra skatt andra lät eltaxorna vara mycket låga. Det tartid innan elpriset bättre avspeglar kostnaderna för nättjänstenoch elanskaffningen. För olika typabonnenter kan därför elnotanskilja ganska mycket. En hushållsabonnen med villa och elvärmeoch årsförbrukning på 20.000 kWh betalar i år som lägst 10.000kr och som mest nästan 18.000 kr. För en villaägare utan elvärmeoch förbrukningen 5.000 kWh är spannet 3.500 kr till nästan6.000 kr och för en lägenhetskund (2.000 kWh) 1.400-3.000 kr.Samma kund kan alltså betala dubbelt så mycket för sin el,beroende på vem som är leverantör.

Något mönster i taxesättningen går inte att urskilja. Detförefaller dock vara ganska låga taxor i Norrland och i ett parav Stockholms kranskommuner (dock inte Stockholms kommun) ochdyrt i Småland, Värmland och Dalarna.

Av Nuteks sammanställning framgår att eltaxorna i år i snittkommer att öka ca 5 procent. Det är klart mer än inflationen mennästan allt kan förklaras med skattehöjningar.

Av elpriset är ungefär en tredjedel nätkostnad, en tredjedelelkostnad och en tredjedel energiskatt. För en villaägare medelvärme höjs i år det genomsnittliga elpriset med ca 3,5 öre perkWh till 74 öre. Av detta är 2,5 öre energiskatt. Elkostnadenökar 1 öre, huvudsakligen beroende på ökade produktionsskatter.Nätkostnaden är oförändrad. För en kund i lägenhet och i villautan elvärme höjs nätavgiften 1 procent i år.

Som framgår är det alltså energiskatternas fel att avregleringenhamnat i vanrykte. Skatterna har förtagit de positiva effekternasom avregleringen hade kunnat ge. Förväntade elprissänkningarhar i stället lett till höjningar.

Det positiva med avregleringen är att kunderna numera vet hureltaxornas sammansättning ser ut. Ingen visste tidigare hurmycket som var skatt, nät och elkostnad. Även om det fortfarandeär komplicerat att tyda en elräkning har trycket på elbolagenatt göra dem tydligare ökat. Den intresserade kan informera siggenom ett besök på Nuteks hemsida (www.nutek.se).

Ett antal kommuner och företag har höjt sina nättarifferkraftigt i år. Nutek kritiserar dessa höjningar som i några fallligger på 30-40 procent och kan vidta åtgärder (Enviken utanförFalun, Hedemora, Smedjebacken, Karlskoga och Skövde). Men detfinns också exempel på företag som sänkt sina nättariffer likamycket, exempelvis Vattenfall på några platser i Östergötlandoch Södermanland.

Nutek lyfter också fram de prisskillnader för eldelen som finns.Det tycks som om de stora kraftproducenterna tar ut ett högrepris hos sina slutabonnenter än vad producenternasåterförsäljare gör hos sina kunder. Nutek misstänker attsmåkunderna kan ha fått betala kraftbolagens prissänkningar tillstorföretagen.

Har småkunderna missgynnats? Initialt har det blivit så, precissom i andra länder. Ingen har vågat släppa in småkunderna direktpå marknaden vid avregleringen genom att slopa kravet påspeciell mätutrustning, som mäter elförbrukningen timme förtimme. Avräkningsproblem och allmänt kaos hade kunnat bli fallet.I praktiken har därför avregleringen primärt gynnat de storaabonnenterna. Krav på dyra mätare har hållit de små borta. Mensnart blir det dags för hushållen att handla fritt. Regeringenhar lagt ett förslag på att en elmätare maximalt får kosta 2.500kr. När hushållen börjar handla fritt kommer det att etablerasett enhetligt marknadspris för eldelen.

För näten är det annorlunda. Nätägarna har kvar sina monopol.Det lär bli prisskillnader även framöver, beroende på hur Nutekoch konkurrensverket agerar. Så det blir bara en tredjedel avelnotan konsumenten direkt kan påverka genom att byta leverantör.