Eks balansakt

En fondförvaltare som har ensamrätt till ett stort kontorsnät och har 5,7 miljoner kunder borde ha litet att frukta. Men snart öppnar Föreningssparbanken (FSB) sitt distributionsnät även för andra, externt förvaltade, fonder. Förra hösten slogs dessutom affärsområdet försäkringsprodukter ihop med kapitalförvaltningen, som nu samordnas. Det blir en balansakt att på bästa sätt utnyttja bankens främsta värden – kontorsnätet och de många kunderna – utan att för den skull skada Roburs varumärke.

Ogillades

Det är ingen lätt uppgift Roburs nye VD, Anders Ek, tagit på sig. En uppgift som ogillades av gänget runt tidigare VD:n Anders Lannebo, vilka lämnade Robur när förutsättningarna började ändras. Eks företrädare Peter Nilsson, som tog över efter Lannebo, blev inte långvarig på VD-posten.

»Banken öppnar värdekedjan och skiljer på distribution och produktion. Robur är ett produktbolag och andra produktbolag kommer då att få tillgång till det här distributionsnätet«, förklarar Anders Ek.

Just nu gör FSB en analys av kundernas preferenser för att ta reda på vilken typ av fonder som de vill ha. »Analysen är förutsättningslös – vill kunderna ha konkurrerande produkter så ska de få det«. Alternativet är kompletterande produkter.

Redan vid årsskiftet räknar FSB med att erbjuda sina kunder andra fonder vid sidan om Roburs. Därmed blir FSB den andra storbanken som tar in externa fonder i sitt sortiment. Även SEB erbjuder fonder från externa förvaltare som komplement. Idag finns en finsk aktiefond i sortimentet som förvaltas av finska Aktia.

Enligt samma modell har Roburs fonder börjat säljas i Finland, Norge och Danmark. Ännu är dock omfattningen blygsam.

Publicitet

En del utomstående bedömare menar rent av att omdaningarna öppnar för en försäljning av Robur. Och det är klart att med en kundbas på 5,7 miljoner människor skulle FSB kunna förhandla fram förmånliga leveransavtal som kanske kunde generera vinster i nivå med dem som Robur tillför koncernen.

Förändringarna på koncernnivå sker i ett läge då Robur mest fått negativ publicitet, på grund av tappade marknadsandelar och dålig avkastning i Sverigeförvaltningen. Dessförinnan skedde en serie personalavhopp, som gör att Robur efter omfattande rekryteringar i år på många områden har helt nya uppsättningar förvaltare och analytiker.

Robur måste därför upp till bevis att man är värda positionen som Sveriges största fondbolag (med en marknadsandel på 32,7 procent).

Få nylanseringar

Ett sätt att försäkra sig om att nysparandet hålls uppe är att löpande starta nya fonder. Det var länge sedan Robur ägnade sig åt offensiv produktutveckling. Det senaste årets nytillskott i fondfloran Medica (läkemedel och medicinsk teknik) och Norrmix (en blandfond, som investerar i svenska och utländska företag som har stor betydelse för utvecklingen i norra Sverige) kan knappast kallas banbrytande.

Med 2,5 miljoner kunder, främst låg- och medelinkomsttagare, har Robur i mångt och mycket profilerat sig som fondbranschens svar på Volvo. Tryggt och säkert, men kanske inte det häftigaste du kan få. »Framöver kommer det som kunderna associerar varumärket med att vara oerhört viktigt och då måste man ha korrespondens mellan vad kunderna associerar till och vad man levererar«, anser Ek.

Analysen av vad kunderna vill ha kommer säkert att påverka det egna produktsortimentet. Det blir en balansakt för att hitta en mix mellan egna och andras produkter som både ökar bankens intäkter men samtidigt inte tar marknadsandelar från Robur.

Ett annat sätt att hålla uppe nysparandet är att höja avkastningen i fonderna. På Robur ser man över Sverigeförvaltningen.

»Jag hör till den skolan som tycker att många små avvikelser inom samma riskutrymme är ett effektivare sätt att förvalta en portfölj än att ha väldigt stora avvikelser«, säger Anders Ek.

Mer tilväxt

Robur äger idag mer än 10 procent av aktiekapitalet i många cykliska bolag, som Atlas Copco, Sandvik, Skanska och Holmen. Det innebär hög aktiv risk i fonderna och problem att sälja aktier när helst Robur vill. Dessa innehav kan nu komma att minskas för att sprida placeringarna mer.

För Roburs kunder skulle en omgörning alltså innebära en större andel tillväxtaktier och mindre svängningar i avkastningen jämfört med index från år till år.

Kanske är detta nödvändigt. Avkastningen i Sverigeförvaltningen har inte övertygat. Roburs Sverigeförvaltning blir därmed mer lik den hos övriga storbanker och försäkringsbolag, bland annat hos Eks förra arbetsgivare SPP.

Särpräglat

Utvecklingen liknar också på många sätt den som skedde i SEB när Sverigeförvaltaren Peter Thelin slutade för att starta Brummer & Partners, och Patrik Tigerschiöld tog över Sverigeförvaltningen. En särpräglad förvaltningsstil byttes mot en mer indexnära. När Tigerschiöld sedan blev varm i kläderna startades Sverige Chans/Risk, som tar en större aktiv risk än de vanliga aktiefonderna.

Precis som SEB gjorde 1996, vill FSB se över sina fem allemansfonder som innehåller 70 miljarder kronor och stöpa om dem i mer renodlade produkter: exempelvis en Sverigefond, en utlandsfond och en blandfond.

Hänger på skatten

Robur undersöker redan möjligheterna hos finansinspektionen, men en omläggning förutsätter att regeringen till-

låter en lösning där andelsägarna slipper betala reavinstskatt. Planerna kan grusas av att staten inte vill avstå sådana skatteintäkter.

Resultatet med utlandsförvaltningen är man nöjd med på Robur. På sikt kan det emellertid bli aktuellt med utlandskontor (se artikel på sid 19).

Trots en mer indexnära förvaltning och trolig minskning av de stora innehaven ska Robur även fortsättningsvis engagera sig i ägarfrågor. Framförallt anser Anders Ek att Robur ska arbeta för att bolagen ska få bra styrelser. Men han gillar inte påståendet att det passiva ägandet blir allt större på börsen. »Vi har ett samhällssystem som kollektiviserar sparandet, men ett allt större kollektivt ägande innebär inte att det är passivt«.

»Institutionerna är inga passiva ägare«, hävdar han, »Däremot kan vi bli bättre på öppenhet och på att kommunicera det arbete som ligger bakom ett beslut som till exempel ställningstagandet vid Astras fusion med Zeneca förra året.«

Storleken försvårar

Ek uppger att Robur i framtiden ska bli öppnare i sin information till andelsägare, media och så vidare. Han berättar om ett studiebesök nyligen på amerikanska Metamarkets där förvaltarna av Openfund (läs mer i Affärsvärlden nr 10/2000 sid 74) offentliggör innehav och affärer i realtid. I tradingrummet finns en webb-kamera monterad så att intresserade kan följa verksamheten löpande.

Roburs storlek försvårar en sådan total öppenhet. Fondförmögenheten i Openfund är idag 340 miljoner kronor. Alltså en liten spelare jämfört med Robur, som idag har närmare 300 miljarder kronor i sina fonder. Om Robur exempelvis vill kliva ur ett innehav kan det ta flera dagar att bli av med alla aktier. Bolagets förvaltare vill sannolikt arbeta ostörda. Ett närliggande exempel är Fidelity , en av världens absolut största kapitalförvaltare, som av detta skäl bara offentliggör de fem största innehaven i sina fonder.

Varumärket

Men det verkar ändå som om Robur vill ta internet till hjälp att profilera sitt varumärke. FSB har tidigare visat sin tilltro till internet med satsningen på »Bankboken«, som gavs ut i en pappers- och en internetupplaga där nätversionen innehåller betydligt mer information. Webb-kameror kanske inte är aktuellt, men att presentera motiven för större köp och försäljningar på nätet är inte otänkbart för Robur. Inte heller möjligheten att chatta med sin förvaltare – något som Skandia har testat.