EKONOMISK BROTTSLIGHET: Kamp mot ekobrott över gränserna
Bakgrunden till fallet är en affär i Nederländerna 1994 där holländska myndigheter kartlagt en påstått brottslig skalbolagsaffär i en helt annan storleksklass än vad den svenska finansmannen gjort sig känd för här hemma i Sverige.
Här har hans filosofi länge varit att köpa många små bolag med vinstkassor – över 800 processer finns hos skattemyndigheten – men i Holland har aptiten varit större. Enligt myndigheterna har påhittade förluster på 511 miljoner kronor i ett bolag kallat Crestaran International Investment B.V, tidigare hette bolaget Nordstjärnan B.V, medfört att staten förlorat 138 miljoner kronor i skatteintäkter.
Fyra länder
Överläggningar mellan svenska och holländska myndigheter hade förekommit sedan i februari och holländarna var väl pålästa när de i somras formellt begärde hjälp av svenska myndigheter. I räden i Bromma var därför sammanlagt åtta personer involverade. Husrannsakan gjordes samtidigt också i Holland, på en av kanalöarna och i Karibien.
Tillslaget resulterade i beslag av datorer, bokföring och annat material på fyra adresser runt om i Stockholm. Fallet överklagades så sent som i förra veckan till högsta domstolen men beslagen står än så länge fast.
Svenska polis- och åklagarmyndigheter har emellanåt klagat bittert på att det är svårt och resurskrävande att samarbeta med utländska myndigheter när det gäller att utreda misstänkta ekobrott. Det svensk-holländska fallet och ett par andra fall på senare tid har möjligen ändrat på den bilden.
Utredningen kring det plundrade investmentbolaget Trustor har fått ganska stor och snabb hjälp i flera andra länder, bland annat Storbritannien.
En annan utredning, som gäller en trio svenska advokater som i februari ställs inför rätta för skalbolagsaffärer, har också fått omfattande utländsk hjälp inte bara från stora länder utan också från lågprofilländer i skattefrågor, som Gibraltar och Guernsey.
Uppgifter från svenska åklagare och skattemyndigheter visar att den utredare som är offensiv genom att skriva och ringa ofta till sina utländska kolleger snabbt får resultat. Det har också blivit vanligare att myndigheter samlar eller begär in information utan att gå den officiella vägen vid UD. Internationella dataregister och internet underlättar dessa undersökningar.
“Bara man är artig och berättar vad man håller på med kan till exempel det brittiska inrikesdepartementet tillåta att man håller förhör i Storbritannien”, säger en åklagare.
Begreppet tjänster och gentjänster gäller naturligtvis också i den här branschen. När svenska utredare var i Holland i februari 1999 för att göra efterforskningar kring skalbolagshärvan med advokater som nämnts introducerades de för personer vid den nederländska skattekriminalen. Dessa utredde den nu aktuella skalbolagshärvan och passade på att höra sig för om de kunde få svensk hjälp, något som hörsammades.
Skalbolagshandlaren har aldrig fällts för brottslighet i Sverige och nekar också nu till att ha begått brott. Han menar att han med holländsk skatteexpertis har genomfört helt lagliga transaktioner.
Lämnas inte ut
Utredningen kan knappast medföra att finansmannen behöver resa till Nederländerna mot sin vilja. Orsaken är att Sverige inte lämnar ut sina egna medborgare. Skulle han vägra resa kan det däremot medföra att han förlorar fallet, och kanske blir tvungen att betala vad domstolen kräver av honom. Och att driva in de pengarna är ett jobb som svenska myndigheter kan bistå med.
En oväntad effekt tycks dock holländarnas aktion ha haft också i Sverige. Eftersom skattemyndigheten överraskade honom i pyjamas i Bromma och han också i övrigt tycks bo med sin hustru där, bland annat för att sköta sina över 1.000 svenska bolag, så ogiltigförklaras hans flytt tidigare under 1999 till Storbritannien.
Från 16 december är finansmannen därför tvångs-folkbokförd på sitt kontor i centrala Stockholm.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.