Ekonomernas nya attack på Harald Mix stålprojekt: ”Dyraste stålet på marknaden”

På tisdagen släpps den andra av de tre rapporterna om det gröna stålet, som en lång rad finansmän, som Christer Gardell, Rune Andersson och Carl Bennet, finansierat tillsammans med bland andra Wallenbergstiftelserna.

Bakom initiativet står professorn i nationalekonomi Magnus Henrekson, som etablerat sig som den främsta kritikern av stålprojekten i norr.

Han är också projektansvarig för den nya rapporten som är skriven av ekonomen David Sundén, på uppdrag av det nystartade Skandinaviska Policyinstitutet. Vid sidan om det är han knuten till den marknadsliberala tankesmedjan Timbro. I rapporten har han gjort lönsamhetskalkyler på både H2 Green Steels (H2GS) fossilfria stålprojekt i Boden och LKAB:s omställning, som omfattar både Hybrit och omläggningen till fossilfri järnsvamp.

“Givet vissa kombinationer av högt pris på koldioxid och lågt pris på el kan järnsvamp och stål baserat på vätgastekniker bli konkurrenskraftigt i framtiden när stålindustrin fullt ut betalar för sina koldioxidutsläpp efter 2034”, skriver han i rapporten.

Men han lägger direkt efter till att investeringarna i stålprojekten sker här och nu – inte om tio år. För slutsatsen i rapporten är som väntat kritisk.

Framställs som högriskprojekt

LKAB:s investeringskostnader för sin omställning beräknas enligt bolaget själva till mellan 150 och 400 mdr kr.

I rapporten framställs satsningarna som dyra högriskprojekt med begränsade möjligheter till rimlig avkastning. Om satsningen på att ställa om järnmalmsproduktionen skriver David Sundén:

“LKAB har andra mer högprioriterade och omfattande åtaganden som är nödvändiga för att säkra bolagets framtida existens. Mot den bakgrunden måste LKAB:s satsning på järnsvamp ses som lågprioriterad och endast genomföras om det säkert går att visa att satsningen blir lönsam.”

Högre prioritet tycker rapportförfattaren borde vara att säkra järnmalmen på längre sikt, genom att investera i djupare brytning i Malmberget och Kiruna. Till det tycker han LKAB ska fokusera på att utforska den så kallade Per Geijer-fyndigheten med sällsynta jordartsmetaller.

“Dyraste stålet på marknaden”

Om Harald Mix stålsatsning H2GS skriver David Sundén att slutprodukten kommer bli det dyraste stålet som går att köpa.

“Beräkningarna (rapportförfattarens, reds. anm.) visar att H2GS stål blir det dyraste på marknaden, men det kan samtidigt inte förväntas bli prissättande på grund av den globala överkapaciteten på stålmarknaden”, skriver han.

Det skulle innebära att marknaden för H2GS begränsas till verksamheter som vill marknadsföra sina produkter som fossilfria, enligt rapporten.

Utsläppshandel avgörande

På längre sikt väntas förändringarna i EU:s utsläppshandelssystem bli avgörande för stålmarknaden. 2034 upphör gratis tilldelning av utsläppsrätter till stålindustrin. 2039 ska utgivningen av utsläppsrätter helt upphöra, då netto noll ska vara uppnått för de sektorer som ingår i utsläppshandelssystemet.

Enligt David Sundén krävs det tre saker för att H2GS ska nå lönsamhet på längre sikt. Det första är att koldioxidpriset hålls högt, samtidigt som elpriserna i norr fortsätter vara låga. Det andra är att priserna på de insatsvarorna som krävs, som stålskrot och järnmalmspellets, inte sticker iväg. Och till sist att tillgången på insatsvarorna blir hög, så att stålverket i Boden kan hålla sin höga produktionstakten.

Ekonomens slutsats är ändå dyster:

“Om huvuddelen av den idag utsläppande stålindustrin lyckas minska utsläppen får H2GS mycket svårt att klara sig i konkurrensen på en framtida stålmarknad”, skriver han.

Från Boden, där H2GS bygger stålverket, kommer frän kritik mot hur rapporterna tagits fram.

“Det är svårt att förstå det som något annat än att siffror medvetet väljs för att påverka resultatet”, skriver H2GS presschef Karin Hallstan till Afv.