Ekonomer ger riksbanken tummen upp

”Det här var ett bra tillfälle att ta tillbaka den onödiga höjning riksbanken gjorde i somras”, säger Cecilia Hermansson, ekonom på Föreningssparbanken.

“I ett sådant här läge måste man vara pragmatisk, det handlar om att upprätthålla förtroendet hos företag och hushåll och då är psykologin viktig. Riksbanken var tvungen att stämma i bäcken och vänder sig mer till marknaden än till banksystemet i ett sådant här läge. Samtidigt finns det ett större samband mellan real och finansiell ekonomi idag än tidigare.”

”Det här är en vettig åtgärd i ett extremt läge. Man måste väga ihop den svenska statistik som kom innan terrordåden med det som nu har hänt, vi måste ändå ta till oss det som händer i omvärlden”, säger Håkan Frisén, chef för ekonomisk analys på SEB.

Men riksbankens sätt att agera väcker ändå en del frågor. Urban Bäckström markerade starkt för tre veckor sedan att räntan inte behövde sänkas. Sedan dess har makrostatistiken inte försvagats, medan inflationen ligger på en fortsatt hög nivå, över målet.

Riksbanken har också tidigare markerat att den inte följer Fed. Igår sade riksbankschefen Urban Bäckström att ”vi deltar i en orkester där Fed sätter första ackordet”. Samtidigt betonade han att beslutet att sänka räntan tagits utifrån terrordådens tänkbara konsekvenser för den svenska ekonomin, vilket haltar lite.

”Jag tycker att det var rätt av riksbanken att sänka räntan, 3,75 är en mer rimlig nivå än 4,25 procent. Men de har gått en konstig väg, via höjningen i somras. Det här ser ut att vara en politisk handling mer än en svensk penningpolitisk åtgärd och frågan är om det är så svensk penningpolitik, som tidigare varit ganska fri i förhållande till övriga världen, ska bedrivas. Däremot fanns det skäl för Kanada och kanske även ECB att följa efter Fed”, säger Jörgen Appelgren, chefsanalytiker på Nordea Markets.

Är det bra att penningpolitiken styrs alltmer utifrån psykologiska faktorer? ”I USA är det psykologi som har gällt hela året. Och räntepolitik handlar mycket om psykologi även på medellång sikt”, säger Thomas Lindberg, makroanalytiker på Öhman fondkommission.

Finns det inte en risk att penningpolitiken blir mer volatil om den styrs av psykologi? ”Naturligtvis. Men den risken känns som ett relativt litet problem i en sådan här exceptionell situation. Lyckas man hålla undan en recession har man alla möjligheter att i det längre perspektivet återgå till att låta de mer abstrakta termerna som inflation styra. Men det känns inte aktuellt just nu. Kommer utvecklingen på fötter får man väl höja räntan.”

Finns det en risk att man bränner av räntevapnet för snabbt? ”Med Japan (som haft flera recessioner de senaste tio åren och där räntan ligger nära noll, reds anm) för ögonen finns ju den risken. Och visst har vi mindre ammunition än när vi befann oss på en högre nivå. Men dagens korträntor kan fortfarande halveras om det skulle behövas. Man ska vara medveten om att även om den nominella korträntan befinner sig på låga nivåer är realräntan inte historiskt låg, eftersom inflationen är så pass låg.”