Ekonomer: Bra nyheter för svenska hushåll – Riksbanken lyckas med reptricket

Inflationen sjunker. För februari landade KPIF på 2,5%. Det är nästan en procentenhet lägre än januari då siffran kom in på 3,3%. Februarisiffrorna är också också lägre än analytikerkårens förväntningar.

InflationArtikel

Lägre inflation än väntat: ”Elpriserna bidrog”

“Man kan inte tolka det här som något annat än goda nyheter. Det krattar vägen för att Riksbanken sänker räntan i maj”, säger Alexandra Stråberg, chefekonom på Länsförsäkringar, till Affärsvärlden.

Hon får medhåll av Torbjörn Isaksson, chefsanalytiker på Nordea, och som också menar att en räntesänkning kommer under årets femte månad.

“Riksbanken kommer revidera ner sin inflationsprognos och bilden stärks av att Riksbanken sänker i maj”, säger han till Afv.

RäntaArtikel

Chefsekonom: Vägen ligger öppen för att sänka räntan i maj

Någon som är lite mer hökaktig är Johan Löf, seniorekonom och prognosansvarig på Handelsbanken.

“På det hela taget är det välkomna nyheter för hushållen i Sverige som sliter med höga priser som lönerna inte jagat ikapp ännu. Det är också välkommet för Riksbanken, som trots bakslaget med januarisiffrorna nu faktiskt ser inflationen en gnutta lägre än prognosen från november”, säger han till Affärsvärlden.

Handelsbanken räknar med en räntesänkning i juni och en försiktig räntesänkningscykel från Riksbanken.

“Vi räknar med att räntan sänks vartannat möte så att junisänkning följs upp med sänkningar i september och december. Det är först i september 2025 som räntan är nere hela vägen till 2,25%”, säger Johan Löf.

Tjänsteinflationen spelar in

Vägen till räntesänkning är inte spikrak för Riksbanken.

“Det är klart att det kan komma bakslag längre fram, till exempel om det blir som med inflationsutvecklingen i USA där man har svårt att få ned inflationen sista biten till målet på 2%. Men trots allt är dagens siffror en bekräftelse på att pristrycket i svensk ekonomi håller på att normaliseras”, säger Alexandra Stråberg.

Det Sverige och USA har gemensamt är hög tjänsteinflation som är beroende av nationell efterfrågan.

“Svenskarna har haft relativt mycket pengar kvar från pandemin och många har haft haft jobbet kvar. Med en stark arbetsmarknad hålls efterfrågan uppe på tjänster”, säger Alexandra Stråberg och fortsätter:

“När vi sett varuinflationen som mer påverkas av globala priser, så som fraktpriser, leverantörskedjor och råvarupriser, gå ned så påverkas inte tjänsteinflationen på samma sätt. Men trenden är tydlig att inflationen går nedåt”, säger hon.

Även Torbjörn Isaksson är inne på samma spår.

“Tjänteinflationen i februari var lite högre än väntat och det skulle möjligen kunna skapa en liten oro hos Riksbanken om att inflationen biter sig fast på en för hög nivå länge. Men man ska inte överdriva den oron, mycket tyder på att tjänsteinflationen lugnar ned sig”, säger han och fortsätter:

“Det kan tvärtom bli så att inflationen om några månader faller under målet.”

Energipriserna och vissa livsmedel i SCB:s varukorg för att mäta KPIF har haft deflation, vilket också kan vara skäl för räntesänkningar längre fram. På årsbasis har priserna för till exempel mjölk, ost och ägg sjunkit med 4,9% medan priserna ökat med 3,6% på kött, enligt statistiken från SCB.

FlygArtikel

Dyraste räkmackan kostar som flyg för två till England

Johan Löf menar att det fortfarande är högre inflationstryck i ekonomin än vanligt och att prishöjningarna som skett under januari och februari varit större än under ett normalt år de senaste 25 åren.

“Det är skakiga priser delvis på grund av svängningar i växelkursen. Priser på frukt och grönt föll som en sten men de mer trögrörliga priserna, som faktiskt hänger ihop med vad som pågår i svensk ekonomi finns risk att få ny fart”, säger han och fortsätter:

“Vi är inne i en prishöjarsäsong där man höjer priserna lite mer än vad som är vanligt. Det tyder på att bilden inte klarnar helt för riksbanken och det kommer behövas mer information och siffror innan räntan sänks.”

Riksbanken klarar “reptricket”

Ifall inflationen fortsätter sjunka mot målet på 2% kan det bli så att världens centralbanker lyckas med tricket att mjuklanda ekonomin.

“Kontentan blir att Riksbanken lyckas med reptricket, att få ett rep att stå upp trots att det ska vara omöjligt, och mjuklandar ekonomin”, säger Alexandra Stråberg.

Det gäller att ha fortsatt koll på hur Federal Reserve i USA och ECB i Frankfurt agerar, men kanske blir det Riksbanken som måste agera först.

“Det kan bara så att Riksbanken blir först ut med att sänka räntan. Riksbanken fattar sitt beslut i maj och de andra stora centralbankerna först i juni. Så det ska bli intressant att titta på”, säger Alexandra Stråberg.

Torbjörn Isaksson lyfter också fram att Riksbanken kan gå först ut med räntesänkning.

“ECB har varit tydliga med att de är inställda på att sänka i juni. Då är det absolut öppet för Riksbanken att sänka i maj, en månads tid är väldigt liten skillnad så det är inga problem. Däremot kan det påverka om det blir fler räntesänkningar under resten av året”, säger han.

Att Riksbanken skulle gå först ut i räntesänkarcykeln tror Johan Löf inte på.

“Vid majmötet har sannolikt varken Norges Bank, Bank of England, Fed eller ECB sänkt räntan. Riksbanken har mycket att förlora på att sänka först då det finns risk för en svagare svensk krona igen som kan spä på inflationen”, säger Johan Löf.