Swedbank: I grevens tid att Riksbanken svänger om kronan

Riksbanken kan höja med 50 punkter redan i mars. Det menar Knut Hallberg, senior ekonom på Swedbank.

Swedbanks prognos är att styrräntan kommer att toppa på 3,75% och Knut Hallberg betonar att höjningarna kan komma tidigare innan Riksbankens nästa penningpolitiska möte som hålls i slutet av april. Hallberg menar att det kan kolla en så kallad mellanmöteshöjning redan i mars, och då lär Riksbanken inte spara på krutet.

”Man känner att man måste snabba på ännu mer och inte kan vänta till slutet av april med den där 50-punkthöjningen”, säger han och fortsätter:

”Jag tror att om de skulle göra en mellanmöteshöjning finns det ingen anledning att göra bara 25. Då skulle det troligen bli 50 i mars och den sista 25:an skulle komma i april.”

Åsikterna går isär kring huruvida Riksbanken borde ånga på eller avvakta för att se effekterna av räntehöjningarna. Knut Hallberg tycker att Riksbanken gör rätt i att inte vänta.

”Jag tycker att de har hamnat på efterkälken. Det stora misstaget gjorde de i fjol, man borde ha höjt mer och snabbare”, säger han och fortsätter.

”Tyvärr ser vi nu att den underliggande inflationen inte visar några tecken på att avta. Tvärtom, januari var en riktig chock. Hela sex tiondelar högre än Riksbankens prognos.”

Lägenhetspriserna kan drabbas hårdast

Det var förmiddagens inflationssiffror som han refererar till. Riksbankens målvariabel KPIF kom in på 9,3% för januari månad. Väntat vad 9,6%. Men något mer oroväckande var att inflationstakten exklusive energi för januari uppgick till 8,7%. Det är både högre än decembersiffran 8,4% och högre än förväntningarna som låg på 8,1%.

I början av året kom indikationer på att bostadsmarknaden började stabiliseras och att köpare och säljare börjat hitta varandra igen. De hökaktiga tongångarna från Riksbanken kan göra att bostadsmarknaden hickar till igen, tror Knut Hallberg.

”Risken är överhängande att vi får en summerad period av nedgång, men kanske lite mer nyanserat. I vintras var det villapriser i södra Sverige som föll mest med tanke på elpriserna”, säger han och fortsätter:

”Nu är det räntan, där skulle man kunna tänka sig att det är framför allt lägenheter och även i viss mån villor i storstadsområderna som skulle drabbas hårdast.”

“Då kan man prioritera bostadsutgifter”

Swedbanks prognos om ett boprisfall på -20% mätt från toppen under våren 2022 till botten ligger fortfarande fast.

”Det har gått ner 14-15% ungefär. Så ytterligare 5-6% tycker vi är rimligt”, säger Knut Hallberg.

Han säger att även om räntan går upp finns det några motverkande faktorer, bland annat energipriser och en motståndskraftig arbetsmarknad.

”Vi menar att så länge folk har jobb så klarar man av att prioritera bostadsutgifter.”

Han säger att januari månads arbetsmarknadsstatistik överraskade positivt.

”De höga varseltalen vi såg förra veckan från Arbetsförmedlingen var till stor del från Humana som var till stor del tekniskt varsel”, säger han och tillägger att arbetsmarknaden är påfallande motståndskraftig än så länge.

“Breman och Flodén har svängt”

Under förmiddagen släpptes Riksbankens protokoll från det penningpolitiska mötet den 8 februari. Knut Hallberg tycker att det som stack ut var att direktionen var så enhällig kring en höjning och sammanfattar protokollet som “väldigt högaktigt”.

”De som var lite mjukare i höstas har svängt och blivit mer strama”, säger han och tillägger att det främst är Anna Breman och Martin Flodén han tänker på.

Något annat nytt var Riksbankens fokus på den svenska kronan.

”Den kommer ju i grevens tid”, säger Knut Hallberg och fortsätter:

”Jag reagerade i fjol på att man inte lyfta fram det mer. Man hade för mjuka forward guidance under fjolåret och jag tror att det var negativt för kronan. Nu försöker Erik Thedéen att rätta till det där. Då gäller det också att man levererar, det är därför jag menar att en mellanmöteshöjning är aktuell.”

Knut Hallberg tycker att det osäkert kring huruvida Riksbanken kan få ordning på den dalande kronkursen och beskriver det som “en chansning”. Han betonar att kronan fått en positiv utveckling sedan Riksbankens besked för två veckor sedan, men att eftersom kronan fortfarande är över 11 mot euron är det ingen dramatisk utveckling.

”Det finns många, inte minst i utlandet, som är oroliga för vad räntehöjningarna kan innebära för svensk bostadsmarknad och fastighetsmarknaden generellt. Att det kan vara negativt för tillväxten i Sverige, och då vill man inte ha kronor”, säger han.