Ekomomer ser ökad risk för utdragen lågkonjunktur

USA och dess allierade över hela världen har nu aktivt inlett kriget mot terroristerna i Afghanistan. Den huvudmisstänkte bombaren Usama bin Laden har samtidigt gjort klart att han är beredd att slå till igen.

”Vi befarar kontraattacker, vilket innebär att osäkerheten består”, säger Mats Kinnwall, ekonom på Handelsbanken.

“Det är en skillnad från kriget i Kuwait, då reaktionen på USA:s tillslag mot Irak initialt var positiv på marknaderna. Den här fienden är som en hydra, man får en känsla av att hugger du av ett huvud växer det ut ett nytt. Man kan inte bomba sig ur det här, och det är nog en bedömning som hushållen kommer att dela. Konjunkturen ser oundvikligen sämre ut än den skulle ha gjort om inte terrordåden hade inträffat.”

”Jag ser inget snabbt slut på den här konflikten, det är en omöjlighet att eliminera terrorismen”, säger Cecilia Hermansson, ekonom på Föreningssparbanken.

“Det här kommer att ta tid, och vi vet att ju längre tid det tar, desto större är risken att lågkonjunkturen består och arbetslösheten ökar. Företagen kommer inte att kunna behålla folk hur länge som helst i avvaktan på vad som ska hända utan måste successivt börja dra ned. Men utvecklingen på arbetsmarknaden sker med viss fördröjning och lite smygande, så vi vet ännu inte hur mycket den kommer att försämras.”

Det värsta scenariot är att den dämpade konjunkturen består, samtidigt som osäkerheten i statsbudgetarna ökar och långräntorna stiger. ”Långräntorna kan gå åt båda hållen, de kan drivas upp av osäkerheten om hur man kommer att använda offentliga medel, men de kan också påverkas nedåt genom att världskonjunkturen försämras”, säger Cecilia Hermansson.

Hon anser att den expansiva ekonomiska och penningpolitiska linje som USA har drivit har haft en viss effekt, trots att långräntorna inte fallit med korträntorna.

”Ett visst genomslag har aktionerna haft, inte minst psykologiskt. Vi skulle kanske ha haft en ännu värre situation om USA inte sänkt räntan så aggressivt. Det de gjorde var rimligt i det här läget. Men risken med ytterligare finanspolitiska stimulanser är att man driver upp långräntorna ännu mer genom att öka statens utgifter. Samtidigt är det frågan hur mycket effekt ytterligare räntesänkningar från Federal Reserve får. Om hushållen är osäkra spelar det ingen roll hur låg räntan är. Och många företag dras fortfarande med överkapacitet, mot det hjälper heller inga räntesänkningar”, säger Cecilia Hermansson.

Aktiekursena föll inledningsvis på Stockholmsbörsen efter USA:s motangrepp, vilket många hade räknat med. Men ingen av de tre ekonomer E24 har talat med tror på något dramatiskt ytterligare ras på börserna. En del bedömare har gjort jämförelser med Gulfkriget, men det är mer som skiljer än förenar de två händelserna.

”Skillnaden från Gulfkriget är att då stod vi på all time high vid inledningen. Nu är kurserna redan hårt pressade. Då fanns det också direkta skäl för börserna att falla, i form av stigande oljepriser och stigande räntor. Idag är det tvärtom”, säger Sven-Arne Svensson.

Han är fortfarande försiktigt optimistisk, framför allt när det gäller de långsiktiga effekterna av kriget mot terroristerna.

”Det är en exceptionell situation att så många traditionella fiender har enats, USA har såväl Ryssland som Kina med sig, förutom hela västvärlden. De nya allianserna kan påskynda demokratiseringen i de här länderna, och även i arabvärlden. Det innebär att de också är potentiella nya marknader”, säger Sven-Arne Svensson.

Samtidigt anser de flesta att även om vi på många sätt har en beredskapssituation på de flesta håll i världen idag, är terroristhotet något man kommer att lära sig leva med. Händelserna i september är inte isolerade till USA, utan berör alla deras allierade, idag kanske främst Storbritannien, som aktivt deltar i attacken mot Afghanistan.

”I det långa loppet måste livet gå vidare, men jag tror att det kommer dröja. Tyskland levde ju med terrorhot på 70-talet, och Storbritannien har levt med hotet från IRA under lång tid, men de ju haft 20-30 år på sig att vänja sig. Och den typen av terror är av en helt annan art, världen är ovan vid storskaliga massiva attacker som den mot USA i september”, säger Mats Kinnwall.

”Man kan reducera en del större hot, men vi kommer att få leva med olika typer av terrorattacker i framtiden och frågan är hur snabbt marknaden lär sig hantera det. Sannolikt kommer oron att stiga i samband med varje ny attack, för att lägga sig däremellan”, säger Cecilia Hermansson.