Efter terrorn: Centralbankerna gör gemensam sak

Japans centralbank har pumpat in 17 miljarder dollar i penningmarknaden för att se till att likviditeten är god. Även Federal Reserve och ECB har signalerat att de står beredda att ”agera”. De korta marknadsräntorna faller och marknaden väntar sig att centralbankerna kommer att sänka aggressivt framöver.

”Risken är uppenbar att Europas ekonomi nu försämras och att tillväxten faller från de redan låga nivåerna, vi har en prognos på 1,6 procent i år. Vi har redan prisat in räntesänkningar ned till 3,75 procent framöver, men sannolikheten att de blir fler än vi väntat har nu ökat”, säger Sharda Dean, Europaanalytiker på Merrill Lynch i London, till Ekonomi24.

”Gårdagens händelser ger skrämselhicka och det ökar naturligtvis osäkerheten om när USA:s ekonomi kan vända. Det viktiga i USA är hushållens konsumtionsvilja och risken är ju att den nu dras ned, i alla fall på kort sikt”, säger Jörgen Kenneman, ekonom på Föreningssparbanken.

Tidningsrapporter från USA visar att konsumenterna hamstrar mat, annars är hotet mot konsumtionen att folk stannar hemma och håller sig undan stora publika platser där man är rädd att nya attentat kan äga rum. Samtidigt gör den ökade osäkerheten i ekonomin att folk med största sannolikhet ökar sitt sparande istället för att konsumera.

”På kort sikt kommer makrostatistiken förstås att påverkas negativt, vi kommer att få se en del märkliga tal som effekt av att USA nu står stilla en eller ett par dagar. En dags produktionsbortfall slår exempelvis med sex procent på deras BNP. Vad som händer framöver är beroende av vilka följdverkningar attacken igår får. Årets tillväxtsiffror blir nu klart sämre än väntat, men utvecklingen i procent behöver inte bli så mycket sämre nästa år eftersom jämförelsetalen för i år blir lägre”, säger Sven-Arne Svensson, chefekonom på Aragon fondkommission.

”Riksbankerna har en beredskap och den svenska riksbanken kommer att bortse från inflationsrisken och sänka räntan om läget kräver det, de är pragmatiska. Deras uppgift är ju att se till att det finns likviditet i marknaden”, fortsätter han.

Förutom effekterna på finansmarknaderna påverkas västvärldens, men framför allt USA:s, statsbudgetar negativt. De blir svagare till följd av de kostnader som katastrofen igår medför. Men de kostnader som återuppbyggnaden innebär kan också få positiva effekter. Det tror åtminstone Exportrådets chefekonom Mauro Gozzo.

”Det är panik bland många bedömare nu och det är lätt att överskatta effekterna på världsekonomin. Vi kommer att se en negativ effekt de närmaste månaderna, men på sikt kan det här att stimulera uppgången. Det sker ofta vid naturkatastrofer som jordbävningar och orkaner, då får ekonomin en skjuts av investeringarna. Det handlar inte bara om att bygga upp staden utan även de ökade satsningar på säkerhet och försvar som det här kommer att medföra. På så sätt blir det inte som terroristerna har tänkt”, säger han.

Återuppbyggnaden kostar ju pengar, det blir en stor nota som måste betalas, men just nu står antagligen inte ett budgetöverskott särskilt högt på president Bushs lista.

En del bedömare drar paralleller till Kuwaitkriget, men det tycker Mauro Gozzo är fel.

”Det var mycket mer omfattande. Då invaderade ju Irak Kuwait och skar av oljeproduktionen, nu stiger oljepriset mer på en allmän oro över kopplingen till Mellanöstern.”