Efter ”Kronesjokken” i Norge och Sverige – då vänder det enligt analytikern

Den norska valutan pressas även av fallande oljepriser och tar den största smällen. Den svenska kronan handlas till en kurs av 11,76 mot euron och den norska till en kurs av 12,06.

“Den norska och svenska kronan började försvagas i slutet av juni men har under juli gått allt svagare”, säger Karl Steiner, analyschef på SEB. Han förklarar nedgången med både inhemska och globala faktorer:

“I början av juli fick man i både Sverige och Norge ett inflationsbesked som överraskade på nedsidan vilket gjorde att marknadsräntorna föll kraftigt”.

Låga räntor i relation till omvärlden tenderar att leda till en svagare valutakurs. Ökad osäkerhet på världsmarknaden brukar också missgynna valutor som den svenska och norska.

“Den senaste veckan har vi sett en oro på marknaden där S&P 500 har sjunkit som mest runt 5%”, konstaterar Steiner.

EURON AKTUALISERAD

Precis som i Sverige har den låga växelkursen i Norge skapat nya diskussioner om penningpolitikens utformning. Eftersom Norge inte är medlem i EU är det inte möjligt att gå med i eurosamarbetet. Enligt vissa förslag skulle man däremot kunna binda den norska valutan till euron för att uppnå liknande effekter. Steiner bedömer dock både detta och ett svenskt eurointräde som osannolikt på kort sikt.

“Det skulle innebära att man permenterar en realisationsnivå gentemot den nationella valutan. Det är inte önskvärt i ett läge där valutan är så svag”, säger han.

SEB förväntar sig dessutom en gradvis förbättring av både den svenska och norska valutan under det kommande året. Precis som valutorna drabbades hårt av räntehöjningar, tror Steiner att återhämtningen också kommer att gå snabbare.

“Både den svenska och norska kronan försvagades kraftigt under perioden av räntehöjningar vilket bland annat berodde på att vi har hushåll med väldigt kort räntebindning och därmed räntekänsliga ekonomier”

“Nu när vi går in i en räntesänkningsperiod bör det vara tvärtom. Det kommer stimulera ekonomin mer i våra länder jämfört med mindre räntekänsliga ekonomier som den i USA”.