Efter Afv:s granskning: Kinaägda vindkraftsjätten duckar alla frågor

Svidande förluster, brustna löften mot långivarna, saftiga aktieägartillskott och stor osäkerhet om framtiden.

VindkraftPremium

Kris för svensk vindkraft – kinesisk jätte blöder pengar

Det är verkligheten för många vindkraftsparker i norra Sverige idag. Inte minst för det kinesiska statliga bolaget China General Nuclear Power Groups, CGN, parker vilket Affärsvärlden kunnat visa. Nästa år väntas bolaget stå för 7% av vindkraftseffekten i Sverige.

• Vilka planer har man för att klara sig ur den här situationen?
• Vilka prissäkringsavtal har man tecknat framöver?
• Vad har man för kommentarer till att långivarna kan sätta parkerna i konkurs?
• Hur mycket kapital är ägarna beredda att stoppa in i verksamheten?

Journalistiskt självklara frågor till CGN Europe Energy, det europeiska dotterbolaget, som är den enskilt största ägaren av svensk vindkraft. Ett energislag som regeringen och branschen nu sätter alla sina kort på för att klara elektrifieringen och de stora industrisatsningarna i norr.

Sökt i flera veckor

Men det är inte lätt att få svar. Vid publicering av Afv:s granskning av vindkraftens lönsamhetsproblem sökte vi CGN Europe via dess pressavdelning, men de återkom aldrig. Efter publicering har vi fortsatt söka svar på våra frågor från, förutom CGN Europe, företrädare för dess många bolag i Sverige.

Ett av bolagen, CGNEE Sweden Holding AB, har en registrerad adress på Vasagatan i Stockholm. När Affärsvärlden ringer upp bolagets registrerade telefonnummer enligt Bolagsfakta svarar en engelsktalande person som säger sig arbeta på CGN:s kontor i Umeå.

Nej, han kan inte svara på några frågor om bolagets finanser utan ger Affärsvärlden mejladresserna till Dongliang Zhang, som skrivit under årsredovisningarna och som tituleras extern VD, samt till Xin Zhang, som är kommunikationschef på CGN Europe.

Efter några minuter återkommer CGN:s man i Umeå och undrar var vi hittat hans nummer.

”Det är inte korrekt så det är bra att veta så vi kan kontakta dem och ändra.”

Affärsvärlden har mejlat en rad frågor till Xin Zhang och Dongliang Zhang utan att få svar.

Satt i system att ducka

Typiskt för ett statligt kinesiskt bolag, menar Jojje Olsson, Kinaexpert som återkommande analyserar Kina i Affärsvärlden.

”Att man är ett statligt företag i Kina brukar innebära att man har en väldigt icke-transparent ledning och verksamhet. Man förstår inte vad man har att tjäna på att prata med medier och gör inte det”, säger han.

Efter att ha läst Affärsvärldens artikel om CGN: s finansiella problem med den svenska vindkraften konstaterar han att vindkraftinvesteringarna, som Kinas andra infrastrukturinvesteringar, inte i första hand är finansiella. Snarare handlar de om att göra omvärlden beroende av kinesiska produkter och därmed skaffa sig ett förhandlingskort.

”Målet med det är att skapa politiska hävstänger. Det är inte konstigare än att Ryssland kan använda sin gas som en politisk hävstång i den geopolitiska konflikten med Nato”, säger Jojje Olsson.

”Titta på Huawei. Det är ett företag som den kinesiska staten hållit under armarna med hjälp av subventioner, bidrag och olika skatterabatter. Anledningen är att man kunnat erbjuda billigare utrustning är just att de har blivit understödda av staten”, fortsätter han.

Han nämner också det statliga kinesiska bolaget China Railway Tunnel Group, CRTG, som tagit hem flera anbud på utbyggnaden av Stockholms tunnelbana. Bolaget är listat i Hongkong och Shanghai men dess största ägare är det statliga China Railway Engineering Corporation, som är ett av världens största infrastrukturbolag.

”I en upphandling låg man 200 miljoner kronor lägre än konkurrenten Skanska. Det motsvarade en fjärdedel av vad hela affären var värd. En Skanska-chef menade att det är svårt att tävla med statligt stöd.”