Ebners svenska missar

Den schweiziske finansmannen Martin Ebner har en nyckelroll i Barnevikaffären. Ebner trodde mycket på ABB och gick in stort som ägare 1998. Året efter kom han in i styrelsen och fick vara med om en kraftig kursuppgång 2000. Hans innehav på 5 procent ökade kraftigt i värde, plus cirka 40 procent på två år.

Sedan vände det, bland annat som följd av en sämre konjunktur. Trots detta tyckte Ebner ändå att det var köpläge och flaggade för ett ABB-innehav på 10 procent sommaren 2001. Hösten blev dock mörk för ABB. Asbestsmällen i USA kom allt mer i fokus och oron kring bolagets finansiella ställning växte.

Hitta syndabockar

Det visade sig att Ebner hade gått på en mina i ABB. Som styrelseledamot hade han haft ett visst ansvar för utvecklingen. Men nu gällde det att hitta syndabockar. Pensionsavtalet med Percy Barnevik och pensionen/fallskärmen till Göran Lindahl gjorde att uppmärksamheten kunde riktas mot de två tidigare verkställande direktörerna. I mångas ögon är det deras fel att det mesta gått snett för ABB.

Ebner hade tjänat en del på att köpa Brown Boveriaktier innan fusionen med Asea 1988. Aktierna såldes några år efter fusionen. Förmodligen tyckte Ebner att värderingen av ABB blev för hög. Hans intresse för ABB väcktes igen när Lindahl tog över som vd 1996.

Misslyckade storaffärer

Under Lindahls befäl, och med Barnevik som ordförande, kom förändringar helt i Ebners smak. Tåg och kraftgenerering såldes. I stället satsade ABB på automation genom ett stort och dyrt köp av holländsk/italienska Elsag Bailey. Det talades om det “nya ABB”, mindre kapitaltungt och med möjligheter till högre tillväxt. Det blev också en ABB-aktie istället för två, precis som Ebner önskat.

I likhet med många andra gjorde Ebner en felbedömning. ABB-ledningen hade svårt att nå uppsatta lönsamhetsmål, bland annat till följd av konjunkturnedgången.

Även konkurrenter har drabbats. Aktiekursen för exempelvis brittiska Invensys, som också har gjort dyra förvärv, har precis som ABB fallit 70-75 procent sedan toppnivån under 2000.

Ebner anser sig vara förd bakom ljuset på grund av att räkenskaperna i ABB inte har gett rätt bild av intjäningsförmågan. Hans intresse för räkenskaperna var inte lika stort i början av 2000 när “nya ABB” ständigt slog kursrekord.

I Schweiz är det många som frågar sig om Ebners förmåga att tjäna pengar har upphört. De tycker att det är anmärkningsvärt att han lyckats så dåligt med svenskanknutna företag. ABB är hans största bakslag någonsin. Innehavet som uppskattningsvis kostade 20 miljarder kronor har i dag ett börsvärde på endast 8 miljarder kronor. Tappet på 12 miljarder kronor är kännbart även för Martin Ebner.

Han har så här långt förlorat pengar även på sina placeringar i Investor och Industrivärden. Ett tidigare uppmärksammat inhopp i Aga var inte heller lyckosamt.

Martin Ebner har byggt upp ett finansimperium som uppskattas förvalta aktier för omkring 100 miljarder kronor. Siffran är osäker och baseras bland annat på de schweiziska skattemyndigheternas uppgifter: För något år sedan uppgick hans personliga förmögenhet till 5 miljarder schweizerfranc, cirka 30 miljarder kronor. Om uppgiften stämmer skulle ABB, Investor och Industrivärden motsvara ungefär 15 procent av BZ-gruppens portfölj.

Informationen dålig

Öppenheten kring imperiet är inte särskilt stor. Det går dock att få fram en del från offentlig dokumentation. Nyckelbolaget är BZ Gruppe Holding, där Martin Ebner och hans fru Rosmarie äger 46 procent av rösterna. Det finns tre andra ägare som har 8-10 procent vardera. Därutöver når enligt uppgift ingen över 5 procent.

Holdingbolaget heläger BZ Bank (BZ står för Bank Zürich), den bank som var första byggstenen i Ebners bygge. Starten skedde 1985 med finansiering från bland andra Carnegie Fondkommission, som gick in med 40 procent (70 miljoner kronor av kapitalet).

I ledningen för Carnegie fanns vid denna tid Johan Björkman, som sedan dess har varit Ebners svenske rådgivare. Björkman sitter i styrelsen för BZ Gruppe Holding och är ordförande i BZ Trust som sköter de fyra så kallade visionerna. De är börsnoterade investmentbolag med totalt 29 000 aktieägare.

BZ Trust får ersättning för denna förvaltning bara om aktierna i visionerna stiger med minst 6 procent per år. Blir avkastningen mindre, som i fjol då alla hamnade på minus, måste denna “underavkastning” tas igen innan det blir någon ersättning. Arrangemanget påminner om hedgefondernas ersättningssystem.

Skilda visioner

Visionerna har olika inriktning. Pharma Vision satsar på läkemedel och bioteknik, BK Vision på finanssektorn, Spezialitäten Vision, som tidigare hette Gas Vision, rymmer ett blandat innehåll med bland annat Investor och Industrivärden. Även den fjärde visionen, Stillhalter Vision, har ett blandat innehåll, bland annat ABB.

De fyra visionerna är Ebners ansikte utåt. Visionerna hade vid årsskiftet ett totalt marknadsvärde på 7 miljarder schweizerfranc, alltså drygt 40 miljarder kronor. För att hålla rabatten i dessa investmentbolag nere har det successivt skett återköp av aktier. Det innebär att visionerna krympt. I slutet av 1997 hade de ett sammanlagt marknadsvärde på 18 miljarder schweizerfranc, alltså drygt 100 miljarder kronor.

Innebörden av detta är att aktieköpen i ökad utsträckning görs direkt av BZ Holding, eller av BZ Trust och BZ Bank. Av gruppens 120 miljoner ABB-aktier ligger bara 33 miljoner i Stillhalter Vision (28 procent). En liknande andel av Investoraktierna finns i Specialitäten Vision.

Informationen om visionerna är öppen och lätt tillgänglig. Detsamma gäller BZ Bank som är en liten lönsam bank, enligt den årsredovisning som har publicerats. I fjol föll vinsten rejält, dock från en hög nivå. Avkastningen på eget kapital minskade från 55 procent till 32 procent. I denna bank finns huvuddelen av BZ-gruppens anställda på omkring 30 personer.

Hur det ser ut i nyckelbolagen BZ Gruppe Holding och BZ Trust finns det däremot ingen information om, exempelvis hur aktieinnehaven och belåningen ser ut.

Genom att visionerna krymper, samtidigt som en allt större del av aktieinnehaven hamnar i bolag utan insyn, så minskar möjligheterna att kunna bedöma Ebnerimperiet. Är Ebner högt belånad? Hur påverkar kursfallet för ABB hans finansiella status?

Hårdast mot Ebner

Klart är att kursfallet för ABB slår hårdare mot Ebner personligen än mot den börsnoterade vision som sitter på ABB-aktier, alltså Stillhalter Vision. Här är ABB inte ens största innehavet. Det är Nestlé, som har haft en ganska god kursutveckling på senare tid och därmed delvis räddat visionen.

Visionerna har haft en blandad kursutveckling. Mätt från starten i början av 1990-talet och mot index har Pharma Vision, där svensken Peter Sjöstrand varit rådgivare, och BK Vision, gått bättre än index. Utfallet är sämre för Spezialitäten Vision och Stillhalter Vision, där svenskinnehaven ligger. De har inte klarat index. Som jämförelse har Investor gått betydligt bättre under samma period.

Intershop Holding störst

Vid sidan av visionerna, banken och BZ Trust äger BZ-gruppen ännu fler företag. Största värdet finns i det börsnoterade Intershop Holding, som förvaltar fastigheter och shoppingcentra. Börsvärdet är nästan 900 miljoner schweizerfranc. Helägda Fundus Holding sysslar med bygge av fackhandelsbutiker. Gruppen innehåller också ett venture capital bolag som satsar på bredbandsutveckling, Broadband Capital i Zug (BCAP).

Sammantaget ger detta bilden av ett svårgenomträngligt privat konglomerat vars uthållighet inte går att bedöma.