E-handelsförlamningen

De svenska kommunernas och landstingens satsningar påelektronisk handel har gått i stå. Enligt en undersökning frånanalysföretaget Bathwick Group är svenska kommuner och landstingsämst bland tio västeuropeiska länder på att använda internet isin verksamhet.

Skarp kontrast

Kommunernas jumboplacering står i skarp kontrast till detsvenska näringslivets topplacering i samma undersökning. Desvenska företagen tar nämligen andraplatsen i Europa, hårfintefter ettan Finland.Det svenska näringslivet har anammat internet och stårförhållandevis väl förberedda inför den väntade explosionen avelektronisk handel. De svenska kommunerna och landstingen halkardäremot efter sina europeiska kolleger.Det finns fler överraskningar i undersökningen. De länder somhamnar sist i företagsjämförelsen är också de som toppar denkommunala listan. Belgien, sist när det gäller näringslivetsanpassning, hamnade på förstaplats bland kommunerna. Frankrike,som var näst sist i näringslivet var nummer två bland kommuneroch landsting. De svenska kommunerna lever dessutom i en falskuppfattning om att de är bättre än genomsnittet i Europa. Förvisso liggerambitionsnivån över snittet men de verkliga resultaten harhittills uteblivit. De svenska kommunerna behöver få insikt omatt de ligger efter. Vad är det då som har gått fel? Ambitionsnivån ärdet som sagt inget fel på. Den har länge varit hög inom den offentligasektorn. Redan 1995 inleddes Toppledarforums projekt för elektroniskaaffärer. Målen var ambitiösa. Hela 95 procent av kommunernas ochlandstingens inköp skulle ske elektroniskt år 2000, vilket skulle spara6,4 miljarder kronor i den offentliga sektorn.

Förvaltningar inte beredda

Projektet dömdes ut för att vara för låst vid EDI som teknisklösning och avslutades förra året. Till viss del var projektetföre sin tid och kommuner och landsting var helt enkelt interedo att använda det i sin verksamhet.Sedan kom internet och förändrade förutsättningarna helt ochhållet.Nu försöker Kommunförbundet hitta en ny lösning som ska fungeraför hela sektorn. Med Gemenskapen för elektroniska affärer görsett nytt försök att samordna offentliga sektorns behov.Sådana försök har som sagt misslyckats tidigare och mycket talarför att denna strategi är dömd att misslyckas även denna gång.Förändringstakten är hög på internet och kommer att vara såframöver. Det blir svårt att få en standardisering att fungera.

Har inte råd att chansa

Avvägningen är svår mellan effektiv och destruktivcentralisering. I näringslivet har varje företag incitament atttesta nya idéer och lösningar för att bli mer konkurrenskraftig.Att hitta rätt på internet kräver ofta en hög dos kreativitet,uppfinningsrikedom och uthållighet. Den offentliga sektorn harinte alls samma politiska möjligheter att chansa och kanskekasta pengarna i sjön. För att kunna ta del av deeffektiviseringsvinster som går att göra skulle det behövasstörre lokal initiativkraft.Den elektroniska handel som sker idag hos kommuner och landstingär huvudsakligen resultatet av Toppledarforums projekt. Däremotär det sämre med nya internetbaserade projekt. I väntan på nyagemensamma lösningar har utvecklingen avstannat.

Majoritet utan handel

Enligt en undersökning av Kommunförbundets eget förlag,Kommentus Gruppen, har 24 procent av de svenska kommunernainfört någon form av elektronisk handel. 76 procent har alltsåinte infört det. Av de kommuner som inte infört elektroniskhandel anser hela 67 procent att de inte är redo för e-handel.Debatten om internet i den offentliga sektorn har hittills varitväldigt fokuserad på just elektronisk handel. Men internet ärmer än så. Tekniken kan också användas för att effektiviseraverksamheten, vilket svenska kommuner och landsting inte tycksha insett. Kommunernas verksamhet är i stor utsträckninginformationsspridning som naturligtvis i hög grad kaneffektiviseras med internet.

Brist på pengar

Men svenska kommuner och landsting är dåliga på att utnyttjamöjligheterna, enligt Bathwicks undersökning.Det skäl som svenska kommuner anger som största hindret tillinternetsatsningar är brist på resurser. Kommunerna har därmedhamnat i en ond cirkel. Internet kan användas på många sätt föratt öka effektiviteten. Men utan resurser att satsa på internetgår kommunerna miste om potentiella kostnadsbesparingar.

BILDTEXT: Kommuner är informationshanterare och borde ha mycket att sparapå att använda internet.