Dyrt skydda familjen

Fondbolagen försöker locka nya sparare genom att utnyttja människors oro över att den egna premiepensionen inte ärvs av anhöriga vid dödsfall, utan att pengarna fördelas på kollektivet.

Affärsvärlden vill dock varna för den sortens känsloargument.

Visst är det sant att varken partner eller barn ärver premiepensionen. Men samtidigt är det tvekamt om det är värt att betala priset för ett efterlevandeskydd. Du får själv avstå från framtida egna pensionspengar, samtidigt som skyddet är betydligt sämre än om du hade tecknat en traditionell livförsäkring för samma summa pengar.

Bra för krassliga

Hos PPM krävs ingen hälsoprövning. Därför är efterlevandeskydd inom ramen för premiepensionen bra för den som är krasslig och inte kan teckna en livförsäkring hos ett vanligt bolag. Där skulle den sjuke antagligen få nobben, alternativt få betala en skyhög premie.

Efterlevandeskyddet före pensioneringen som blir möjligt att teckna år 2002, betalas ut under fem år och motsvarar ett eller två basbelopp per år (cirka 3.000 eller 6.000 kronor per månad). Premien för en 20-åring som vill ha 3.000 kronor kan, enligt preliminära uppgifter få betala dryga hundralappen per år medan en 50-åring får betala det femdubbla.

Makar emellan

Att föra över premiepension mellan makar kan också vara bra, förutsatt att relationen är stabil och hushållskassan är gemensam. (En bortbytt pensionsrätt kommer aldrig igen, däremot upphör en automatisk överföring vid skilsmässa). Hittills har bara 1.800 personer valt att föra över premiepensionsrätterna.

En förklaring kan vara att avgiften för att föra över pensionskapitalet till sin make, eller registrerade partner, är 14 procent. Detta urholkar pensionskapitalet inför varje års intjänande pensionsrätter.

I disponibla pensionskronor kan dock marginalskatteeffekten, om mannen tjänar betydligt mer än kvinnan, göra att hon kommer att få ut lika mycket pengar som mannen själv skulle ha fått. Det gäller särskilt om kvinnan låter kapitalet stå inne och arbeta några år till. Eftersom kvinnor i genomsnitt lever längre än män och ofta är något yngre än sina män, kan det vara en vettig strategi.

Kvinnor lever längre

Överföringsavgiften på 14 procent grundar sig på att kvinnor lever längre än män och att det företrädesvis är kvinnor som får pensionsrätt av sina män. Eftersom bara en bråkdel av Sveriges kvinnor tjänar mer än sina män, är det få män som kommer att hamna i kläm.

Premiepensionsrätterna är, liksom övrig allmän pension, kopplad till inkomst. I höstens premiepensionsval har därför den svenska kvinnan i genomsnitt 3.000 kronor mindre att placera än sina män.

En kvinna i Sverige har i genomsnitt en inkomst som motsvarar 80 procent av hennes mans. De lägre inkomsterna beror på att antalet deltidsarbetande kvinnor är stort, samtidigt som arbetsmarknaden är tudelad med lägre löner i kvinnodominerade yrken.

Fattiga jämtar

Det finns också en geografisk skillnad. I höstens premiepensionsval har jämtar och gotlänningar minst pengar att placera medan stockholmarna har mest.

I genomsnitt kommer en man född 1955 att ha pensionsrätter för åren 1995-98 på 19.000 kronor att placera i höst, medan en kvinna som är född samma år har 15.200 kronor att placera.

Om den årliga avkastningen skulle bli fem procent för dem båda, skulle mannen vid 65 års ålder ha ett pensionskapital på 228.800 kronor, medan kvinnan fått ihop 182.500 kronor. Hon skulle behöva göra smarta val och höja den årliga avkastningen till 6,72 procent per år för att komma ikapp. ¿