Dyrt blir dyrare

Priserna på villor och borätter fortsätter att stiga i storstäderna medan det kan vara svårt att sälja bostäder i vissa glesbygdskommuner.

Enligt SCB:s småhusbarometer har priserna ökat åtta procent det senaste året. I Stockholm ökar priserna mest i kronor. Men den snabbaste ökningen procentuellt har varit på bostadsrätter i vissa residensstäder och universitetsorter där utgångsläget ligger på en mer sansad nivå.

Upp i Göteborg

Priserna på bostadsrätter rakar i höjden. I Göteborg har en bostadsrätt i innerstan blivit 60 procent dyrare på ett år, och har nu en prislapp som motsvarar Storstockholms 15.000 kronor per kvadratmeter. I Uppsala kostar en etta 40 procent mer.

Stockholm står ändå i en klass för sig. De taxeringsvärden som frystes 1997 har idag ökat med 70-80 procent i attraktiva lägen.

Och utvecklingen ser ut att fortsätta. Huvudstaden lockar närmare 20.000 människor varje år, och i bostadskön står 70.000 personer. Och för varje dag som bruksvärdet på hyresrätter går före marknadsvärdet, vilket gör nyproduktion olönsam, så förvärras situationen.

“Så länge som nyproduktionen inte kommer igång kommer bristsituationen att kvartstå i Stockholm och andra tillväxtregioner”, säger Lars Kilander, vd för Mäklarsamfundet, vars medlemmar förmedlar 40 procent av alla bostadsaffärer i landet.

De stora förlorarna är de som är på väg till Stockholm, eller som av andra anledningar inte är inne i karusellen. Att så många ungdomar förblir “mambos” (bor kvar hemma hos mamma) är räddningen på en överhettad marknad med akut brist på ungdomsbostäder.

Bilden blir allt mer splittrad. Dyrt blir dyrare, vilket innebär att radhus och kedjehus hamnar i strykklass.

Nyrika individuella

Unga människor vill bo unikt och inte kollektivt. Många är dessutom nyrika på sina bostadsaffärer, vilket bidrar till att trissa upp buden på tvåor och treor i innerstan. Drygt 36.000 kronor kvadratmetern på Östermalm, medan priset ligger kring 15.000 kronor i Storstockholm generellt. Två personer som köpte var sin etta för tre år sedan är vid stadd kassa när de nu ska slåss om en tvåa eller trea.

“Den som inte har jobbat ihop pengar har lätt att göra av med dem”, konstaterar Lars Kilander, som tillägger att ett sådant par ändå kan ha gjort en god affär. Deras köpkraft kommer att bidra till att trissa upp villapriserna i attraktiva lägen när de så småningom vill ha en dyr gräsmatta till barnen.

Lång näsa

40-talister i Storstockholm som vill sälja villan och flytta in till stan står däremot där med lång näsa. Det svårt att komma in till stan utan att lägga emellan.

“Däremot har de råd att köpa bostadsrätt i exempelvis Nynäshamn och Norrtälje”, säger Lars Kilander, som menar att fler väljer att flytta närmare sommarstugan.

Sommarstugor är annars barnfamiljernas enda utväg i Stockholm.

Fritidshusen i Stockholms kranskommuner byggs om till året-runt-standard, vilket vållar kommunerna en del huvudvärk. I Sverige finns inga regler, som i Danmark eller Norge, mot att använda sommarhus som året-runt-bostad.

Ränteanalytiker spår att den rörliga räntan kommer att ligga cirka en procentenhet högre om ett år. Det är inte skäl nog att binda några bolån, förutsatt att man har marginaler i hushållsbudgeten.

Stabila räntor

Trots att räntorna ligger på en låg och stabil nivå gäller husspekulanternas frågor räntan, och knappast alls fastighetsskatt och nya taxeringsvärden. Trots att det i Stockholm kan handla om många tusenlappar per år.

“Husköpare är invaggade i en kollektiv säkerhet. Det kan inte bli så farligt, varannan svensk äger ju fast egendom. Nu när vi är inne i en god konjunktur väntar sig människor skattesänkningar”, säger Lars Kilander.