DVD: Värsta skivan

Elektronikbranschen lever på att nya tekniska produkter lanserasmed jämna mellanrum. Nya produkter ger normalt goda marginalerett par år, innan marknaden mättas och marginalerna krymper.Efter videoapparaten och möjligtvis TV-spelen, har det varittunt med nya produkter. Därför knyts stort hopp till ett heltnytt sätt att lagra information på en skiva, kallat DVD.Skivorna spås ersätta videokassetter, CD-skivor och datorernasminnesskiva; CD-ROM. I så fall måste alla videobandspelare ochCD-spelare bytas ut, till elektronikföretagens glädje.

DVD står för Digital Versatile Disc. Precis som sin föregångareCD:n kan DVD användas till flera saker – skivorna kan inte barakan lagra rörliga bilder, utan även musik, datafiler med mera.Vanligtvis används orden DVD-video, DVD-audio och DVD-ROM föratt beskriva de olika användningsområdena. En DVD-skiva liknaren CD-skiva till utseendet, och är tekniskt sett så pass likCD:n att DVD-spelare också ska kunna klara av CD-skivor. Denstora skillnaden mellan DVD och CD är att den nya tekniken gördet möjligt att lagra upp till 25 gånger mer information. Detinnebär bland annat att en hel långfilm får plats på en DVD–skiva – med betydligt bättre bildkvalitet än både video ochvanliga TV-sändningar. Jämfört med en videokassett är en skivabetydligt mindre och hållbarare. En annan fördel är att skivankan innehålla flera ljudspår. Där kan olika språkversionerläggas in och väljas av den som tittar på filmen. Dessutom blirdet snabbt och enkelt att hoppa mellan olika delar avfilmen.Även musikskivor, inspelade med den nya tekniken, kan fåbättre ljudkvalitet än dagens CD-skivor, tack vare den storalagringskapaciteten. Detta är förstås också bra för skivor fördatorer, DVD-ROM.

Särskilt spel, uppslagsverk och liknande kan göras ännu meravancerade. Spelen kan utspelas i verkliga miljöer medfilmkvalitet. Och uppslagsverken kan kompletteras med rörligabilder, ljud med mera. Men trots att tekniken nu börjar finnasatt köpa i handeln är DVD-utvecklingen ännu bara i sin linda.Flera elektronikföretag har visserligen lanserat DVD-spelare förvideo i USA. Men i Europa är det bara Panasonic och Thomson somhar presenterat produkter. De flesta elektronikföretag väntasdock lansera apparater på Europas största elektronikmässa, somgår av stapeln i Berlin denna vecka. Analyshuset Dataquest haruppskattat försäljningen av DVD-apparater för video i år till 1,5 miljoner enheter och för diskettstationer i persondatorer till2,2 miljoner. Det är bara en bråkdel av exempelvis den totalaförsäljningen av videobandspelare i världen. Men potentialen ärenorm.

Elektronikföretagens branschorganisation spår en försäljning pårunt 50 miljoner DVD-apparater, redan år 2000. För att det skaslå in måste dock flera hinder först övervinnas. Ett sådanthinder är filmbolagens agerande. De tycker inte att de har fåttgehör för sina krav om ett säkert skydd mot att skivornapiratkopieras. Vidare vill filmbolagen ha olika standarder förolika kontinenter. På det sättet kan de lansera filmer på DVD–skivor vid olika tidpunkter i olika delar av världen, på sammasätt som sker med biofilmer i dag. Än så länge har de endastgett ut ett fåtal filmer på DVD, vilket givetvis håller nereefterfrågan på apparaterna.

Ett annat hinder för ett genombrott av DVD-tekniken är att detpå dagens DVD-skivor inte går att spela in, som det går attspela in ett TV-program på en videobandspelare.

Ett konsortium, bestående av de stora elektronikföretagen, haren längre tid försökt att ta fram en standard för hur eninspelningsbar form av DVD skulle se ut. Det arbetet tog enöverraskande vändning i förra veckan när Sony och Philips(tillsammans med datortillverkaren Hewlett-Packard) lanserade enegen sådan standard.

Nu befarar branschen en batalj kring flera olika standarder,liknande den om en videostandard som rådde på 1980-talet ommellan Betamax och VHS.

Men även med en gemensam standard kommer det att dröja runt femår innan inspelning blir en standardfunktion på DVD-spelare. Attföra över en film av vanligt format till en DVD-skiva ärnämligen en dyr process. Det sker genom så kallad MPEg-tekniksom är ett sätt att minska lagringsutrymmet och digitalisera enfilm. Att packa upp en komprimerad film, däremot, är en enkelsak som alla DVD spelare klarar av. För DVD-ROM behöver intedatafilerna komprimeras och inspelningsbara apparater förpersondatorer väntas inom en snar framtid.

Det finns förstås utrustning för att packa ihop film till DVD–format redan idag, men den kostar miljontals kronor. SvenskaDigital Vision tillverkar just utrustning för komprimering avdigitalvideo.

Maskinen tillverkas i Årsta utanför Stockholm. Digital Visionhar bland annat flera kunder bland produktionsbolag i Hollywood,som arbetar nära de stora filmbjässarna, och har nyligen öppnatett kontor i Los Angeles. Ett annat svenskt företag med intressei branschen är Toolex Alpha. Bolaget är traditionellttillverkare av maskiner för produktion av CD-skivor, men harallt mer gått över till maskiner för tillverkning av DVD-skivor.Även om DVD-apparater hittills säkrast ses på mässor, talar detmesta för ett snart genombrott. Flera mäktiga industrier driverpå utvecklingen. Filmbolagen ser det som en ny, intressantdistributionskanal, som med sin kvalitet och nya funktioner kanbidra till att få upp intresset för deras filmer.Chipstillverkarna siktar allt mer in sig på chips för nyakonsumentelektronikprodukter, i takt med att PC-försäljningenbörjar stagnera i världen.

Elektronikföretagen, slutligen, lever som sagt på att detkontinuerligt lanseras nya hemelektronikprodukter.

Särskilt strategiskt intressant för industrin är DVD-ROM. De kanslå ut dagens CD-ROM-stationer på persondatorerna och därmed(äntligen) öppna dörren till persondatormarknaden förhemelektronikjättarna. Med så starka intressen är det sannoliktbara en tidsfråga innan branscherna enas om standarder med mera,så att DVD-apparaterna kan slå igenom ordentligt.