Du är inte ensam år 2000

Problemen med år 2000 liknar inga andra. Alla vet närmillennieskiftet inträffar – men faktum är att ingen vet vad detkommer att innebära. När datorer av alla de slag ska byta årtalfrån 99 till 00 kan man vara säker på att det blir problem bådeför företag och individer; men ingen kan veta hur storaproblemen blir eller var de dyker upp någonstans.Det enda som är säkert är att man inte är ensam om att hadatabekymmer i januari 2000. Även de mest och bäst förbereddaföretagen kommer att drabbas om det dyker upp problem hoskunder, underleverantörer och anställda. Det är ingen vidaretröst att produktionsdatorerna fungerar om de anställda inte kanta sig hemifrån därför att tunnelbanan har stannat. Eller omspeditionsfirmans adminstrationssystem brakar samman. Osv.Därmed tjänar faktiskt alla på att så många som möjligtförbereder sig för år 2000 runt omkring dem. Och alla tjänar påatt förbereda sig på att de andra inte hinner förbereda sigtillräckligt Eller som Federal Reserve-chefen Alan Greenspan uttryckerdet:

Vi är akut medvetna om att vi måste både tekniskt förebygga att2000-problem uppstår, och samtidigt förbereda oss på vad viskall göra när de drabbar oss. Därmed tjänar företagen (och allaandra) på att samarbeta. Alla är beroende av att så mycket sommöjligt runt omkring dem fungerar. Det gäller allt fråninfrastruktur och myndighetsutövning till privatbostaden.

Förberedelser för det oväntade

Därmed infinner sig förstås frågan: vad ska man förbereda sigför, egentligen, om man nu inte vet vad som kan hända? Vadhänder till exempel med företagen om deras anställda prioriteraratt få ordning på värmen i villan? Eller om de lyder SJ:stidning Kupés 2000-tips (september 1998) att ta ut sparpengarnafrån banken? Vad händer om underleverantörerna får så storabekymmer att de inte längre kan leverera? Eller om kundernasbeställningssystem brakar ihop?Alla kan förstås gissa, men det är bara i efterhand som det gåratt veta vilka som har över- eller underdrivit problemen. Och dåär det för sent. Därför gäller det att vara beredd på olikaalternativ. En rad organisationer (som Nato, Sveriges kommuner,Telia och många flera) tar därför fram ett antal scenarier föratt vara beredda (se separat artikel om några tänkbarautvecklingar sid 79).2000-frågan är ytterst en fråga om att dels bedöma risk ochberedskap, dels vilka förväntningar vi har på vad som kommer attske. Våra förväntningar styr vårt handlande, skriver världensledande analysföretag av 2000-problematiken, The Gartner Group.2000-frågan kallas ofta för 2000-problemet, men som med deflesta problem innebär det också möjligheter. De företag somlyckas bäst med sina förberedelser kan förstås få en enormkonkurrensfördel efter millennieskiftet. Och de företag somtidigt tar kontakt med kunder, leverantörer, anställda och andraviktiga partners kan stärka sina relationer. Dessa relationerriskerar annars att störas för lång tid framöver.Men vägen till att få kontroll över 2000-problemen kan varalängre och mer komplicerad än många tycks tro. Den bakomliggandeorsaken – att tid angivits med två siffror i stället för fyra idatorprogram – är visserligen ytterst trivial. Därför kan manlätt tro att den är enkel att åtgärda. Men de mest insatta ifrågan är dessvärre också de mest oroade.

Kostnaderna bara ökar och ökar

2000-problemet blir värre ju mer man fördjupar sig i det, sägert.ex. Gunnar Hedberg, IT-kommissionens kanslichef. Därför blirjag numera litet ängslig så snart jag hör någon säga att2000-frågan har vi under full kontroll – det är inget problem.Det är för mig en varningssignal Och ju närmare år 2000 vikommer, ju mer stiger den förväntade kostnaden för att åtgärdaproblemen. Den amerikanska statens kostnadsprognos har t.ex. merän fördubblats från februari 1997 till augusti 1998; från 2miljarder dollar till 5,5 miljarder.Räcker det då med att hålla koll på vad som görs på IT-sidan föratt få sina system 2000-klara? Är det nog för att fungerastörningsfritt i samband med millennieskiftet? Nej, knappast.För även om de egna datorsystemen klarar sig behöver företag ochorganisationer också förbereda sig på tänkbara störningar iinfrastrukturen: det gäller främst elnätet, men ocksåbetalningssystemen och kommunikationer, mm. Och helst tainitiativ till samarbete med kunder, leverantörer ochmedarbetare, för att inte drabbas av deras problem.Det räcker med att tänka sig konsekvenserna av problem iutbetalningsrutinerna för pensioner och bidrag, i ett land där60 procent av befolkningen är mer eller mindre beroende avbidrag och där de flesta har ett blygsamt sparande.Överstyrelsen för civil beredskap räknar i ett scenario medåterkommande strömavbrott i minst en vecka. Inomhustemperaturenskulle då vid minusgrader ute för de flesta av oss sjunka med engrad per timme.Det räcker alltså knappast att bara ha de egna datorsystemen iordning. De är beroende av andra för att fungera; och detberoendet blir inte direkt mindre med tiden. Med internet hart.o.m. de mest dataisolerade hushåll länkats samman meddatasystem över hela landet – och över världen.Så om du drabbas av omställningen den första januari 2000 kan dui varje fall vara säker på en sak: det är inte bara ditt problem- du är inte ensam år 2000.