Drömmen om Amazon

Millicoms vanligen så kaxige vd Hans-Holger Albrecht såg ganska allvarlig ut när han ställde sig framför investerare och analytiker på bolagets kapitalmarknadsdag onsdagen den 6 mars i fjol på Lancaster Hotel i London. Iförd en ljusblå slips presenterade den kortklippte tysken sina visioner för bolaget. Den något nedtonade uppsynen kan ha berott på att han, och bolaget, fått massiv kritik för sin investering i det tyska inkubatorbolaget Rocket Internet. Mer om den senare.

Annars verkar Hans-Holger Albrecht gilla att skämta, inte minst med journalister. I de relativt få intervjuer han givit har han till exempel uppgivit helt olika fritidsintressen i de obligatoriska faktarutorna. Friluftsliv en gång, klassisk musik en annan, formel 1 en tredje, läsa, segla, spela fotboll, åka skidor, bilar, sport i allmänhet och så vidare. Med tanke på att han arbetar hårt – även om han brukar hålla helgerna jobbfria – och har sju barn är det svårt att se hur han skulle hinna med allt det där.

Det var Jan Stenbeck själv som rekryterade Albrecht till sfären, närmare bestämt till mediekoncernen MTG år 1997. Albrecht fick snabbt namnet Tysken i Kinnevikgruppen och tre år senare var han vd för MTG. Fast Albrecht blev ändå aldrig en av Jan Stenbecks riktiga favoriter. Sfärens ledare sägs hellre ha umgåtts med andra direktörer, som Lars-Johan Jarnheimer och Pelle Törnberg. Albrecht var en annan sort. Han har en doktorstitel i juridik och kommer från en släkt av politiker och företagsledare. I den grabbiga sfären fanns det de som tyckte att han var en snobb. Dock en duglig sådan.

Under Albrechts tolv år som vd för MTG ökade omsättningen från 4,5 miljarder kronor till drygt 13 miljarder, och vinsten före skatt från knappt 180 miljoner till 2 miljarder. Aktiekursen steg nästan 20 procent, trots att han började när börsen stod på topp. Dessutom knoppade MTG av Metro under hans tid. Fast han fick även skriva av all goodwill, drygt 6 miljarder kronor, för köpet av Bulgariens största tv-kanal.

– När jag tog över var det här ett litet skandinaviskt tv-bolag, som nästan var bankrutt. I dag är vi ett av de största mediebolagen i Europa. Den resan är jag väldigt stolt över, sa han år 2010 till Veckans Affärer.

Blygsamhet är inte Hans-Holger Albrechts främsta dygd och redan tidigt i Stenbecksfären insåg han sitt värde. Artiklar om hans osedvanligt höga ersättningar har varit legio under årens lopp. Vissa år har han varit den högst avlönade på Stockholmsbörsen. Totalt tjänade han drygt en kvarts miljard kronor under sin vd-tid på MTG.

Kort sagt var Albrecht en stjärna. År 2006 poserade han som en James Bond i smoking och fluga på Affärsvärldens omslag med rubriken ”Iskallt uppdrag”. I stället för en pistol hade dock Albrecht en tv-kontroll i högsta hugg. ”Svensk tillväxtsaga i världsklass”, skrev Affärsvärlden då.

Förvåningen var ändå stor när Millicom och MTG den sista juli 2012 aviserade att Albrecht skulle ta över Kinneviks största företag, en mobiloperatör som då hade fler än 45 miljoner kunder i 15 länder i Latinamerika och Afrika. Då var börsvärdet 70 miljarder kronor. I dag är börsvärdet runt 60 miljarder.

Visserligen satt Albrecht i Millicoms styrelse, men han var ingen telekomperson. Anledningen till vd-bytet uppgavs vara att den dåvarande vd:n Mikael Grahne ville sluta. Under sitt första år som Millicomchef dubblade Albrecht sin lön, inklusive bonus och ersättningar, till nästan 54 miljoner kronor.

***

Vissa investerare drog som sagt öronen åt sig när Millicom i augusti 2012, bara två veckor efter att Albrecht blev utsedd till vd, köpte 20 procent i en portfölj med e-handelsbolag i Afrika och Latinamerika av Rocket Internet. Den tyska brödratrion Samwers skapelse hade länge varit sfäröverhuvudet Cristina Stenbecks favoritbolag. Kinnevik hade inte bara investerat pengar i Rocket Internet, utan även direkt i många av de bolag som Rocket Internet ägde.

Millicom investerade 700 miljoner kronor och hade en option på att stegvis köpa upp till 50 procent för totalt nästan 3 miljarder kronor fram till år 2015. Millicom siktade på en omsättning för sin andel av portföljen på uppåt 7 miljarder kronor inom fyra år. Förlusterna beräknade bolaget till 2 miljarder under åren 2013–2015.

Några såg Millicoms drag som en ren sfär­affär. Rocket Internet behövde pengar och Kinnevik hade den här sommaren inte så mycket att avvara (det var innan innehavet i skogsbolaget Billerud Korsnäs såldes). Då ven sfärpiskan, och Millicom, som länge varit stadd vid så god kassa att extrautdelningar och aktieåterköp var vanliga, fick träda in. Allt enligt skeptikerna. Skulle Millicom bli ett investmentbolag nu? frågade de sig. Och vad var det som sa att just telekom­operatören Millicom var bäst lämpad att driva e-handelsbolag? Särskilt som dessa bolag delvis var verksamma i andra länder än Millicom.

En person som väl känner till Kinnevik säger:

– Kinnevik ägde även minoritetsposter i vissa bolag som Rocket Internet och Millicom ägde. Det är dålig transparens och många familjeaffärer. Man vet inte vad Kinnevik plockat ut ur de här bolagen.

Och en investerare avfärdar köpet:

– Det är ungefär lika tossigt som när Investor köpte Sprayaktier.

Men Henrik Andersson, förvaltare på Didner & Gerges globalfond, är positiv till Millicoms köp. Han har även på tidigare jobb investerat i Millicom och har följt bolaget i nästan tio år.

– Det var väl ingen vanlig bolagsaffär enligt traditionellt sätt att se på det, men det viktiga för ett kundnära företag som Millicom är att de till varje pris behåller detta och att varumärkeslojaliteten finns kvar. Om någon annan äger kunden blir du bara ett transportmedel, säger han.

En invändning mot affären med Rocket Internet är att det bara går att beställa varor av e-handelsbolagen för den som har internetuppkoppling och ett bankkonto. I Afrika har förhållandevis få ett bankkonto. Kort sagt: synergierna med mobilverksamheten är i det närmaste obefintliga.

– Man kan inte rättfärdiga online-investeringen genom att peka på synergier. Den måste rättfärdigas på egna meriter, säger Hans-Holger Albrecht till Affärsvärlden.

***

När den före detta vd:n Mikael Grahne parkerade sig på andra raden, precis bakom ledningen, på kapitalmarknadsdagen den där marsdagen i London, sneglade några deltagare förvånat på honom. Hade inte huvudägaren Kinnevik petat den nästan vithårige finlandssvensken för att göra om mobiloperatören? Stod han verkligen bakom köpet i Rocket Internets portfölj?

Visserligen hade Grahne försvarat affären redan då den skedde. Han hade berättat för marknadens aktörer att han själv suttit med vid förhandlingsbordet och tyckte att det hela var rätt tänkt. Dessutom fortsatte han att vara stor ägare i bolaget. Ändå fanns det de som misstänkte att Grahne inte backade upp tilltaget och att det var därför han lämnat vd-posten.

Misstankarna blev inte mindre av att Grahne efter sin avgång som vd försvann helt ur sfären. Till skillnad från många andra framgångsrika sfärdirektörer har han inte dykt upp i styrelsen i något Kinnevikbolag. Faktum är att han inte dykt upp på någon styrelsepost alls och inte heller fått något annat toppjobb. Visserligen skulle han fylla 60 året efter att han avgick, men det är ingen ålder för en styrelseledamot.

– Jag vet inte varför han inte har några styrelseposter. Han bor i Libanon, säger Hans-Holger Albrecht.

(Mikael Grahne har en libanesisk fru, därav valet av land. Affärsvärlden har inte lyckats nå Mikael Grahne.)

Till saken hör att Grahne var framgångsrik på Millicom. Han blev operativ chef 2002, ett år då bolaget stod vid konkursens rand.

Millicoms historia började med att Jan Stenbeck år 1979 köpte ett litet mobiltelefonibolag i Sverige som så småningom blev Tele 2. År 1990 slog det svenska bolaget och det amerikanska bolaget Millicom ihop sina internationella mobiltelefonilicenser till bolaget Millicom International Cellular, MIC.

Företaget expanderade kraftigt, utan att tänka på att skuldsättningen även skulle fungera i sämre tider. It-kraschen på börsen våren 2000 ledde till en kris. När Jan Stenbeck dog sensommaren 2002 var bolaget så skuldtyngt att det var nära att gå under. Kinnevik skrev ner värdet till noll i sina böcker och Millicom var tvunget att förhandla om sina lån. Nasdaq hotade med avnotering om inte aktien stabiliserades. Millicom sålde tillgångar, bland annat aktier i Tele 2, och började tjäna pengar. I slutet av år 2003 hade Millicoms nedtryckta aktie stigit 3 000 procent.

Några år senare, 2006, satte Kinnevik upp Millicom på säljlistan, och China Mobile höll på att köpa det. Men det blev ingen affär och i stället blev Millicom en kassako som matat ägarna, inklusive storägaren Kinnevik, med rejäla utdelningar. År 2009 tog Mikael Grahne över som vd efter Marc Beuls. Under Grahnes vd-tid gick aktien upp 75 procent, men under våren och sommaren 2012 började den falla.

***

När den grånande Hans-Holger Albrecht satte sig vid Millicoms styrspakar sista oktober 2012 var det uppenbart att Millicom, som alltså har sin verksamhet i utvecklingsländer, hade stött på samma problem som mobiloperatörer i väst redan hade upplevt. Intäkterna från röstsamtal ökade i långsammare takt, i stället blev datatrafiken, läs mobilt internet, allt viktigare.

Det betydde även att affärsmodellen ändrades från kontantkort, alltså betalt i förskott, till abonnemang, som betalas i efterskott. Dessutom innebar mer datatrafik att Millicom kanske skulle tvingas investera mer i infrastruktur.

I väst hade operatörerna erbjudit kunder fast pris på datatrafiken i stället för att ta betalt efter hur mycket kunderna surfade. Och sedan hade priskrig mellan operatörerna medfört eroderade marginaler. Faran var nu att Millicom skulle gå samma väg.

Bolaget hade två möjligheter. Den ena var att fortsätta på samma spår som tidigare. Det finns fortfarande tillväxtpotential i Afrika eftersom befolkningen ökar snabbt, urbaniseringen är stark och långt ifrån alla har mobiltelefon. Aktieägarna kunde få sina utdelningar och bolaget kunde stötta aktiekursen genom att köpa tillbaka aktier.

Den andra vägen var att försöka tjäna pengar på kunderna på andra sätt. I Afrika utgår mycket från mobilen, även bland de som inte har smarta telefoner, alltså sådana man kan surfa med. Det gäller till exempel betalningar, underhållning och olika tjänster. Mobilen påstås för många vara den viktigaste tillhörigheten efter att livets basbehov täckts. Millicom kunde utnyttja att bolaget har kontakt med kunderna.

Redan innan Albrecht kom hade bolaget infört betalning via mobilen i Afrika. Kontinenten har få bankkontor och bankomater, och större delen av befolkningen saknar bankkonto. Den som vill göra en mobilbetalning går i stället till en teleagent och fyller på pengar på sitt mobilabonnemang för att sedan, via säkerhetskoder på mobilen, skicka pengarna till mottagaren. Det var i ljuset av den här situationen som satsningen på e-handel kunde ses.

Att Cristina Stenbeck satte Albrecht som chef för Millicom var ett tydligt tecken på att hon föredrog alternativ två, förnyelse. Hon har släppt Albrecht betydligt längre in i sfärvärmen än sin far, ja kanske är han hennes favoritdirektör. Och i våras tog hon själv över ordförandeklubban i bolaget. Albrechts uppdrag är troligen att göra Millicom till en lika bra tillväxtmaskin som MTG.

– Jag insåg några veckor efter att jag började att situationen var mer drastisk än jag trodde. Mobiltelefonibranschen var i dåligt skick. Marginalerna hade kommit ner, tillväxten hade sjunkit, transformationen från röst till data gick snabbt, konkurrensen ökade. Det som hade tagit andra bolag tio år att förändra måste vi göra på 1,5 år, säger Hans–Holger Albrecht i dag.

Ändå medger han att han inte kan branschen.

– Jag tror att det är en fördel för mig när jag förändrar bolaget att jag inte kan telekombranschen. Media och telekom flyter samman. För mig är det viktigast att känna till kunden, bygga kundrelationer och veta hur man behandlar en kund.

Henrik Andersson på Didner &Gerge har en liknande syn.

– Millicom är mer åt konsumentbolags­hållet än en traditionell telekomoperatör. De befinner sig längre ner i behovspyramiden i de länder där de är verksamma. Allt startar med mobilerna där. Det är en resa som påbörjades av förra ledningen och förstärks nu. Millicoms framtida resultat- och balansräkning bör se ut som ett mellanting mellan ett konsumentföretags och Western Unions, ett företag som transfererar pengar.

– Företaget resonerar helt rätt som styr om investeringsfokus för att ta tillvara möjligheter och få ännu större grepp om kunderna. Här har de västerländska operatörerna inte haft samma möjlighet, och mer utvecklats i riktningen av en dum radiovåg, tillägger han.

Hans-Holger Albrecht lyfter fram den amerikanska e-handelsjätten Amazon som sin förebild.

– Jag gillar Amazon för att bolaget har en länk till sina kunder och erbjuder dem vad helst de vill ha. Amazon började med böcker och sedan kom cd, dvd och allt annat. Det finns inga gränser. Affären är centrerad runt kunden.

Amazon har verkligen vuxit till en bjässe inom e-handel, men marginalerna är fortfarande lövtunna. För just Amazon kanske det fungerar ändå eftersom omsättningen är så enorm. Men för mindre bolag kan det bli problematiskt.

***

Redan på morgonen på kapitalmarknadsdagen i mars förra året noterade deltagarna att e-handelsbolagen som drivs tillsammans med Rocket Internet saknades i presentationerna. Det som hade varit så viktigt bara ett halvår tidigare var tydligen inte lika viktigt längre. I stället poängterade Hans-Holger Albrecht att han inte såg några större förvärv inom affärsområdet Online. Millicom skulle högst investera 5 procent av bolagets börsvärde, då 50 miljarder kronor, i affärsområdet, det vill säga 2,5 miljarder kronor.

I stället presenterade Hans-Holger Albrecht och hans ledning en femårsplan. Millicom ska växa inom datatrafik, betalningar via mobilen, bredband, kabelnät och tv. År 2017 ska bolaget ha fördubblat omsättningen till nästan 60 miljarder kronor, enligt planen. I Afrika var det främst mobila tjänster som gällde och i Latinamerika främst kabel-tv och bredband. I femårsplanen var online-affären inte med.

– Eftersom många var väldigt skeptiska när det gällde online presenterade vi siffrorna exklusive online. Vårt omsättningsmål är exklusive online, säger Hans- Holger Albrecht.

Strax före jul i fjol gick det sydafrikanska telefon- och mediebolaget MTN in i Millicoms och Rocket Internets afrikanska portfölj Africa Internet Holding, AIH. Nu ägde Millicom endast en tredjedel och konsoliderade därför inte längre verksamheten i sina finansiella rapporter. Därmed publicerade Millicom inte längre hela AIH:s resultaträkning.

– De har sopat det under mattan, säger en person som följer företaget.

E-handeln verkar heller inte gå riktigt så bra som Millicoms ledning hade hoppats. Förlusten blev visserligen mindre än planerat, men det berodde på att den kraftiga tillväxten i omsättning uteblev.

– Det finns en korrelation mellan tillväxt och förlust. Vi har sagt att Latinamerika inte behöver växa så snabbt, säger Hans-Holger Albrecht, som också hävdar att internetsatsningen går enligt plan.

***

Nyligen gick Millicoms verksamhet i Colombia ihop med den colombianska fastnätsleverantören Une som erbjuder kabel-tv och fasta telefonitjänster i landets näst största stad, Medellín. Albrecht haussar affären och pekar ut Colombia som både Millicoms viktigaste tillväxtmarknad och det nya Brasilien. Dessutom ska bolaget bygga fibernät för att kunna leverera bredband och kabel-tv.

Redan på Mikael Grahnes tid expanderade Millicom inom bredband och kabel-tv i Latinamerika. År 2008 köptes Latinamerikas ledande bolag på det området, Amnet. Och år 2012 förvärvades Cablevision Paraguay.

Nu i somras kunde Hans-Holger Albrecht även presentera tillväxt för första halvåret 2014. Omsättningen ökade med 15 procent till nästan 20 miljarder kronor medan rörelseresultat var nästan oförändrat på 3,2 miljarder kronor.

– Jag har gjort om Millicom från ett bolag som sysslade med röstsamtal till ett digitalt livsstilsföretag med en ny produktlinje, nya tjänster. Det är ett skifte från röst till mobildata, satellit, musik, service. Det är ett språng framåt, säger han till Affärsvärlden.

Bolaget hade visserligen kabel-tv och mobila betalningar redan innan Hans-Holger Albrecht tillträdde, men han menar att han utvecklat de områdena kraftigt.

Samtidigt är satsningen inte riskfri. Skuldsättningen är betydligt högre än hos andra operatörer i Afrika och Latinamerika, och kassaflödet är minst sagt skralt. Albrecht pekar på att bolaget är inne i en investeringsfas, men att företaget ska nå toppen på den i år.

– Det fanns inget alternativ till att investera. Om vi inte hade investerat hade vi inte haft någon tillväxt och marginalerna hade varit sämre, säger Hans-Holger Albrecht.

Hur omstöpningen av Millicom kommer att gå är fortfarande för tidigt att avgöra. Tittandet på tablå-tv sjunker fort, åtminstone i västvärlden, och gratistjänster på mobilen finns det gott om. Men Hans-Holger Albrecht menar att den utvecklingen är en ”gyllene möjlighet” för Millicom.

– Våra marknader ligger lite efter, de utvecklas språngvis och hoppar över led som västerländska marknader gått igenom. I Afrika tittar många bara på två tv-kanaler och i Latinamerika har de inte börjat strömma musik förrän nyligen. Det betyder att vi kan investera i ett tidigt skede. Det bästa exemplet är Colombia där vi på ett år blivit störst på att distribuera strömmande musik. Våra kunder älskar det, säger han.

Återstår att se om aktieägarna kommer att älska det lika mycket.