Rapportperioden
”Dramatik att vänta i rapportfloden”
I skuggan av kriget i Ukraina inleds snart årets andra rapportsäsong. Nordnets sparekonom Frida Bratt menar att rapportfloden denna gång kan bli händelserik.
“Jag tror vi kan vänta oss lite dramatik i rapportfloden denna gång. Det är många faktorer som framför allt påverkat bolagens kostnader, samtidigt som vi kan börja se tecken på vikande efterfrågan”, säger hon och fortsätter:
“De stigande kostnaderna beror delvis på kriget i Ukraina, men även på de stora nedstängningarna i Kina. Tillsammans skapar de ökade kostnader för frakt, transporter och råvaror, och därför blir det väldigt intressant att nu se vilka bolag som har ”pricing power” på riktigt. Många bolag vill ju gärna framhålla att de har pricing power, men nu blir det lite upp till bevis.”
Även Söderberg & Partners sparekonom Joakim Bornold säger att rapportsäsongen kan bli allt annat än lugn.
“Vi kan vänta oss en väldigt stökig rapportperiod med stora svängningar både bland rapporterande bolag och på börsen i sin helhet. Marknaden har ju varit väldigt volatil sedan krigsutbrottet och det lär fortsätta över rapportperioden”, säger han.
Avanzas sparekonom Nicklas Andersson ser framför sig en spretig rapportsäsong med stora variationer.
“Vi har fått ett antal vinstvarningar inför rapportperioden men å andra sidan har vi också fått omvända dito från New Wave och Hexatronic. Marknadens reaktion på vinstvarningarna vittnar om att marknaden inte riktigt tagit höjd för det. Samtidigt är många av de negativa faktorer som lyfts gängse för många bolag på börsen, så därför blir jag försiktigt optimistisk”, säger han.
Kriget påverkar
Nicklas Andersson menar att kriget i Ukraina redan har påverkat börsen. Detta i så måtto att vi såg den största dumpningen av europeiska aktier någonsin under en enskild vecka i mars. Därefter har börsen återhämtat sig och Nicklas Andersson beskriver läget nu innan rapportsäsongen som en “kräftgång”.
“Framåt kommer vi rimligtvis se mer av krigets effekter på bolagens operationella verksamhet. Här gäller det att spetsa öronen för att höra vad bolagen säger om detta redan nu. Svenska börsbolag har en icke försumbar andel av försäljning och vinst i Europa och påverkas i stor utsträckning av det som nu sker. Kriget har förstärkt de flesta negativa faktorerna där ute”, säger han.
Även Bornold menar att kriget i Ukraina kan påverka inte bara börshumöret och riskviljan, utan även enskilda bolag.
“Vi har redan sett Volvo och Ericsson informera om kostnader på grund av kriget och fler bolag lär följa”, säger han.
Samtidigt som kriget i Ukraina kan påverka de stigande kostnaderna så påminner Frida Bratt om att kriget utbröt en bra bit in i kvartalet.
“Direkta effekter kommer vi se hos bolag med direkt exponering mot Ryssland/Ukraina, och det är effekter och exponering som är relativt enkel att överblicka”, säger hon.
Hon menar att det blir svårare att utröna vilka bolag som påverkas indirekt.
“Vems underleverantörs underleverantör kan inte leverera? Det kanske till och med tar tid för bolagen själva att få koll på, och är något vi kommer se i kommande kvartal. Vad gäller indirekta effekter i form av ökade råvarukostnader lär vi dock se effekter redan nu, eftersom kriget spär på en pristrend som redan fanns”, säger hon.
Även Nicklas Andersson menar att underleverantörerna är värda att hålla under uppsikt.
“Bolag med direkt exponering mot Ryssland har redan haft det tufft på börsen men det kan vara klokt att hålla ett extra öga på underleverantörer och bolag med indirekt exponering”, säger han.
Stigande räntor och inflation i fokus i rapportfloden
Fokus under säsongen tror Frida Bratt kommer ligga på verkstadsjättarna och kostnaderna, men också guidningarna framåt.
“Guidningarna framåt blir som alltid intressanta. Hur ser man på efterfrågan kommande kvartal samt möjligheten att föra över kostnader? Det brukar vara enklare att höja priserna gentemot andra bolag, medan det kan vara svårare gentemot konsumenter, som redan kanske börjat hålla lite hårdare i plånboken till följd av stigande priser på bensin, el och mat. De konsumentnära tillverkande bolagen kan man därför hålla ett litet extra öga på.”
Samtidigt menar hon att det finns flera andra intressanta sektorer att ha i blickfånget.
“Råvarubolagen, som ju gynnats av situationen, blir intressanta. Sektorer som på olika sätt påverkas av stigande räntor är ju också intressanta, som fastighetssektorn och bankerna. Storbankerna tjänar ju normalt på stigande räntor, men då får man tänka på att det kan bli svåra jämförelsesiffror”, säger hon.
Enligt Joakim Bornold kan det vara värt att ha ögonen på hur bolagen lyckas tackla den snabbt ökande inflationen.
“Hittills har bolagen varit duktiga på att försvara sina marginaler. Lyckas de med det även under Q1”, frågar han, och säger att fokus även kommer att ligga på vinsterna i ljuset av detta:
“Kan man försvara sig mot inflation, komponentbrist mm. Alla förväntar sig att man ska behöva skriva ner vinstförväntningarna framåt. Frågan är hur mycket. Eller kan bolagen överraska?”
Bornold menar att det blir intressant att se om fastighetsbolagen klarar en allt högre ränta bättre än vad marknaden tror. Men det är ändå på industrin som det mesta av ljuset, i vanlig ordning, kommer hamna säger han:
“Det är den viktigaste branschen för börsen och den viktigaste branschen för svensk ekonomi. Räntan har ju stigit samtidigt som finansmarknaderna har varit turbulenta. Hur står sig bankerna? Intäktssidan lär vara stark. Håll lite extra koll på kostnader och eventuella kreditförluster och smällar i tradingen.”
Även Nicklas Andersson nämner fastighetsbolagen som intressanta, med den stigande inflationen som kuliss.
“Stigande inflation och modest finansieringskostnad skapar ju en trevlig situation eftersom hyresintäkterna ökar medan kostnaderna hålls nere. Nu ser vi ju att räntorna stiger samtidigt som realräntan är negativ. Vad säger bolagen här?”
Men den senaste tidens ränteoro gör även att teknikbolag och tillväxtbolag blir intressanta att följa, menar han.
“Digitala teknikbolag möter inte samma inflationsimpuls som tillverkande bolag där stigande priser på insatsvaror, stigande energipriser och sist men inte minst stigande kostnader för transport av de fysiska varorna skapar huvudvärk. Kan de därmed få se en viss renässans?”
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.