Dra nytta av din karrantän

Konkurrensklausuler som tvingar den anställde att sitta "i karantän" efter uppsägning, blir allt vanligare. Drömläge för arbetsgivaren - men du som är arbetstagare riskerar både miljonbelopp i vite och en lång period av näringsförbud. Affärsjuristen Raoul Smitt visar hur avtalet kan vändas till din fördel.

Den här veckan är det slut på en uppmärksammad karantän i näringslivet. Anna Carrfors Bråkenhielm börjar sitt nya jobb som vd för Talpa Creative Scandinavia 22 mars. Det har gått ett år sedan hon slutade sitt förra jobb på produktionsbolaget Strix, som då hänvisade till konkurrensklausulen i anställningsavtalet.

Ett helt år i karantän. Förmodligen helt i onödan, menar Raoul Smitt, på Advokatfirman Smitt och författare till bland annat boken VD-avtalet, Norstedts Juridik.

– Ett sådant avtal är typiskt sett olagligt. Det finns inget som tyder på annat än att avtalet skulle stå sig slätt vid en rättslig prövning, säger han.

Konkurrensavtal blir allt vanligare. Trots det är nio av tio konkurrensavtal olagliga, enligt Raoul Smitt. Ofta bygger de på missförstånd om vad som kan täckas in av ett sådant avtal. Avtalen formuleras mer på förhoppningar och önskemål från arbetsgivaren, än på vad som faktiskt är möjligt. Det finns nämligen ingen avtalsfrihet när det gäller konkurrensklausuler.
Vad som gäller är följande.
En konkurrensklausul ger viss möjlighet för en arbetsgivare att hindra en arbetstagare, som genom sitt arbete fått kännedom om tillverkningshemligheter eller därmed jämförbart kunnande, att börja jobba för en konkurrent eller starta egen, konkurrerande verksamhet. Det är den rättsliga ramen för konkurrensklausuler.

En säljare med god koll på kunderna inom ett visst område kan alltså inte bindas av en hållbar konkurrensklausul i sitt avtal. Inte heller en skicklig vd på till exempel ett detaljhandelsföretag, eller ett tevebolag. Det krävs alltså kunskap om ett unikt recept, en teknisk uppfinning eller liknande för att en tidigare medarbetare ska kunna hindras från att direkt gå till konkurrerande verksamhet.

Men det finns ytterligare en viss begränsad möjlighet för arbetsgivaren att motverka att bli utsatt för konkurrens av en tidigare anställd. En dom i Arbetsdomstolen öppnar för ett skydd mot att tidigare anställda i särskilt kunskapsintensiva företag knycker kunder. Domen visar att det inte är ok att en tidigare anställd i sin nya verksamhet tar med sig kunder som fanns hos den tidigare arbetsgivaren då han eller hon började sin anställning där.

I domen från AD dömdes en revisor som tidigare varit anställd hos Ernst & Young att betala 25 procent av arvodet från de av hans kunder som tidigare anlitat hans förre arbetsgivare. Denna utvidgade tolkning av konkurrensklausuler öppnar för att ett visst ökat konkurrensskydd för arbetsgivarna.

– Säg att en person på ett kunskapsintensivt företag ansvarat för förhandlingar med en potentiell kund en lång tid. När förhandlingarna närmar sig ett avslut säger han upp sig, börjar hos konkurrenten direkt och erbjuder kunden samma villkor men fem procent billigare. Då kan en konkurrensklausul hindra den tidigare anställde.

För den anställde borde det alltså vara lätt att slippa risken att tvingas avstå från att arbeta under en period och – i värsta fall – höga rättegångskostnader. Men i praktiken är det inte lätt för en arbetstagare att hävda sin rätt. Det beror på två saker. För det första är det lätt att förstå varför alltfler arbetsgivare vill skriva in en konkurrensklausul i samband med nyanställning.

– Bolagen resonerar enligt principen “går det så går det, alltid hindrar det någon att avstå från att konkurrera”, säger Raoul Smitt.

En arbetsgivare kan ofta räkna med att en person som står inför ett avtalstecknande om ett hett efterlängtat jobb aktar sig för att bråka om en paragraf i avtalet. Dessutom är det inte troligt att den anställde skulle våga sig på att driva frågan rättsligt, om parterna skulle bli oense i samband med att anställningen avslutas. Det skulle nämligen kunna bli helt förödande för privatekonomin, om det i avtalet inte görs klart att arbetsgivaren ska stå för kostnaden vid en rättslig prövning.

Det finns flera anledningar till att inte utan vidare skriva på ett anställningsavtal med en konkurrensklausul. En person som mot sin vilja ställs utanför arbetsmarknaden under en lång period kan ha svårt att få ett nytt jobb när karantänen är över. Ett års lucka i cv:et kan göra arbetsgivare avvaktande. Dessutom, om avtalet är riktigt dåligt formulerat, kan arbetstagaren stå utan försörjning under karantänen.

Men en konkurrensklausul kan eventuellt innebära en fördel även för den anställde. Den möjliggör ekonomisk trygghet i samband med att anställningen avslutas – om du inte hittar ett nytt jobb med en gång. Dock ska det inte förväxlas med en riktig fallskärm (avgångsvederlag) som alltid är bättre än en konkurrensklausul för dig som är arbetstagare.
_____________________________

5 tips för ett bättre konkurrensavtal
Nytt jobb? Grattis, men tänk på det här innan du skriver på anställningsavtalet om arbetsgivaren vill skriva in en konkurrensklausul, KK.

1. Är det rimligt att ha med en KK i just ditt avtal? Grundregeln är, enligt en överenskommelse mellan arbetsmarknadens parter, att KK får ingås hos arbetsgivare som “är beroende av självständig produkt- eller metodutveckling” och med arbetstagare som “under anställningen får kännedom om tillverkningshemligheter eller därmed jämförbart kunnande och (…) har möjlighet att göra bruk av denna kännedom”.

2. Våga diskutera KK. Förr eller senare avslutas anställningen och då kan du lida skada av ett illa formulerat avtal. Arbetsgivaren kan tycka att ditt ifrågasättande ger konstiga signaler: “avser du att konkurrera med oss?”. Påminn då om de ekonomiska stora risker du tvingas till genom karantän.

3. Se till att få något i utbyte. Det finns exempel på avtal där arbetstagaren inte får någon kompensation under karantänen. Se till att få avtalet ger dig en bra “fallskärmseffekt”. Kräv full lön plus förmåner, exklusive bonus, under karantänen som får vara max sex månader.

4. Stå aldrig för ev rättegångskostnader. Det är inte ovanligt att kostnaden uppgår till mellan en halv och en miljon kronor. Om avtalet formuleras så att det är arbetsgivaren som står för rättegångskostnaden vid en eventuell tvist – observera oavsett utgång – blir det lättare för dig att våga hävda din rätt.

5. Gå aldrig med på ett vite. Undvik avtal som föreskriver att du måste betala en viss summa vid kontraktsbrott. Storleken på ett ev skadestånd om du bryter mot KK ska avgöras i en rättslig process.

Dela:

Kommentera artikeln

I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.

Grundreglerna är:

  • Håll dig till ämnet
  • Håll en respektfull god ton

Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.



OBS: Ursprungsversionen av denna artikel publicerades på en äldre version av www.affarsvarlden.se. I april 2020 migrerades denna och tusentals andra artiklar över till Affärsvärldens nya sajt från en äldre sajt. I vissa fall har inte alla delar av vissa artiklar följt på med ett korrekt sätt. Det kan gälla viss formatering, tabeller eller rutor med tilläggsinfo. Om du märker att artikeln verkar sakna information får du gärna mejla till webbredaktion@affarsvarlden.se.