Domstol bör inte sätta lön

Det råder tyvärr inget tvivel om att kvinnor är diskriminerade på arbetsmarknaden, om man tar hänsyn till utbildning och kompetens. Typiska kvinnoyrken har låga löner medan höga och välavlönade poster i näringslivet verkar vara reserverade för män eller gubbar.

Men det är alldeles fel väg att en domstol ska avgöra om en barnmorska och en klinikingenjör har likvärdiga arbeten och därför också ska ha samma lön. Ett sådant mål driver jämställdhetsombudsmannen, JämO, sedan en tid i arbetsdomstolen. EG-domstolen har fastställt att lönerna verkligen är olika, och att man inte bör räkna in barnmorskornas ob-tillägg och kortare arbetstid. Nu ska arbetsdomstolen, AD, avgöra om arbetena är likvärdiga.

Tillgång och efterfrågan

Men i en marknadsekonomi måste priser och löner bestämmas av tillgång och efterfrågan. Något annat leder till orimliga konsekvenser. Se bara på hyresmarknaden i Stockholm, som visar regleringsekonomins alla nackdelar med brist, köer, pengar under bordet och skyhöga priser på den restmarknad som bostadsrätterna utgör. Alla får bättre levnadsstandard om priser och löner bestäms på en marknad och inte av en myndighet som i de forna öststaterna.

Vad händer om ett sjukhus har svårt att få tag i en klinikingenjör och måste erbjuda extra förmåner? Tvingas man då höja lönerna för alla andra sjukhusanställda, eller varför inte alla landstingsanställda? Ja, man ska väl inte överdriva verkningarna, men det är nödvändigt att ta hänsyn till vad lönen skulle bli vid en marknadsmässig bestämning.

Varför är diamanter så dyra medan luft och vatten är gratis eller nästan gratis? Diamanter har vi inte mycket nytta av, om vi inte är glasmästare, medan luft och vatten är livsnödvändiga. Förklaringen är förhållandet mellan tillgång och efterfrågan, eller marginalnyttoteorin, om man så vill. Vi vill inte betala någonting för en extra kubikmeter luft, för vi har redan så det räcker.

Lönen som signal

Om tillgången på barnmorskor är knapp borde deras fackliga organisation kunna pressa fram högre löner. Men kanske är det så att barnmorskeyrket är så populärt hos unga kvinnor att landstingen får tillräckligt antal sökande även vid dagens låga löner. På några år har dessutom födelsetalet gått ned kraftigt, vilket minskat efterfrågan på barnmorskor.

För till exempel journalister gäller sedan länge att yrket är så populärt att det krävs högsta poäng för att komma in på journalistutbildningen. Men arbetet är, uppriktigt sagt, inte välbetalt och det är dessutom för många osäkert om de ens får något jobb efter avslutad utbildning.

Lönerna måste fungera som en signal. Låga löner betyder: Utbilda dig inte till detta yrke om du vill tjäna pengar. Om tillräckligt många ungdomar avskräcks av lönen kommer den på sikt att stiga, i brist på antal sökande. På motsvarande sätt krävs sannolikt dagens höga löner för datakunniga för att tillräckligt många ska söka sig till detta bristyrke.

Dagens Nyheter jämförde i en artikel en högt kvalificerad barnmorska med hennes mycket mer välbetalde 17-årige son, som var IT-konsult. I själva verket är det troligt att löneskillnaderna i Sverige generellt sett borde vara större för att arbetsmarknaden ska fungera på ett sådant sätt att vi kan få varaktigt hög sysselsättning utan inflation.

Diskriminering

Vad ska man då göra för att förhindra lönediskriminering mot kvinnor? Det krävs säkert en mängd saker och visst försöker väl politiker och andra göra någonting även om det är ont om konkreta idéer. För de kvinnodominerade yrkena med låga löner är säkert det allra viktigaste att de unga kvinnorna själva försöker bryta könsvallen redan i valet av utbildning. Det skulle på sikt också höja lön och status för dem som trots villkoren fortsätter att välja dessa yrken.