Domarna som tjänar på börsbråken
![]() |
Johan Munck
Yrke: Domare HD. Lön från HD: 805 532 kr Lön med extraknäck: 3 810 300 kr. |
De största avtalsstriderna i företagsvärlden avgörs numer nästan alltid utanför de ordinarie domstolarna. I stället hamnar många av konflikterna i privatdomstolar, skiljeförfaranden, som både är snabbare och hemliga. Ofta är de så hemliga att utomstående inte ens får veta att det pågår någon tvist eller vilka parter som är inblandade.
Domar och domare förblir även de ofta dolda. Hemlighetsmakeriet gör att förlorande part slipper synas i tidningsrubriker och skämmas offentligt. Ett tacksamt upplägg med tanke på att omtvistade belopp kan uppgå till flera miljarder kronor.
![]() |
Staffan Magnusson
Yrke: Domare HD. Lön från HD: 829 135 kr Lön med extraknäck: 2 137 200 kr. |
Hemlighetsmakeriet i kombination med att det ofta är stora summor som står på spel gör att skiljedomstolarnas rättskipning med jämna mellanrum ifrågasatts. Kritiken har då inte bara handlat om domsluten utan även om skiljemän som ansetts sitta på för många stolar. Det kan exempelvis handla om advokater som agerat skiljemän och som ansetts jäviga genom att de tidigare haft uppdrag åt klienter.
Andra som pekats ut är Högsta domstolens högsta
tjänstemän, justitieråden, av vilka några tagit för vana att extraknäcka som skiljemän. För några år sedan utlöste det en folkstorm sedan tv-programmet Striptease berättat om justitierådens omfattande extrainkomster. Förtroendet för rättsväsendet ansågs
![]() |
Bo Svensson
Yrke: Domare HD. Lön från HD: 840 530 kr Lön med extraknäck: 2 128 681 kr. |
hotat och följden blev en statlig utredning som ville förbjuda domarna att arbeta som skiljemän. Regeringen ansåg dock att det var viktigt att domare deltog i samhällslivet och avslog förslaget.
Kritiken finns trots allt kvar – och bisysslorna. Affärsvärldens genomgång av justitierådens sidouppdrag talar om fortsatta höga extrainkomster.
Uppdragen varierar men sannolikt kommer merparten av sidoinkomsterna från välavlönade ordförandeuppdrag i skiljenämnder. Totalt åtar sig 7 av 16 justitieråd uppdrag som skiljemän. Stockholms Handelskammares skiljedomsinstitut betalar efter tvisteföremålets värde, vilket kan ge arvoden på allt från några tusen till hundratusentals kronor till ordföranden. I andra skiljenämnder ligger timarvodena ofta kring 2 500 kronor, vilket är i linje med affärsjuristernas debitering. Intäkterna ska jämföras med domarnas ordinarie löner på 67 500 kronor i månaden.
Lars Heuman, professor i processrätt vid Stockholms universitet och en av landets främsta experter på domarjäv, är kritisk till justitierådens skiljemannauppdrag:
– Det går inte att bortse från problemet att skiljedomar på formella grunder kan överklagas till Högsta domstolen. Domstolens justitieråd kan på så vis behöva avgöra om en kollega har gjort fel. Min uppfattning är att det kan finnas en obenägenhet att klandra en arbetskamrat. Att skiljeuppdragen tar tid kan inte heller det negligeras, säger Heuman.
Han framhåller samtidigt det positiva med att domarna är ute i verkligheten och att han hittills inte sett något fall av vad som på juristernas språk kallas för “obehörigt hänsynstagande”.
Det justitieråd som toppar listan när det gäller extrainkomst är Johan Munck som suttit i 15 år i Högsta domstolen. Han jobbar extra på flera håll, både som privat och statlig utredare och som ordförande i aktiemarknadsnämnden och i granskningsnämnden för radio och tv.
Som skiljedomare är han bland annat efterfrågad i tvister som rör tvångsinlösen. Enligt honom är skiljemannarollen ett sätt att fortbilda sig då stora kommersiella mål nästan aldrig kommer upp till domstolens prövning. När det väl händer är det bra att ha samlat på sig erfarenhet. Han håller dock med om att det kan se konstigt ut när kollegor prövar varandras domar men säger samtidigt att det nästan aldrig uppstår en sådan situation.
Men hur hinner då justitieråden med både arbetet vid Högsta domstolen och alla andra uppdrag?
– Många av oss justitieråd är vana från tiden på justitiedepartementet att arbeta kolossalt mycket. Och på Högsta domstolen är det helt enkelt inte lika mycket. Jag åtar mig bara skiljeuppdrag med maximalt 2 till 3 förhandlingsdagar. Och det kan jag göra i och med att vi har rättegångsfria dagar. Allt sker förstås till priset av arbete under kvällar och semester. Familjen är inte särskilt glad över detta, säger Johan Munck.
Han är, som sagt, inte ensam om att extraknäcka och flera affärsjurister som Affärsvärlden har talat med är noga med att understryka justitierådens omutbara integritet och kompetens. Att inte utsätta sig för jävsituationer “sitter i ryggmärgen” hos landets högsta domare, heter det. Den som inte följer spelreglerna löper annars risk att tappa anseende och att förlora sina skiljemannauppdrag.
Att arbeta som skiljeman är dessutom förbehållit toppskiktet inom juristkåren och det förekommer att advokater säger upp sig från byråer för att ohindrat kunna ta uppdrag.
Erik Nerep, professor i svensk och internationell handelsrätt, säger att svenska domare har en hög integritet jämfört med kolleger i många andra länder. Men han ser också viss risk för vänskapskorruption mellan advokater och domare som agerar skiljemän. Det handlar ju trots allt om en liten grupp människor som arbetar med skiljedomar.
Bo Svensson, justitieråd sedan 1987 och nybliven ordförande i Högsta domstolen, kan inte se någon sådan risk:
– Skiljeuppdrag som bisyssla har nyligen prövats av regering och riksdag och sådana uppdrag har godtagits. Jag tar skiljeuppdrag för att de är roliga och välbetalda och gör att jag utvecklas i mitt yrke. Skiljeförfarande är rättskipning i första instans och jag har tyckt att det har varit roligt att leda förhandlingar med vittnesförhör som bara förekommer undantagsvis i Högsta domstolen.
Svensson vill inte göra någon hemlighet av sina bisysslor. För att allt ska vara öppet lägger han sina intäkter i ett aktiebolag. I förvaltningsberättelsen redogör han i detalj för var inkomsterna kommer ifrån. Han tror också att det skulle bli svårt att rekrytera ledamöter till domstolen om statsmakterna skulle förbjuda domarna att ha bisysslor.
– Jag kom till Högsta domstolen från en chefsbefattning på brottsförebyggande rådet med breda kontaktytor. Jag skulle ha tänkt mig för mer än en gång om befattningen som justitieråd innebar krav på att jag under de kommande 20 åren uteslutande skulle ägna mig åt prejudikatskapande verksamhet, säger Bo Svensson.
Att höga arvoden och regelmässigt återkommande skiljeuppdrag skulle kunna skapa ett beroendeförhållande mellan domare och företagen som indirekt betalar ersättning var inget som regeringen tog fasta på när förslaget förbud mot bisysslor avslogs. Men att det i särskilda situationer kan finnas risk för att ett beroendeförhållande uppstår bekräftas av Claes Zettermark, advokat hos White & Case som flitigt anlitas av börsbolagen vid skiljedomar.
– Jag har svårt att se att justitieråden genom sina skiljeuppdrag skulle kunna hamna i ett beroendeförhållande till enskilda företag. Risken för beroende uppstår snarast till ombud som upprepade gånger väljer en och samma skiljeman. Men det är ju något som gäller för alla och inte bara för justitieråden, säger Claes Zettermark.
Att domarna därmed skulle låta sig påverkas i sina beslut vore dock att underskatta deras professionalitet. Den största risken ligger snarast på det omedvetna planet där justitieråden tack vare höga extrainkomster vänjer sig vid en levnadsstandard som inte är anpassad till den ordinarie lönen.
Att det sedan tycks finnas tillräckligt med ledig arbetstid vid Högsta domstolen är inte justitierådens fel. Den enklaste lösningen vore att höja domarnas löner och att sänka kraven för att mål ska beviljas prövningstillstånd. Då skulle nog frågan om domarnas bisysslor lösa sig av sig själv.Övriga domare som extraknäcker:
Leif Thorsson
Yrke: Domare HD.
Lön från HD: 805 010 kr
Lön med extraknäck:
1 634 000 kr.
Torgny Håstad
Yrke: Domare HD.
Lön från HD: 805 024 kr
Lön med extraknäck:
1 617 600 kr.
Severin Blomstrand
Yrke: Domare HD.
Lön från HD: 825 020 kr
Lön med extraknäck:
1 150 900 kr.
Lars K. Beckman
Yrke: Domare HD.
Lön från HD: 800 270 kr
Lön med extraknäck:
1 034 030 kr.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.