Doldisbolaget i hetluften

Arne Talving köpte sina första aktier när han som 21-åring arbetade på Handelsbanken i Strängnäs. Valet föll på Fermenta. I motsats till vad man skulle kunna tro, blev investeringen i det så småningom konkursade bolaget en bra ­affär. Talving sålde sina aktier efter att ­värdet fördubblats.

Sedan dess har Talving varit en aktiv investerare.

I dag är han mest känd under twitternamnet Kavastu. Med över 22 000 följare kan han med mindre än 140 tecken få aktier att röra på sig.

Han har också en blogg i sitt eget namn. I början på augusti förra året gjorde han en genomgång av de svenska investment­bolagen. Alltifrån stora till små. Investor och Kinnevik hade flest aktieägare, konstaterade Talving på bloggen. MSAB och Latour hade avkastat mest de senaste fem åren.

Aktieägarna fördrog de stora – och till ­synes – stabila bolagen.

Själv fattade Arne Talving tycke för det ­lilla investmentbolaget Svolder, minst av dem alla sett till börsvärde.

”Svolder har funnits i min kortsiktiga portfölj. Men ska nu in i min långsiktiga portfölj.”

Den efterföljande veckan steg kursen från 152 till 175 kronor, en uppgång med över 15 procent. Och resan har fortsatt. I dag står aktien i 217 kronor. Svolder utklassar de stora investmentbolagen under åren 2016 och 2017. Samtidigt har antalet aktieägare ökat till 11 432 från 8 916 vid halvårsskiftet 2015.

Vad är det egentligen som hänt?

***

Det såg ut som en lysande affärsidé. 1990-talets fastighetskris var på väg in i sin slutfas. Räntorna hade varit uppe i 500 procent och för många svenska företag, inte minst de små, hade det varit svårt att låna pengar på den internationella kapitalmarknaden. Nu närmade sig räntorna återigen normala nivåer och kronan hade släppts fri, vilket inneburit en kraftig devalvering. ­Aktiemarknaden hade så sakteliga börjat ticka upp igen. Men börsens småbolag hängde inte riktigt med. Krisåren hade fått investerarna att söka sig till det stora och till synes trygga.

Det var då ett antal kapitalförvaltare på Alfred Berg, däribland Ulf Hedlundh och Fredrik Lekman, kom på idén med att starta ett investmentbolag som skulle köpa in sig i börsens mindre bolag.

På tre och en halv månad gick projektet från idé till verklighet. Den 30 juni 1993 ­noteras bolaget på Stockholmsbörsens ­O-lista. Då hade initiativtagarna fått med sig Bure, Banco Fonder och AMF Pension. Karin Kronstam på Bure, Mats Guldbrand på AMF och Johan Rapp tog plats i styrelsen. Dessutom var 1 700 mindre aktieägare med och la grunden till Svolder.

Totalt fick investerarna ihop 320 miljoner kronor.

En bärande idé var att Svolder inte skulle dras med stora substansrabatter. I bolags­ordningen fanns därför årlig möjlighet för aktieägarna att på årsstämman besluta om likvidering. Om en tredjedel av de företrädda aktierna ville ha det så, blev det så. Men det hände aldrig.

Svolder förvärvade glasbruket Orrefors, elgrossisten Skoogs och elinstallations­specialisten Nea via apport från Bure. Svolder fick en hel del uppmärksamhet och de första åren handlas Svolder emellanåt med premium. Direktavkastningen var också hög, vilket förbättrade totalavkastningen. Men Svolder blev aldrig ett riktigt spännande bolag. När it-företagen sen satte fart på börsen under åren före millennieskiftet var Svolders aktie en besvikelse. Och när bubblan sen brast drogs många mindre ­bolag ändå med i fallet.

***

Rolf Lundström är en göteborgare med en fot på jorden, en i etablissemanget. Ofta närvarande när det göteborgska investerarkollektivet samlas. Alltid välklädd.

På senare tid är han mest uppmärksammad för att ingå i det konsortium som försöker rädda familjen Hjörnes Göteborgsbaserade mediekoncern Stampen. I investerargruppen ingår även den ingifte Hjörnesläktingen Fabian Hielte genom Ernström Kapital och redarmiljardären Dan Sten Olsson genom Stena Finans.

Rolf Lundström tjänade sina första miljoner på 1950-talet i hotellbranschen. Han köpte och drev anrika hotell som Europa i Göteborg, Sergel Plaza i Stockholm och Kramer i Malmö.

I början på 1960-talet startade han AB Restaurang Rouletter tillsammans med Bill Lindwall. Företaget bedrev spelverksamhet och utgör basen för välkända Cherryföretagen. Ur det har sedan kommit såväl nätgamblingbolaget Betsson som bransch­underleverantören Netent. Rolf Lundström har tillsammans med sina kompanjoner ­dominerat den privata delen av Spelsverige de senaste 50 åren.

Rolf Lundströms ägarbolag heter Provobis, under en period uppmärksammat för att man försökte rädda den haltande ham­burgerkedjan Clock. Men i Provobis låg ­också Lundströms hotell. Därför la hotellkedjan Scandic Hotels bud på bolaget våren 2000.

Rolf Lundström sålde aktierna för omkring 250 miljoner kronor och med de pengarna startade han ett nytt hotellbolag. Några år efter försäljningen gick han också in i Svolder. Han kände det lilla investment­bolaget väl. Svolder var nämligen ägare i Provobis när Scandic lade bud. Rolf Lundström köpte 10 procent av kapitalet och drygt 26 procent av rösterna.

Rolf Lundström har inte lagt sig i driften i någon större utsträckning.

– Förutom i sin naturliga roll som styrelseledamot, säger Svolders vd Ulf Hedlundh.

Men han tillägger att Rolf Lundström har mycket kunskap om bolag som är ­inriktade mot mat nöje och spel. Och nöjen. Ulf Hedlundh säger också att Lundströms och Svolders intressen ibland sammanfaller. I december 2015 köpte både Svolder och Lundström privat aktier i Scandic, när det åternoterades på börsen. Återigen var Rolf Lundström ägare till flera av sina gamla ­hotell. Cirkeln var sluten.

Med Provobis som ägare fortsatte Svolder att tuffa på. Men ganska snart kom finanskraschen och en seg återhämtning. Likviditetsklausulen hindrade heller inte substansrabatten från att vara hög. Det var som om ingen riktigt tog klausulen på allvar. Bolaget hade funnits i 20 år, och frågan hade tagits upp på varje bolagsstämma, precis som bolagsordningen föreskriver. Men det hade aldrig gjorts allvar av planerna. Det hade egentligen aldrig varit nära.

***

I slutet av 2011 utsågs Fredrik Grevelius till ny vd för Öresund. Han blev den första vd:n att driva Öresund efter att Mats Qviberg och Sven Hagströmer gått skilda vägar.

Som ung spelade han innebandy och var länge en av lagets mest utvisade spelare på grund av usel humörkontroll. Han sägs också ha varit Lidingö TK:s shops bästa kund, eftersom han i ilskan slog sönder racketar i parti och minut. Men han var inte bara en ilsken sportsman. Han hade också en lång karriär bakom sig som analytiker, där han bland annat analyserade investmentbolag. Svolder var ett av de investmentbolag han följde.

Det var i den vevan som AMF bestämde sig för att göra sig av med aktierna i det ­företag som de en gång hade varit med och startat. I början på 1990-talet var det få ­institutioner som köpte in sig i börsens mindre bolag. Nu var läget ett annat. Varför skulle egentligen ett fondbolag äga ett investmentbolag? Med rabatt? De kunde lika gärna äga aktierna direkt själva. AMF sålde sina aktier och det satte tryck nedåt på kursen. Substansrabatten ökade.

Som vd för Öresund vände han återigen blicken mot Svolder och sommaren 2013 köpte Öresund 5,6 procent av kapitalet och 7,9 procent av rösterna i bolaget.

– Vi har investerat i Svolder för att vi tycker att rabattnivån är attraktiv, sa Fredrik Grevelius till Dagens Industri.

Omgående började det spekuleras i att Mats Qviberg skulle svälja Svolder på samma sätt som Öresund en gång i tiden svalde Custos. Vad skulle annars vitsen med inhoppet vara? Att låta investmentbolag äga investmentbolag och ha dubbla förvaltningskostnader är slöseri med pengar. Och det är inget Mats Qviberg är känd för att välja göra.

Det är också uppenbart att den som monterar ner ett investmentbolag under ordnade former kan göra sig en rejäl hacka. Man sparar både in förvaltningskostnaderna och får ägande i ett antal börsbolag till rabatt. Men planerna tillbakavisades av Fredrik Grevelius.

– Vi har inga planer på att samordna organisationerna, då vi har olika investerings­strategi, försäkrade han i Dagens Industri.

Samtidigt fortsatte Öresund att köpa aktier och ganska snart ägde de nästan 20 procent av kapitalet. Om det fanns eller finns i pipeline att slå ihop bolagen går inte att svara på. Men klart är att efter fyra år med Öresund som storägare, finns Svolder kvar. Och Ulf Hedlundh verkar snarare nöjd än känner sig hotad av Qviberg som ägare.

– Öresund är en klassisk aktiespelare. En professionell ägare, med lite liknande uppfattningar om förvaltning som vi, säger Ulf Hedlundh.

***

Mats Qviberg och Rolf Lundström har aldrig träffats. Men Rolf Lundström insåg att det inte var helt fel att ha med finansmannen i ägarlistan.

– Jag är positiv till det. Jag känner inte Mats Qviberg personligen men vet vem han är, sa Rolf Lundström till Nyhetsbyrån ­direkt i juni 2014.

Det är inte säkert att han var lika nöjd med sin kompanjon, när det ett halvår ­senare framkom att Mats Qviberg slagit sina påsar ihop med norrmannen Christen Ager-Hanssen.

Rolf Lundströms och Christen Ager-Hanssens vägar har korsats tidigare. Då i lågprisflygbolaget Fly Me. Både Ager-Hanssen och Lundström ägde aktier i bolaget när det gick i konkurs. En konkurs som fick ett efterspel, där Christen Ager-Hanssen åtalades, men friades. Rolf Lundström ingick i den grupp västsvenska investerare som försökte rädda bolaget.

Om Rolf Lundström var missnöjd med att Christen Ager-Hanssen fanns med i kulisserna var det desto roligare att följa aktiekursens utveckling. Med Öresunds inhopp började aktien sakta krypa uppåt. När Öresund gjorde sina första inköp var substansrabatten omkring 15 procent. Den minskade successivt och efter två år hade kursen mer än fördubblats.

Det behövdes alltså ingen likvidation.

– Jag tror att vi satte en press. Gör de inte bra ifrån sig så likviderar vi eller rekonstruerar bolaget, säger Mats Qviberg i dag.

– Det mår alla bolag bra av.

Kursutvecklingen har även andra förklaringar. Dels har mindre och medelstora ­noterade bolag gått bra på börsen de senaste åren, dels – och framför allt – har Svolder gjort flera lyckade investeringar.

År 2011 gick Svolder in i försvarsbolaget Saab, en aktie som haft en mycket god utveckling de senaste åren. Svolder var också ankarinvesterare i säkerhetsföretaget Troax och Garo, som tillverkar och säljer elektriskt installationsmaterial. Bolagen noterades 2015 respektive 2016, och kursutvecklingen har varit enastående för båda. Även Scandic Hotels har gått bra på börsen. Samtidigt har några av portföljens surdegar, Acando och New Wave, levererat, vilket bidragit till Svolders värdestegring.

Men om substansvärdet stigit mycket, så har aktiekursen ökat ännu mer än så. Och det är inte bara Mats Qvibergs förtjänst.

***

Arne Talving hade ägnat fyra dagar åt att skriva inlägget om de svenska investmentbolagen. Mycket mer än han brukar. Bloggen publicerades den 10 augusti 2016. Och kursen drog iväg.

– Jag hann aldrig gå in. Jag tänkte jag skulle skriva först och handla sen, för att föregå med gott exempel. Det har jag fått äta upp, säger Arne Talving.

Om B-aktien fick sig en kick, kan man säga att A-aktien fick fnatt. På bara några dagar steg kursen från 175 till 242 kronor. I dag står den i 327 kronor.

– Vi är förvånade över A-aktiens utveckling. Hur är det möjligt att kursen ligger så långt över substansvärdet? Vi kan inte göra mycket mer än att släppa information, säger vd Ulf Hedlundh.

Antalet A-aktieägare är få, cirka 250 stycken. Det är framför allt privatkunder i Avanza och Nordnet som står för handeln, enligt Ulf Hedlundh.

Joakim Bornold på Nordnet talar om kapade aktier, en lek där någon riskerar att sitta på Svarte Petter den dag kursen närmar sig substansvärdet. En annan tanke har varit att någon eller några spekulerar i att stor­ägarna vill komma åt kontrollen i bolaget. Mats Qviberg har exempelvis erbjudits att köpa A-aktien, men han var inte intresserad.

– I Svolder är det kapitalet som räknas, ­säger han.

Och även kapitalet har fått utväxling. Sedan Arne Talving la ut sitt inlägg handlas Svolder-aktien till en premie. Det har inte gått Öresund obemärkt förbi. I slutet av 2016 och början av 2017 minskade de sitt innehav och plockade hem en del av vins­ten. Mats Qviberg är nöjd.

– En av de bästa affärer vi har gjort.

Affärsidén densamma

Svolder har i dag i princip samma strategi som de haft sen starten – att investera i börsens småbolag. Tidigare definierades det som bolag med ett börsvärde upp till 40 miljarder kronor. I dag går gränsen vid 15 miljarder. Bolagen värderas utifrån tillväxt, vinst och kassaflöden. Svolder kan gå med i nyintroduktioner, men vill gärna att bolagen har en annan stark huvudägare. Svolder belånar portföljen till som mest en tredjedel av portföljvärdet.

Svolder i Öresund

Arbetsnamnet var ursprungligen Gungner, Odens träffsäkra spjut. Bolagets rådgivare hade dock slarvat i efterforskningarna och familjen Gungner var svårförhandlad. Svolder fick ersätta som bolagsnamn. Svolder är platsen för ett sjöslag år 1000 mellan nordiska kungar, varefter ett framgångsrikt nordiskt rike bildades. Svolder ligger i Öresund.

Två huvudägare

Kapital, Röster

1. Investment AB Öresund: 16,85%, 11,72%

2. Rolf Lundström: 11,62%, 29,50%

3. Avanza Pension: 3,21%, 2,31%

4. Fjärde AP-fonden: 2,81%, 1,96%

5. Spiltan Fonder: 1,87%, 1,30%

Källa: Holdings

Svolders aktieportfölj

Aktie Aktiekurs, Sek Marknadsvärde, Msek Andel av substansvärde, %

Troax 244,5 342,3 13,3

Saab 358,4 217,5 8,4

Acando 32,2 167 6,5

Nolato 274,5 165,5 6,4

Garo 227 158,9 6,2

Klövern B 9,32 151,6 5,9

Scandic Hotels 81,5 148,6 5,8

Nordic Waterproofing 91,75 132,9 5,1

Boule Diagnostics 276,5 132,7 5,1

New Wave Group 64,5 109,7 4,2

Mekonomen 171,5 106,6 4,1

Magnolia Bostad 89,75 103,7 4

Platzer Fastigheter 46,2 82,6 3,2

Xano Industri 228 81,3 3,2

Serneke 107,25 75,3 2,9

Elos Medtech 95 56,3 2,2

Ages Industri 103,75 51,9 2

Verisec 95,5 21,9 0,8

Bong 0,94 15,7 0,6

JM 283,5 13,1 0,5

Aktieportföljen: 2 335,10; 90,4

Nettoskuld(-)/nettofordran(+): 246,6; 9,6

Totalt/substansvärde: 2 581,70; 100