Bankjätten ratar investeringar i kärnkraft – i nuläget: ”För tidigt”

Få känner till den – men desto fler svenska bolag lånar av den. Northvolt, Volvo Cars och Scania är bara några av giganterna som senaste åren fått lån beviljade av Nordiska investeringsbanken (NIB), som har sitt huvudkontor i Helsingfors.

Totalt uppgår portföljen i Sverige till 80 miljarder kronor, berättar VD:n André Küüsvek när Affärsvärlden träffar honom i Stockholm. Under veckan har han druckit kaffe med Elisabeth Svantesson, suttit i möten med storbankerna och diskuterat elektrifiering med bolag som Volvo Cars.

Svenska staten största ägare

NIB ägs av de nordiska länderna och sedan 2005 även av de baltiska staterna. Den svenska staten är den största ägaren, varför finansministern också är en nyckelperson som avgör bankens inriktning.

Lånen fördelas utifrån ägandets storlek. Knappt 35% av låneportföljen utgörs av investeringar i Sverige. Här har investeringsbanken framför allt fokuserat på elektrifiering – och det till betydande belopp.

Till Volvo Cars lånade NIB i slutet av förra året 2,3 mdr kr för utveckling av nya batteriplattformar. Northvolt har lånat 500 Mkr för bygget av batterifabriken i Skellefteå. Scania har lånat 2 mdr kr för utvecklingen av eldrivna bussar och lastbilar.

Varför så stort fokus på just elektrifiering?

“Varför? För att Sverige ligger i framkant. Det är varför”, säger André Küüsvek och fortsätter:

“I grunden är vi agnostiska till vilket land projektet äger rum. Om Danmark gör stora framsteg när det gäller havsbaserade vindkraftsparker, så gör vi det i Danmark. Om Finland är bättre på en viss typ av tillverkning av gruvutrustning, då gör vi det med ett finskt företag.”

NIB lånar inte bara ut pengar till klimatinvesteringar. Under de senaste åren har banken finansierat alltifrån vägprojekt till utbyggnaden av Arlanda flygplats. Banken har också stöttat bygget av en LNG-terminal för flytande naturgas i Litauen.

André Küüsvek motiverar det med att NIB har två ben, där det ena benet är “grön framtid” och det andra är “produktivitet”, som ofta utgörs av investeringar i infrastruktur.

Blir det aldrig konflikter mellan det ena och det andra benet? 

“Det kan bli så. Ofta tickar vi båda boxarna, men ibland blir det bara en. Då får vi leva med det”, André Küüsvek.

Om det gröna i att finansiera en LNG-terminal säger han:

“Det var ett antal år sedan och vid den tiden handlade det i grund och botten om energisäkerhet. Med facit i hand var det helt rätt beslut att fatta, med tanke på vad som har hänt med Ryssland och sanktionerna, och så vidare.”

Ökat risktagandet

En förändring André Küüsvek tog initiativ till när han tog över som VD 2021 var att öka risktagandet.

“Jag tyckte vi kunde göra vissa saker annorlunda, och en sak var att vi inte tog tillräckligt med risk. Vi fanns väldigt mycket i säkra sektorer och säkra projekt, och jag tyckte vi behövde en bättre balans mellan mindre risktagande och mer riskfyllda projekt, som nya teknologier och vilken typ av företag vi jobbar med.”

Investeringar i vindkraftsparker nämner han som ett exempel på risktagande, där NIB tidigare var mer restriktiva. Ett av flera svenska exempel är lånet på 500 Mkr för anläggandet av en vindkraftspark på Klevberget i Ånge, som byggs av OX2.

Många vindkraftsparker har haft det tufft ekonomiskt, vilket Afv rapporterat om. Ett exempel är Vattenfall som nyligen tvingades avbryta mångmiljardprojektet Norfolk Boreas med havsbaserad vindkraft utanför kusten i Storbritannien.

André Küüsvek medger att det finns en marknadsrisk i form av elpriserna, men säger att NIB oftast kräver att en betydande del av elen säljs i förväg för att stödja projektet.

Intresserade av småskalig kärnkraft

NIB har också finansierat investeringar hos det finska kärnkraftsbolaget TVO. Senast 2018 för uppgraderingar av säkerhetssystem för reaktorerna Olkiluoto 1 och 2. Men banken har också tittat på investeringar i små modulära reaktorer, uppger André Küüsvek.

I Estland är Fermi Energia först i Europa med att planera för minst en SMR, med svenska Vattenfall som rådgivare. Men att kliva in som finansiär i det här stadiet var för osäkert för NIB.

KärnkraftArtikel

Elva år – sen är reaktorn betald

“Vi har fört diskussioner, men i ett väldig tidigt stadium. I fallet Fermi Energia var vi inte säkra om de planerade för en produktion som skulle vara ekonomiskt lönsamt. Det är för tidigt att säga, men kanske blir riskerna mycket mer begränsade med dessa små modulära anläggningar”, säger André Küüsvek och tillägger:

“De kan vara en lösning.”

Varför går företag till er och inte till en vanlig bank?

“Långsiktig finansiering är första skälet. Vi har kommit till för att ge ut långsiktiga lån och har det högsta kreditbetyget, trippel-A, när vi ger oss ut på den internationella kapitalmarknaden.”

“Andra skälet är riskspridning. Det är väldigt ofta som bankerna inte vill koncentrera sin risk till ett stort projekt, då kan de dela riskerna med oss istället för med konkurrerande banker.”

Efter krigsutbrottet har NIB sett en kraftig tillströmning av låneansökningar, och då även från stora, stabila aktörer som har god tillgång till kapitalmarknaden.

“De som alltid har tillgång till kapitalmarknaden tänkte plötsligt att de behöver något som är lite stabilare för sin långsiktiga finansiering”, säger André Küüsvek.

“Många upplever att vi kan låna till dem under längre tid, men också att vi är kriståliga, så att säga. Vi är kanske inte lika oroliga som andra för krisen, och kan se bortom den.”

Väljer bort försvarsindustri

En sak som NIB dock avråder från att finansiera är försvarsindustri, och kriget i Ukraina har inte fått banken att ändra sig på den punkten.

Ni för inga diskussioner om att byta ståndpunkt?

“Inte riktigt, för tillfället.”

“Vi diskuterar dock, bland annat med Sverige, i vilken utsträckning medlemsländerna förväntar sig att den Nordiska investeringsbanken ska vara en del av återuppbyggnaden av Ukraina”, säger André Küüsvek och tillägger att det skulle krävas att det är nordiska och baltiska företag som ansöker om finansieringen.

Läs också: Elva år – sen är reaktorn betald