Dokument: Percy Barneviks fiasko

Vid årsskiftet handlades ABB till 250 kronor och börsvärdet nådde 300 miljarder kronor. Som mest, i maj förra året värderades ABB till 410 miljarder kronor då aktien stod i drygt 340 kronor.

Kursfallet från dess är 80 procent. Det är långt mer än vad branschkollegor som General Electric upplevt. GEs aktiekurs har halverats sedan förra sommaren, men då har aktien fortfarande stigit med 400 procent sedan i början av 1990-talet.

ABB är inget fjunigt dot.comföretag utan ett globalt storbolag i stabila branscher som kraft och processindustri och som styrts av en av världens mest renommerade företagsledare – ordföranden Percy Barnevik och dennes numera utsparkade efterträdare Göran Lindahl.

Bland förlorarna finns Wallenbergssfärens maktbolag Investor, som äger drygt 5 procent av aktierna i ABB. I ABBs styrelse har både Peter Wallenberg och Claes Dahlbäck suttit och Jacob Wallenberg sitter där fortfarande.

För Investor är aktieposten i ABB numera värd knappt 4 miljarder kronor, mindre än innehaven i både Atlas Copco och Gambro.

På läktarn sitter också den schweiziska finansmannen Martin Ebner, som via egna fonder och närstående sägas kontrollera cirka 25 procent av aktierna. Martin Ebner äger dessutom 10 procent av aktierna i Investor.

Ekonomi24 har räknat. Det var enkelt. I årsredovisningen för 2000 finns en sammanställning över ABBs räkenskaper de senaste 10 åren. Ett framgångsrikt företagsbygge brukar återspeglas i tillväxten i det egna kapitalet. 1995 hade ABB ett eget kapital på 5,6 miljarder dollar. Förra året låg det på 5,5 miljarder dollar. Under samma period har ABBs vinst efter skatt pendlat kring 1-1,5 miljarder dollar. Men vinsterna har aldrig nått det egna kapitalet.

Av tabellhistoriken framgår också att ABBs försäljningstillväxt de senaste 10 åren legat kring 2 procent, för att backa efter det att räkenskaperna i år räknats om till amerikanska redovisningsprinciper. Därtill har rörelsemarginalen pendlat mellan 3 och 6 procent.

Det har skrivits många artiklar i svensk press om ABBs kreativa bokföring och svaga tillväxt. Flera svenska finansanalytiker har uttryckt skepsis. Allt medan ABBs aktiekurs stigit. Marknaden har – helt tidsenligt – istället lyssnat på företagsledningens budskap om tillväxt, på 6 procent per år, liksom målet att nå en rörelsemarginal på 12 procent 2003. I Schweiz har ABB till och med fått pris för bästa årsredovisning.

I februari i år inträffar så det förskräckliga. Investerarna får plötsligt veta vart alla de pengar som aldrig nått det egna kapitalet försvunnit – till reserveringar för bland annat asbest och sanering av kärnkraftsanläggningar. Samtidigt börjar nye VDn Jörgen Centerman sväva på marginalmålet. ABB-aktien faller.

Trots att osäkerheten kommer krypande genomför ABB sin länge förberedda notering i USA. Därtill spenderar ABBs finanschef Renato Fassbinder 2 miljarder dollar av ABBs eget kapital på 5 miljarder för att återköpa ABB-aktier. Finanschefen tror att det ska hålla uppe aktiekursen. ABBs styrelse med ledamoten Martin Ebner hejar på. De har alla fel. ABB-aktierna som köpts för cirka 140 kronor fortsätter falla.

Under sommaren reviderar Jörgen Centerman ner marginalmålet till 9-10 procent år 2005. Analytikerna börja tro att nedrevideringen beror på att kistan med lättrealiserbara tillgångar börjar tömmas. Göran Lindahls trollerihatt är borta.

Samtidigt står det klart att ABBs kortsiktiga utsikter går åt fel håll. Orderingången under det andra kvartalet är svag och resultatet viker. Det börjar spridas oro kring Centermans åtgärdsprogran för att höja lönsamheten. Ingen tror att det enkelt går att plocka bort 12000 anställda. Det sprids uppgifter om att cheferna klagar på att beslutet att skrota länderorganisationerna lett till försämrade kundrelationer.

Med facit i hand verkar återköpsprogrammet ha varit mycket illa genomtänkt. Soliditeten uppgår till knappt 10 procent. I ABBs industrirörelse ligger soliditeten högre, kring 16 procent. Det ska jämföras med genomsnittet för Stockholmsbörsens verkstadsföretag som ligger kring 40 procent.

När ABB tidigare i veckan presenterar räkenskaperna för företagets nya organisation sjunker aktien ytterligare.

Analytiker och investerare famlar efter argument för att försvara varför de tidigare köpt historien om ABBs omvandling. Några få ägnar sig åt självransakan.

”Någon gång 1997 slutade nog alla att räkna. Istället köpte vi den tillväxtvision som presenterades av Percy Barnevik och Göran Lindahl. Det är den krassa sanningen. Det anmärkningsvärda den här gången är att bolaget faller när skaparen (Barnevik) fortfarande är kvar i bolaget”, säger en förvaltare.

Ekonomi24 har räknat på aktiemarknadens skräck för ABB-aktien. En börskurs på 70 kronor betyder att investerarna inte räknar med att ABB kommer att växa med mer än 1 procent per år de närmsta 10 åren. Rörelsemarginalen kommer bara att ligga kring 4-5 procent fram till 2010. I det scenariot räknar alltså investerarna med att ABB ska utvecklas lika dåligt framöver som det gjort hittills.

Skräcken för ABB-aktien ska ställas mot företagsledningens eget framtidsscenario. Med en organisk försäljningstillväxt på 6 procent per år samtidigt som rörelsemarginal når 9-10 procent från och med 2005 så är ABB-aktien värd 170-180 kronor. Förtroendegapet motsvarar 125 miljarder kronor.