Svensk ekonomi
DNB ser skymningsläge för svenska hushåll
I ett marknadsbrev tittar DNB närmare på hur väl Sveriges ekonomi är rustad för att stå emot det förändrade världsläget i och med kriget i Ukraina. DNB:s huvudscenario för kriget är att att det fortsätter och kan bli långdraget men att det inte sprids utanför Ukrainas gränser eller på annat sätt involverar fler parter militärt än Ryssland och Ukraina.
“Oavsett vilket scenario som realiseras så är dessvärre den skada som redan skett i termer av brustna eller allvarligt skadade ekonomiska och politiska relationer irreversibel under överskådlig tid. Många länder ser nu över sin förmåga att hantera den nya situationen där etablerade försörjningskedjor kanske inte längre är tillförlitliga. Den mest påtagliga utmaningen för Europa är att göra sig oberoende av energiimport från Ryssland”, skriver DNB:s Ulf Andersson, chef för FICC Markets i Sverige, och Thomas Jellvik, makroanalytiker.
För Sveriges del så föreligger just nu inget stort militärt hot, skriver DNB. Dock är ekonomin, som är både liten och öppen, mycket utsatt.
“Även om vår direkta ekonomiska exponering är begränsad mot Ryssland så kommer vi även i mindre allvarliga scenarier att påverkas av den utveckling som nu sker i vår omvärld. Både politiskt och ekonomiskt”, skriver de.
Det blev tydligt under pandemin att Sveriges ekonomi i grunden är i gott skick och har en god förmåga att motstå externa chocker, menar de vidare. Sverige har uppvisat en god ekonomisk tillväxt under många år och den samlade offentliga skulden, den så kallade Maastrichtskulden, uppgick till ca 36% av BNP 2021. Det är med internationella mått mätt är en mycket låg nivå. Dessutom har Sverige under lång tid även haft ett betryggande överskott i bytesbalansen. Innan kriget såg man också goda tillväxtutsikter och hopp om att den svenska inflationen skulle kunna vända ned igen under 2022
“Det såg alltså ganska ljust ut för de svenska hushållen och den privata konsumtionen inför de kommande åren. Även investeringsviljan väntades bli relativt hög. Sammantaget talade det mesta för en lugn och stabil utveckling av svensk ekonomi på medelfristig sikt. Sedan en dryg månad tillbaka har dock kriget i Ukraina ändrat på förutsättningarna”, skriver Ulf Andersson och Thomas Jellvik.
Svenska hushåll påverkas
DNB menar att den största utmaningen för svensk ekonomi för närvarande är oron för stigande inflation. Inflationstalen ökar kraftigt i Sverige på grund av omfattande utbudsstörningar inom framförallt energi- och råvarusektorerna och de enorma efterfrågestimulanser som infördes under pandemin. Marknaden prisar också just nu in sex räntehöjningar på 25 bp under de kommande tolv månaderna, vilket DNB menar kan vara inledningen på en ny vardag för svenska hushåll “efter en lång period av extremt låga räntor och stigande skuldkvoter i kombination med snabbt stigande tillgångspriser”.
DNB menar att en rimlig effekt av en stramare penningpolitik är att tillväxten av nettoutlåningen till hushållen bromsas upp. Dock är det värt att notera att denna utlåning snarare drivit tillgångspriser än real efterfrågan i ekonomin, så hur den kommer slå mot konsumtionen är osäkert. En svag börs skulle kommer emellertid med stor sannolikhet slå negativt mot konsumtionen via den så kallade förmögenhetseffekten. Fallande huspriser kan förstärka effekten ytterligare. Samtidigt är det oklar hur mycket en stigande löneökningstakt kan kompensera för, menar DNB.
“Det största hotet som vi ser mot en god och stabil utveckling för svensk ekonomi är att den höga inflationen biter sig fast. Som en direkt följd av kriget riskerar den nu att både öka och spridas ytterligare. En avgörande fråga är hur resolut som centralbankerna med hänsyn till det osäkra ekonomiska läget kommer att våga strama åt för att motverka inflationen utan att riskera recession. Hushållen ser ut att gå sämre tider tillmötes och tillväxten i den privata konsumtionen kommer att avta. I viss mån kan den balanseras av en ökad offentlig konsumtion”, avslutar de.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.