DNB ser orosmoln på den svenska arbetsmarknaden

Svensk ekonomi har återhämtat stora delar av nedgången i kölvattnet av pandemin. Utvecklingen på arbetsmarknaden har dock inte helt hängt med, skriver DNB:s Ulf Andersson och Thomas Jellvik i sitt veckobrev.

Det är helt andra sektorer, såsom tjänstesektorn, som drabbas nu jämfört med under exempelvis finanskrisen. Inom tjänstesektorn finns också en stor del unga och utrikes födda, vilket är redan utsatta grupper. Ulf Andersson och Thomas Jellvik menar att framtidsutsikterna för dessa grupper på kort sikt avgörs av hur effektivt pandemin kan bekämpas.

“Sannolikt kommer majoriteten av de som förlorat jobbet i samband med pandemin kunna återgå till sysselsättning i samma sektorer som de tvingats lämna. Det finns dock vissa orosmoln. Enligt UC har det skett en betydande uppgång av konkurser inom hotell- och restaurangnäringen. Även om sektorn präglas av låga investeringskostnader och verksamheter som relativt enkelt kan byggas upp igen så skapar utslagningen ändå en osäkerhet om hastigheten i återhämtningen”, skriver de.

De frågar sig vad som händer om den lägre efterfrågan inom dessa sektorer visar sig vara strukturellt lägre även efter pandemin, då unga och utrikes födda med lägre utbildning riskerar att hamna i strukturell och långvarig arbetslöshet.

“Sannolikheten att andra delar av näringslivet absorberar denna grupp är liten. Vad kan då göras? Faktum är att den svenska arbetsmarknaden är dåligt förberedd för en sådan situation”, skriver de.

De pekar på att den svenska arbetsmarknaden präglas av arbeten som kräver relativt hög utbildning. Endast 5% av alla yrken i Sverige kategoriseras som enkla, alltså att de endast kräver fullgjord grundskola.

Ulf Andersson och Thomas Jellvik och efterlyser bland annat att man bör se till att fler fullgör sin gymnasieutbildning. Men även att det finns alternativa lösningar, till exempel yrkesinriktad utbildning. Dessutom bör arbetsmarknaden göras mer tillgänglig för just de individer som saknar gymnasieutbildning.