DNB: Så kan Bidens ekonomiska politik påverka Sverige

Börsoptimismen håller i sig, trots att coronapandemin just nu förvärras. De positiva nyheterna kring kommande coronavaccin och en makrobild som överraskar marknaden positivt tros bidra. Dessutom hjälper utgången av det amerikanska presidentvalet till ytterligare, skriver DNB i sin makrorapport.

“Vi räknar som tidigare med att börsen kommer att avsluta året starkt drivet av fortsatta stimulanser och underliggande styrka i de cykliska sektorerna. Dock
börjar värderingarna bli alltmer ansträngda vilket talar för en väsentligt mer dämpad uppgång under nästa år, positiva vaccinnyheter till trots”, skriver Ulf Andersson och Thomas Jellvik.

I rapporten fokuserar DNB på hur ekonomin kan komma att förändras av att demokraten Joe Biden med all sannolikhet blir USA:s nya president.

Ulf Andersson och Thomas Jellvik pekar på att en avgörande fråga är om Biden kommer få med sig hela kongressen i en så kallad blue sweep. Skulle han bara få med sig representanthuset, vilket är det mest sannolika scenariot, skulle detta väsentligt begränsa hans möjligheter till politiska reformer.

Sammantaget väntas en mycket expansiv politik väntas om Joe Biden fullt ut får forma sin politik, med offentliga utgifter som ökar med 7 300 miljarder USD de närmaste tio åren.

Utgifterna väntas till viss del skall detta finansieras med högre skatter för företag och höginkomsttagare men framför allt genom en ökad offentlig upplåning.

Dessutom väntas Bidens politik leda till en stor ökning i ekonomisk aktivitet. En genomsnittlig BNP-tillväxt på ca tre procent väntas under perioden 2020-2030 och full sysselsättning nås redan under 2022.

Om Biden fullt ut får genomföra sin politik väntas den expansiva politiken leda till stora budgetunderskott under kommande år. Ulf Andersson och Thomas Jellvik frågar sig dock om en sådan statsfinansiell utveckling är hållbar, och efterlyser att Bidens lånefinansierade stimulanser fasas ut allteftersom full sysselsättning nås.

I första hand kommer Sverige att påverkas övergripande positivt av en växande amerikansk ekonomi, skriver DNB, men de sektorer som är kopplade till Bidens satsningsområden kan komma att gynnas extra mycket. De realekonomiska effekterna får emellertid genomslag först på lite längre sikt.

De finansiella marknaderna världen över har också reagerat mycket positivt på valresultatet, mot bakgrund av den förväntade ökningen i ekonomisk aktivitet och Ulf Andersson och Thomas Jellvik skriver att de tror att den initiala marknadsresponsen kommer att bestå, åtminstone så länge som marknaden förväntar sig att Biden får genomslag för sin politik.

“Allt sammantaget gör vi bedömningen att det på kort och medellång sikt finns flera faktorer som kommer att stimulera aktiviteten inte bara i amerikansk ekonomi utan även i den globala och svenska ekonomin. Hur stora skillnader som vi i slutändan kommer att märka beror till stor del på vilket manöverutrymme som Demokraterna får kongressen”, skriver de.

På sikt ser de dock stora inrikespolitiska problem, med en ökad polarisering. Att få ekonomin på fötter och människor i arbete blir här avgörande för om Biden ska få bukt med detta. Om detta misslyckas riskerar USA att hamna i en situation där de behöver hantera såväl inrikespolitiska spänningar som ett stort finansiellt och strukturellt underskott.

“En sådan utmanade och svårhanterlig situation drabbar sannolikt inte bara USA:s befolkning utan kan sprida sig till den globala ekonomin. Risken finns också att dylika problem utvecklas till en trovärdighetsfråga kring USA:s förmåga att upprätthålla sin ledande globala roll, inte bara ekonomiskt utan även politiskt, avslutar de.