Lyx
Det våras för lyx
Under våren har flera stora lyxkoncerner visat på en försäljning som har legat över förväntan. Den franska lyxkoncernen LVMH med ett sjuttiotal varumärken såsom Dior och Louis Vuitton, överraskade marknaden positivt med sin senaste kvartalsrapport. Bolaget redovisade en försäljning på 14 miljarder euro och ökningen med 32% var drygt en miljard mer än Bloombergs konsensus.
Andra lyxjättar som det schweiziska konglomeratet Richemont, med bland annat lyxjuveleraren Cartier, har också redovisat försäljningssiffror som var högre än väntat. Även här drivet av den asiatiska marknaden.
Överraskande positivt första kvartal
Också lyxkoncernen Kering, med varumärken som Gucci och Saint Laurent ökade sin försäljning för första kvartalet mer än vad analytikerna hade förutspått. Försäljningen steg med 26% till 3,9 miljarder euro. Väntat var en ökning med 17% enligt Bloomberg. Keringaktien steg på rapport och är, likt flera branschkollegor uppe på nya rekordnivåer.
”Tittar man på värderingen på lyxbranschen ligger den högt men flera av bolagen har goda vinstmarginaler. Hela branschen tappade i början av 2020 men har hämtat sig väl,” säger Therese Nyrén, fondförvaltare på AIFM Capital, som startat en fond med fokus på livsstilsbolag.
Enligt branschorganisationen Svensk Handel gynnas lyxföretagen långsiktigt av att de kontrollerar både egna produkter och varumärken. Det ger dem kontroll över hela värdekedjan. Motsatsen, att sälja andras produkter, är mer sårbart i en digital era då varor kan dyka upp på annan sajt till ett lägre pris. Lönsamheten har generellt pressats i modebranschen, men bolag med starka varumärken och egen tillverkning, samt lyxsegmentet har klarat sig bättre.
”Starka varumärken ger lyxföretagen bättre kontroll över sina marginaler än modebranschen som helhet”, skriver Svensk Handel i en rapport. Branschorganisationen anser även att direktförsäljning till kund möjliggörs mer än någonsin genom teknikutveckling.
Samtidigt som fysiska butiker är viktiga för lyxbolagen har flera lyckats flytta service till digitala plattformar. En stor del av Kerings digitala strategi bottnar exempelvis i att öka servicen snarare än att primärt driva försäljning. Tillsammans med Apple har de skapat appar till butiksanställda för individanpassad service.
Lyxvarumärken vill verka i en klass för sig. LVMH:s VD har exempelvis sagt att han inte vill vara på Amazon. Marknaden må vara stor men målgruppen är inte rätt. Det är i det ljuset man kan förstå lyxvaruplattformen Farfetch som är noterat på New York-börsen. Då Kina är drivande inom lyxsegmentet håller investerarna koll på lanseringen Farfetch Kina på Alibabas Tmall som ska ske under sommaren 2021.
Lyxbolagen drar också nytta av annan ny teknik. I jakten på att stävja piratkopiering kan bolagen genom blockkedjeteknik spåra historik och se om produkten är äkta. En investering som exempelvis LVMH, Prada och Cartier har gjort.
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.