Det tryggaste räntesparandet
Svenskarna tar det säkra före det osäkra. Under oktober flyttade svenskarna för tredje månaden i rad sina sparslantar från aktie- till räntefonder enligt färsk statistik från Fondbolagens Förening. Trygghet på räntemarknaden upplevs uppenbart som mycket viktigt.
Ändå är de få som sparar i det säkraste sparformen av alla: realränteobligationer. Den stora risken med vanliga obligationer är att inflationen plötsligt ökar och minskar värdet på både räntan och det nominella beloppet. Den risken finns inte med realränteobligationer.
Bara lite hittills till privatpersoner
Svenska staten har hittills gett ut realränteobligationer till ett värde av 94 miljarderkronor, bara 0,6 procent har sålts till privatpersoner. Anledningen till att realränteobligationerna inte har fått det genomslag hos privatsparare som de förtjänar beror förmodligen på att de är en relativt ny sparföreteelse. De första realränteobligationerna emitterades 1994. En annan anledning är att det finns ett distributionsproblem. Trots att de flesta bankerna säljer realränteobligationer om man frågar, vill de hellre sälja nominella obligationer utgivna av sina egna hypoteksinstitut.
Just nu ger en statsobligation med förfall år 2004 en ränta på 4,2 procent och en realränteobligation med förfall samma år en real ränta på 3,75 procent. Skillnaden är bara 0,45 procentenhet. Privatpersoner kan inte köpa statsobligationer, men en femårig privatobligation ger en ränta mellan 4,6 och 4,8 procent. Då blir räntedifferensen ungefär en procentenhet, vilket även det är en historiskt liten differens. Spararen som tror att inflationen kommer att ta fart igen och överstiga en procent kan alltså få en högre ränta på sin realränteobligation än på sin nominella obligation. Även för spararen som har sina pengar på ett vanligt sparkonto ger realränteobligationer utsikter till bättre avkastning. Den bästa sparräntan ger Länsförsäkringar Wasa med fyra procent. På kort sikt är sparkonto säkrare än realränteobligationer eftersom värdet på både nominella och reala obligationen fluktuerar med räntan.
Hur kommer inflationen att utvecklas framöver?
Ingen kan säga säkert. Just nu har vi ingen inflation i Sverige, men enligt Riksbankens statistik ligger inflationsförväntningarna på 1,9 procent under den närmaste fem åren. Det är lägre än Riksbankens inflationsmål på två procent.
Minskat gap
Av diagrammet (se den tryckta tidningen nummer 47/1998 sidan 95) framgår att de reala och de nominella räntorna utvecklats olika under hösten. Den nominella räntan har fortsatt att sjunka till rekordlåg nivå medan realräntan stigit något. Det beror på en rad olika faktorer, dels har de genomsnittligainflationsförväntningarna minskat, vilket minskar efterfrågan på reala instrument, dels har höstens börsturbulens gjort att de institutionella investerarna vill ha mycket likvida tillgångar. Andrahandsmarknaden fungerar inte så bra för realränteobligationer och investerarna vill ha en premie för att likviditeten är dålig.
På Riksgäldskontoret tycker man att de institutionella investerarna handlar med en kortsiktighet, när dessa ser till rådande inflationsförväntningar och börsturbulens, som är ohälsosam för räntemarknaden. Agerandet har hur som helst lett till en ränteutveckling, minskat gap mellan reala och nominella räntor, som gjort att inflationspremien minskat i de nominella räntorna till förmån för reala sparalternativ.
Privatsparare bör också ta hänsyn till att likviditeten är dålig på så sätt att man väljer en realränteobligation med en löptid som motsvarar den tid man kan avvara pengarna. En icke fungerande andrahandsmarknad gör att spreaderna mellan köp- och säljränta ökar.
Idag finns fem löptider att välja på: 3 år, 5 år, 10 år, 15 år och 22 år. De lån som återbetalas om 10 respektive 22 år är kupongobligationer (de ger årliga utbetalningar av både den reala avkastningen och kompensationen för inflationen), medan de tre andra lånen är nollkupongobligationer. Minsta investering i realränteobligationer är 10.000 kronor. Hos Riksgäldskontoret är courtaget 100 kronor per affär.
Övriga artiklar om realränteobligationer
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.