Det sista förlorade året

KÖP I höstas, när Affärsvärlden senast publicerade en aktierekommendation om Göteborgsföretaget som har sina rötter i 1990-talets då nedlagda löntagarfonder, ställde vd:n Henrik Lange i utsikt att 2018 skulle bli en vändpunkt, ett fetare år efter många magra.

Det kunde vara på sin plats. Under två decennier har Gunnebo varit noterat på börsen i Stockholm och avkastningen har varit minst sagt medioker. På slutet har kursfallet tilltagit och aktien handlas nu på femårslägstanivåer kring 28 kronor.

En faktor som kan förklara delar av de senaste kursfallen är det faktum att aktien slängts ut från Morgan Stanleys svenska småbolagsindex.

Delårsrapporten som presenterades i slutet av april var heller ingen rolig läsning, men borde knappast ha överraskat någon. Första kvartalet brukar tillhöra de svagare i Gunnebo.

Tyngst väger ändå det nedslående faktum att inget av bolagets fyra finansiella mål har kunnat uppnås. I stället för ökad försäljning tvingas bolagsledningen rapportera krympande försäljning samtidigt som rörelsemarginalen når måttliga 3,5 procent, halvvägs upp till sju­procentsmålet.

Försäljningen faller alltså i olika delar av världen, främst på största marknaden Frankrike. I centrum för uppmärksamheten står, sedan en vinstvarning i höstas, Gunnebos franska verksamhet där bolaget gör en så kallad strategisk översyn. Det arbetet har pågått under ett halvårs tid och ännu inte resulterat i några mer genomgripande kursändringar.

I vd-ordet i kvartalsrapporten förklarar Henrik Lange att arbetet för att bli mindre beroende av det krympande banksegmentet i Frankrike ska fortgå. Ett problem är dock att delar av verksamheten inom det som kallas elektronisk säkerhet är svåra att internationalisera på grund av att alla produkter är på franska och dessutom anpassade för det franska bankväsendet.

I stället inriktas den franska verksamheten nu, enligt Lange, efter hand ”till kundsegment med tillväxt utanför bankmarknaden, som kollektivtrafik, högriskanläggningar samt offentliga och kommersiella byggnader”.

Sammantaget talar de här formuleringarna för att de planer som bolaget kan ha haft på att avyttra Frankrikeverksamheten nu tycks vara helt avskrivna.

Henrik Lange, som kom in i koncernen så sent som för tre år sedan från finanschefsjobbet på SKF, har tidigare beskrivit verksamheten i Gunnebo som en samling öar utan djupare inbördes kontakt. Lyckas han bara bygga broar mellan de olika verksamheterna så får företaget också en helt annan transparens i affärerna. Om Lange dessutom får ordning på organisationen så kan Gunnebo på sikt börja redovisa utifrån produktgrupper snarare än utifrån olika länder och världsdelar som i dag. Och då finns värden att realisera.

I ett optimistiskt scenario kan 2019 bli det vändningens år som Henrik Lange så hett eftertraktar. Med en rörelsemarginal  på 5,7 procent nästa år är bolagets framtida vinster, med ett p/e-tal strax över 10, något av det billigaste som finns att köpa på börsen. Utdelningen, som i år lär uppgå till minst 1,20 kronor, betyder en bit över 4 procents direktavkastning.

Att 2018 är ett förlorat år ligger nu i Gunnebos aktiekurs och förväntningarna framåt är nu mycket lågt ställda. Affärsvärlden ser potential till förbättringar i Gunnebo och nästa år har rimligen flera strategiska åtgärder genomförts. Då, om inte förr, blir det fart på aktien, som i ett bra scenario kan lyfta omkring 50 procent till 40 kronor inom ett år. Affärsvärlden höjer från sälj till köp.

Ovanstående aktieråd från nästa nummer av magasinet Affärsvärlden förpubliceras här exklusivt för Affärsvärlden Analys+ läsare.

Missa inga uppdateringar från Affärsvärlden Analys+. Följ oss på Twitter: @AFV_analysplus

Har du frågor eller synpunkter rörande tjänsten? Maila oss på: analysplus@affarsvarlden.se