”Det saknas mångfald i styrelserna”

Vad saknar du i svenskt näringsliv?
– Det finns för få icke-svenskar på ledningsnivå och i styrelserna i de svenska företagen. Det är bra att ha människor med en annan bakgrund så att det inte blir för mycket av ett svenskt perspektiv. Mångfald gör att ett företag blir kunnigare om lokala marknader och kulturer.

Vad kan svenska direktörer lära av amerikanska?
– Amerikanska företag är väldigt resultatorienterade, på gott och ont. Kvartalskapitalismen härskar där vilket gör att det blir ett tryck i företagen, inget hamnar i långbänk. Vi måste lära av USA där det inte finns några ursäkter för att inte visa resultat. Samtidigt finns det nackdelar med kvartalskapitalismen: verksamheten blir alltför kortsiktig där långsiktiga investeringar lyser med sin frånvaro.

Vad kan amerikanska direktörer lära av svenska?
– Väldigt många amerikanska företag förlitar sig på den stora hemmamarknaden. Följaktligen har de ofta för lite kunskap om andra geografiska marknader. Tillväxtmarknader är inte längre USA och Europa, utan Asien. De som kan dessa marknader kommer att vara framgångsrika i framtiden. På den punkten har amerikanska direktörer en hel del att lära av svenska.

Vad tycker du om svenskt styrelsearbete, och hur kan det bli bättre?
– Det har generellt blivit mer proffsigt både i Sverige och i USA. Det har skett en upprensning och kompetenshöjning. Exempelvis förekommer det utvärderingar av styrelsemedlemmarna, vilket inte skedde förr. Det finns dock en risk att styrelserna blir alltmer operativa. Det ska de inte bli, det är inte deras roll.

Vad har du kunnat tillföra de styrelser du sitter i?
– Min egen erfarenhet som företagsledare, men också kunskap om den amerikanska marknaden. I IBS tycker jag att strategin är bra, men nu ska jag hjälpa dem att prioritera och se till att företagsledningen gör det de säger att de ska göra. Det är helt enkelt nödvändigt att få upp vinsten. Dagens vinstmarginal om cirka två procent håller inte.

Vad är den största förändringen nu när du gått från operativt vd-jobb till styrelsearbete?
– Nu har jag lite mer tid och kan göra mer vad jag vill. Tidigare ägde jag inte min almanacka, utan var uppbokad av resor och möten. Jag hade mellan 140 och 150 resdagar per år. Tillvaron blir lite mer balanserad och jag får perspektiv på livet.

Vilken styrelse lägger du mest tid på och varför?
– Det är Micronics där jag lägger mellan en halv och en hel dag per vecka. Ägarna ville detta och jag tycker det är bra. Annars kan man säga att de bolag jag lägger mest tid på är dem där jag är styrelseordförande, så som IBS och NCR.

Du sitter i Autolivs styrelse. Vad ser du som de största utmaningarna för bolaget?
– De befinner sig på en tuff marknad där det är svårt att tjäna pengar. Den stora utmaningen är att vara både kostnads- och effektivitetsmedveten eftersom det viktigaste försäljningsargumentet är priset. Samtidigt gäller det att regelbundet presentera nya produkter.

Vad behövs för att få fart på det svenska näringslivet?
– Vi måste få i gång en ordentlig debatt om tillväxten, hur vi ska göra kakan större. Först därefter kan vi diskutera hur vi ska fördela tillgångarna. Tidigare diskussioner har runnit ut i sanden och det har vi inte råd med. För att öka tillväxten måste klimatet för att driva och starta företag förbättras, och skattelagstiftningen, för företag och privatpersoner, måste ses över. Det måste bli lättare att etablera och driva företag än i dag.

Vad tycker du om vikten av att ha kvinnor i styrelserna?
– Det är trist att det inte händer något i företagen förrän regeringen hotar med lagstiftning. Det stora problemet är inte att få in kvinnor i styrelserna, utan i företagsledningarna. Personer i ledningen har väsentligt mycket mer inflytande än kvinnor som sitter i styrelserna. Företagsledningarna är dessutom en grogrund för framtida rekryteringar till styrelser.