Det regnar kapital över nyföretagarna

All vår början bliver svår – bättre går det i år. Och ännu bättre verkar det bli nästa år. Flera genomförda och väntade förändringar gör det lättare att få finansiering till nya företag. Något som under en lång period varit en tuff utmaning och fått många entreprenörer att klaga över svårigheten att hitta startkapital.

– Det ser mycket ljusare ut. Men samtidigt måste man komma ihåg att vi kommer från en väldigt låg nivå, säger Pär Hedberg, vd på Sting, Stockholm Innovation & Growth, som är en supportverksamhet för teknikstartups i Stockholm.

Sting finansieras bland annat av Stiftelsen Electrum, ESF-rådet, Nutek, Vinnova och Innovationsbron Stockholm. Och det är just bildandet av Innovationsbron (där man slog samman pengar från teknikbrostiftelserna, Industrifonden,Vinnova och näringsdepartementet) i mars förra året som gett stor effekt för tillgången på kapital, menar Pär Hedberg.

– Innovationsbron har gett två effekter. Dels finns det nu så kallade innovationslån, som söks via Almi.

Dels har Innovationsbron investerat i regionala fonder över hela Sverige. Vissa regioner har fått mer än andra, däribland Stockholm och Mälardalen.

Till skillnad från många andra lån till nyföretagare krävs ingen egen kapitalinsats, den egna arbetsinsatsen räcker.

– Villkoren är att man betalar tillbaka lånet till en viss ränta om man lyckas med sitt projekt. Misslyckas projektet betalar man inte tillbaka någonting.

– Entreprenörer i Stockholm och Mälardalen är de stora vinnarna. Här fanns det väldigt lite pengar tidigare, mindre än i Göteborg och Skåne.

Pär Hedberg ser också ett ökat intresse från affärsänglar att investera i nya teknikföretag.

– Den typen av investerare, privatpersoner med kapital och kompetens kring entreprenörskap, har blivit mer aktiva de senast två åren. Jag vet inte riktigt vad det beror på. Det är nog en kombination av en bättre attityd till affärsänglar, och ett ökat hopp om att det ska gå bra för företagen.

Affärsänglarnas ökade investeringsvilja kan få ytterligare en skjuts om regeringen gör verklighet av sina planer på uppskjuten reavinstbeskattning av aktier. Den förändringen väntas leda bland annat till fler affärsänglar och så kallade seriella entreprenörer. Uppskjuten reavinstbeskattning gör det mer ekonomiskt intressant för en person som säljer sitt företag att investera vinsten i ett nytt företag, antingen som affärsängel eller som egenföretagare.

En annan förändring som redan gett effekt gäller de stora riskkapitalbolagen, påpekar Pär Hedberg. De kritiseras ofta av nyföretagare för att de endast går in i etablerade bolag och är ointresserade av helt gröna företag, hur lovande de än verkar. Nu kan det bli ändring även där. Det beror på att de stora pensionsfonderna, som placerar pengar i riskkapitalistbolagen, är inne i en ny fas. Under de första tre åren ska en ny fond investera, de påföljande sju åren ska pengarna förvaltas och då görs bara uppföljningsinvesteringar. Inga investeringar i nya företag, alltså.

– För tre år sedan fanns väldigt få fonder som var inne i investeringsfasen. Nu finns det tre stycken stora fonder som har ganska stora friheter att investera, säger Hedberg.

Eqvitec Partners och Innovationskapital är exempel på riskkapitalistbolag som fått ändrade förutsättningar.

Andra förändringar kommer från EU. EU:s nya långtidsbudget som börjar gälla från årsskiftet bjuder på ökade möjligheter att söka EU-stöd för nya entreprenörer.

I budgeten får småföretag större utrymme. Dessutom har det sjunde ramprogrammet, med öromärkta pengar till forskning och utveckling, fått ökade anslag med 60 procent till 54,5 miljarder euro, fram till 2013. Så mycket som 15 procent av de pengarna ska gå till små och medelstora företag. Det betyder över 9 000 bidrag från 20 000 kronor till 50 miljoner kronor. När Günter Verheugen, EU-kommissionär med ansvar för företagande och industri, talade vid en konferens i Bryssel i början av oktober, gav han positiva signaler för entreprenörer i EU:s medlemsländer.

– Vi har särskilt uppmärksammat de små och medelstora företagen när vi utformat de nya EU-programmen för att stödja företagsamhet, innovation och forskning i linje med “tänk smått först”-principen. Därför kommer tillgången till EU-medel att förbättras.

______________________________________________________

Två innovatörer utan finansieringsproblem

Finansieringen verkar inte bli något stort problem för nystartade Carponovum AB, som utvecklar en produkt för att skarva ihop två tarmändar efter till exempel en canceroperation. Bolaget som grundades i år av kirurgerna Anders Grönberg och Henrik Thorlacius i Malmö har minst två år kvar till produktlansering och ett kapitalbehov på mellan sex och tio miljoner kronor.

– Vi har förhoppningar om att vi kommer att få in det riskkapital som behövs för att utveckla produkten ytterligare, säger Anders Grönberg, vd för bolaget.

Till skillnad från många andra nyföretagare har de ingen erfarenhet av att jaga finansiärer med ljus och lykta. I stället blev de själva kontaktade av riskkapitalistbolag efter att företaget vunnit ett innovationspris i Skåne. Själva prissumman på 150 000 kronor användes för att starta bolaget. Dessutom fick Carponovum AB 200 000 kronor från Luab, Lunds Universitets Utvecklings AB, i en tidig fas för att säkra patent i utbyte mot tio procent av bolaget samt en styrelseplats. Men deras innovationspris blev omskrivet i fack- och regionaltidningar, och artiklarna lästes av riskkapitalisterna.

– Vi har fått kontakt med tre riskkapitalistbolag och diskuterar villkoren, säger Henrik Thorlacius, delägare i Carponovum.