”Det är jobbigt att ta betalt”

Jakob Lindberg ägnar nästan all sin tid åt att tänka på cancer, närmare bestämt en ovanlig typ kallad multipelt myelom som primärt drabbar i benmärgen. Detta gör han i rollen som verkställande direktör på Oncopeptides, ett bolag som utvecklar ett nytt cancerläkemedel och som nyligen noterades på Stockholmsbörsens Midcaplista.

Han tar emot Affärsvärlden på Stockholmskontoret i Tändstickspalatset, en välkänd, påkostad och centralt belägen fastighet på Västra Trädgårdsgatan som Ivar Kreuger lät uppföra på 1920-talet.

– Hyran var billigare här än där vi satt förr, och så är det promenadavstånd från tågstationen, säger Jakob Lindberg.

Bolagets 27 anställda sitter nämligen lite utspridda – några finns i Uppsala, där också Oncopeptides har sitt ursprung. Från början var det ett samarbete mellan Uppsala universitet och Karolinska institutet som kretsade kring en molekyl som upptäcktes runt år 2000, av Joachim Gullbo (i dag klinikchef för onkologen, alltså cancerkliniken, vid Uppsala universitetssjukhus).

– Det skedde som det ofta sker: man hittar en molekyl som har väldigt bra aktivitet, men i början förstår man inte varför den är så bra, säger Jakob Lindberg.

– Så man får nysta i varför den fungerar bättre än andra.

Molekylen visade sig kunna behandla ­patienter med multipelt myelom. Av samtliga cancerpatienter är det bara 1 procent som drabbas. I Sverige rapporteras cirka ­500–600 nya fall varje år och på den västerländska marknaden rör det sig om 100 000 nya patienter varje år. Det är också i USA och Europa som Oncopeptides riktar in sig främst.

Jakob Lindberg kom in i bolaget som vd år 2011, efter att ha jobbat som vd i ett läke­medelsbolag och med riskkapitalinvesteringar hos Investors IGC.

– När man tittar tillbaka är det nästan som om jag haft en plan för att komma dit jag är i dag. Jag har hela tiden legat i gränslandet mellan kapital och vetenskap. Min roll är att översätta vetenskap till affär.

Han konstaterar att det numera är allt fler som försöker överbrygga akademin och ­affärer.

– Jag tror att det håller på att förändras.

När två stora svenska läkemedelsföretag plockade upp alla talanger, lades hemsko på entreprenörskapet, enligt Jakob Lindberg.

– Astra och Pharmacia var som två ­moderskepp och många forskare gick dit. Men när bolagen drog ner under andra halvan av 1990-talet, så fick fler hitta alternativ. Nu är vi ett antal som har gjort en resa utanför de bolagen.

Han konstaterar samtidigt att det finns skillnader mellan akademi och affärer.

– Bra forskning är inte samma sak som bra läkemedelsforskning. Det kan finnas sådant som är tråkigt och basalt, men som är helt fantastisk läkemedelsforskning. Tyvärr är det inte så många som är intresserade av ­sådant, de flesta forskare vill ge sig i kast med komplexa, svåra saker.

När han tillträdde på Oncopeptides visade det sig bli en rejäl utmaning. Karolinska Development och stiftelsen Industrifonden ägde vardera 40 procent och befann sig i ett låst läge.

– Bolaget var i diket, främst på grund av brist på kapital. Karolinska Development hade en extrem brist på pengar och Industrifonden kunde inte skjuta till mer, för man får inte vara majoritetsägare.

En utvecklingsplan lades fram och låsningen löstes genom att Industrifonden tog över Karolinska Developments aktier, vilket betalades med aktier i ett annat läkemedelsutvecklingsbolag. När nytt kapital restes år 2012 fick Oncopeptides också en ny stor­ägare i venturekapitalbolaget Healthcap.

Jakob Lindberg säger att han trott på bolaget från första början. Han utbildade sig till läkare vid Karolinska institutet, där han även tog en licentiatexamen (motsvarande ungefär en halv doktorsexamen) i molekylär immunologi och en masterexamen i pre­klinisk medicin.

– Immunförsvaret ska attackera allt som inte är du. Den har ju lärt känna kroppen under tiden du växer upp. Men sedan när cancer växer så händer det att den undgår upptäckt av immunförsvaret. Så jag har studerat sådant man kallar för tumor escape-mekanismer.

Han tittade på data från provrör och ­djurförsök och drog tidigt slutsatsen att ­Oncopeptides molekyl fungerar. Vad han såg var att molekylens verkningsmekanism är samma som andra alkylerare, som upptäcktes för 60 år sedan. Vilket även djurtester visade.

Processen att baxa ett läkemedel från labb till apotekshyllan är lång och dyr. Den går via djurtester till kontrollgrupper med patienter, därefter myndighetsgodkännande och till sist marknadsföringstillstånd.

Inledningsvis görs tester baserade på ­molekylära modeller för hur man tror att sjukdomen beter sig. För vissa sjukdomsförlopp är modellerna väldigt bristfälliga, som till exempel alzheimer eller något så vanligt som högt blodtryck. Läkarvetenskapen ser vad som sker, men har ännu inte begripit varför. Dessa modellbyggen speglar sjuk­domen i patienten och i tester prövas molekyler med olika dosering för att kunna stävja sjukdomsförlopp, som i fallet med Oncopeptides molekyl, som marknadsförs under namnet Ygalo.

– Här går många snett, för det hela är som viskarleken. Du kan hamna helt ute i terrängen, och det är många som gör det.

Den grundläggande verkningsmekanismen i denna molekyl, enkelt förklarat, bygger på att celler vid delning skapar nya kopior av arvsmassan. Det som är dna är två spegelbilder av arvsmassan – en dubbelsträngad struktur. När den ska skapa en kopia, så delar sig denna dubbelstruktur och bildar vad som kallas för enkelsträngat dna. Alkylerare stoppar alltså bildande av enkelsträngat dna genom att slå ut celler som delar sig fort. De celler som delar sig snabbt finns i cancer, benmärg, magtarmsslem­hinna och hårsäckar.

– Strålning gör samma sak, det är därför du tappar håret.

Så här långt har bolaget gjort både kliniska studier, fas I-studie och inlett fas II-studier – som ännu pågår. Studierna har visat att molekylen varit effektiv i att stävja sjukdomsförloppet hos patienter som har multipelt myelom i sen fas, alltså patienter med återfall av cancer.

En fas III-studie ska inom kort inledas och pågå i ett par år. Att slutföra dessa studier är också anledningen till varför bolaget vänt sig till börsen och i samband med noteringen i slutet på februari gjorde en nyemission på omkring 750 miljoner kronor.

Bolaget har backats upp av tunga investerare. Dels nämnda Industrifonden och Healthcap, dels tre nya ankarinvesterarare: hedgefonden Gladiator, som förvaltas av Max Mitteregger, SEB:s pensionsstiftelse och fondbolaget C World Wide. Tillsammans har dessa tre investerat närmare en kvarts miljard kronor i nyemissionen.

Oncopeptides Ygalo är nu klassad som ett särläkemedel– ett incitament som ges till läkemedel med förhållandevis få patienter. Närmast rullar bolaget ut fas III-studien på 100 sjukhus i olika länder. Studien syftar till att visa att man är bättre än amerikanska Celgenes konkurrerande preparat pomalidomide. Men det handlar inte om något botemedel.