”Det är en tuff situation”
Nye Vattenfallchefen Magnus Hall tornar upp sig, hela 2,01 meter är han, och kopplar på ett stort leende. Svagt framåtlutad, med kort rygg och breda axlar.
Han har bara varit chef för den statliga kraftjätten sedan 1 oktober, ändå har han redan två gånger stuckit ut hakan och klankat på ägaren – den nya rödgröna regeringen. Först kritiserade han regeringens energi-överenskommelse och sedan dess planer på att höja kärnkraftsskatten.
–?Jag upplever mig inte som frispråkig utan försöker bara förklara hur jag ser på konsekvenser av olika förslag. Mitt mål är att förklara ur Vattenfalls synvinkel hur det påverkar oss. Jag försöker verkligen hålla mig till sakfrågorna, säger han.
Men Miljöpartiets energipolitiska talesperson Lise Nordin sa till Dagens Industri att hon inte kunde se att det var möjligt för Hall att sitta kvar som vd för Vattenfall om han höll fast vid sin linje om energiöverenskommelsen. Men Magnus Hall oroar sig inte för att förlora jobbet.
–?Jag kommer naturligtvis alltid att ha Vattenfalls bästa för mina ögon, men vi får ta det som det går, säger Hall och lägger till att han är ”helt inriktad på att ha en diskussion direkt med regeringen”.
Men nye Vattenfall-vd:n klagar fortfarande på att kärnkraftsskatten ska höjas, något som väntas kosta energikoncernen 350 miljoner kronor per år. Bolaget räknar efter det med att en tredjedel av kostnaderna för en reaktor är avgifter och skatter.
–?Vi kommer allt närmare en situation där vi inte klarar av att tjäna pengar på kärnkraften.
Magnus Hall pekar på att elpriserna fallit 25–30 procent de senaste åren samtidigt som det står i regeringens motivation till höjningen att skatten inte höjts med inflationen på fyra till sex år.
Han sitter i sitt ljusa rum i Vattenfalls relativt nya huvudkontor i Arenastaden i Solna norr om Stockholm. Det är kliniskt opersonligt. Inga bilder av barnen eller hustrun, inga sporttroféer, ingenting utom papper. Han har helt enkelt inte hunnit med det. Magnus Hall svarar snällt på frågor, även om han ofta sneglar på klockan och på sin mobil.
Han är född i Sundsvall. Pappan, Claes Hall, hade olika chefspositioner på skogs-bolaget SCA och snart gick flytten till Halland, senare till Småland.
–?Jag var egenartad när jag var liten. Jag tittade på min far, som var brukschef, och gick klädd i kostym och slips. Jag tvingade min mamma att sy om hans byxor, som hade sju fickor, en för kammen. När mamma åkte in till stan hängde jag med och hade de där brallorna på mig.
Hans far har betytt mycket för honom. En av de värsta saker som hänt honom var när hans far gick bort för åtta år sedan.
–?Jag hade ingen nära relation som gått bort tidigare. Det var väldigt jobbigt.
I en bruksort kan det vara svårt att vara högste chefens barn, men Magnus Hall ”hade inte känselspröten ute” när han var liten och tänkte inte på det. Ändå hamnade han i slagsmål.
–?Det var rätt mycket konflikter i skolan. Det är möjligt att de andra tänkte att jag var lite förmer.
Ändå upplevde han sig inte som mobbad.
–?I bruksorterna hade jag inte så många kompisar, men när vi flyttade till Växjö blev det lite annorlunda. Då blev det lättare att få kompisar.
På grund av sin längd blev han först höjdhoppare och senare basketspelare. Han spelade i division tre, vilket numera, sedan Allsvenskan infördes, motsvarar division två.
När han började plugga industriell ekonomi i Linköping föll han för nollningen och det övriga studentlivet. Han var med i klubbmästeriet och ansvarig för att ordna fester under ett års tid. Magnus Hall tycker ”det är kul att umgås med folk”.
Spexar du, klär ut dig eller så?
–?Njae, jag uppskattar bra humor, gärna med lite ironi. Jag är ett Monty Python-fan.
Han nämner flera gånger att han valde industriell ekonomi för att utbildningen är så bred.
–?Jag är väldigt generell av mig.
När han pluggat färdigt började han på Holmen, 26 år gammal. Därmed gick han i sin fars och farfars fotspår. Hans farfar var vice vd på Korsnäs.
På elintensiva Holmen gjorde Magnus Hall karriär och stannade i nästan 30 år, de sista tio åren som koncernchef. Där lärde han sig mycket om energi. År 2005 startade Holmen och 14 andra elintensiva bolag Bas El. Målet var att öka eltillgången på den svenska marknaden med cirka 10 tera-wattimmar per år. Samtidigt var den svenska elproduktionen cirka 150 terawattimmar.
När Magnus Hall år 2007 blev ordförande för Bas El gjorde han sig känd som en ivrig förespråkare för ny kärnkraft, trots att det redan då var i princip omöjligt att räkna hem nya reaktorer.
–?Kärnkraftsfrågan blev den som symboliserade oss, men det skrevs aldrig om satsningen som Bas El gjorde på vind.
I början av 2014 sa han plötsligt upp sig från Holmen utan att ha något annat jobb.
–?Jag var 54 år gammal och ville ha ett operativt jobb till. Jag hade varit på samma plats i tio år.
Det dröjde inte många veckor innan ett nytt vd-jobb var spikat. När Vattenfall i våras aviserade att han skulle efterträda Øystein Løseth som vd spekulerade vissa om att jobbet redan var klart när Magnus Hall sa upp sig från Holmen. Det förnekar han.
Holmens ledningsgrupp ordnade en avtackning där Magnus Hall fick spela mot Norrköpings basketdamer, Dolphins.
–?De gav mig ett par skor i storlek 47 som var för små, jag har 48, så jag kunde inte gå ordentligt i dem. Jag trodde ändå att jag skulle kunna hoppa upp till korgen, men det gick inte.
Som Vattenfallchef skulle han gå från en relativt undanskymd tillvaro på ett skogsföretag till att bli en offentlig person och chef för Sveriges kanske mest utskällda bolag. Ett bolag som var statligt med motstridiga mål – både ekonomiska avkastningsmål och politiska omställningsmål mot en miljömässigt hållbar energiproduktion. Därtill lutade det åt ett regeringsskifte med ett Miljöparti – som var emot kärnkraft och Vattenfalls brunkol – i regeringsställning. Som om inte det var nog hade energimarknaden fallit ihop med överkapacitet och kraftigt sjunkande elpriser.
–?Jag hade en rejäl intern diskussion med familjen. De var redo att stötta mig.
Sin egen ledarstil beskriver han så här:
–?Jag är en utpräglad relationsmänniska. Jag gillar att jobba med människor och leda i rätt riktning. Jag är lösningsorienterad och har lätt till skratt, men jag kan bli väldigt irriterad på folk som inte gör som de säger. Sådant tycker jag inte alls om, säger han, och hans blick förvandlas till iskallt stål.
Det är inget tvivel om att Magnus Hall har hårda nypor när han sätter den sidan till.
Han rivstartade med kritiska uttalanden om regeringens energiplaner och fortsatte med att presentera en kvartalsrapport med nedskrivningar på 23 miljarder kronor. Att en ny vd skriver ned allt som går att skriva ned är långt ifrån ovanligt. På så vis skapar hon eller han ett bra utgångsläge.
–?Det var rätt så mycket framkört redan när jag kom in.
Nedskrivningarna gällde framför allt det holländska gasbolaget Nuon, men även det tyska stenkolskraftverket Moorburg.
–?Moorburg är en olycklig historia.
–?Utgångspunkten var att Moorburg skulle var en del av fjärrvärmesystemet i Hamburg. En pipeline under floden Elbe skulle koppla samman kraftverket med staden. Men pipelinen blev överklagad.
Därför byggde Vattenfall om Moorburg till ett vanligt kraftverk – till höga kostnader.
Dessutom meddelade Vattenfall i samband med kvartalsrapporten att bolaget skulle sälja den tyska brunkolsverksamheten. Hur mycket den är värd vill Magnus Hall förstås inte spekulera om. Men den är i alla fall stor, med 8?000 anställda, och utgör en tiondel av Tysklands energiproduktion. Runt 60 miljoner ton brunkol producerar cirka 60 tera-wattimmar el och släpper i runda slängar ut 60 miljoner ton koldioxid årligen.
Miljöpartiet vill stänga verksamheten. Men då skulle svenska staten förlora miljarder.
–?Jag vill inte kommentera deras uppfattning. Vår uppfattning är att brunkolen i Tyskland är en tysk fråga. Tyskarna ser den som en viktig del av energiförsörjningen. När de lägger ner kärnkraften måste de stötta upp. Det betyder att brunkolen måste vara kvar under en period.
Går den att sälja?
–?Det är vår utgångspunkt. Sälja går alltid, men sedan handlar det ju om vilket pris man är villig att acceptera.
Går den att sälja i bitar?
–?Kanske, men vår utgångspunkt är att den ska säljas som en helhet.
Miljöpartiet har även uttalat sig kritiskt om att Vattenfall stämt tyska staten på 43 miljarder kronor för att bolaget tvingats stänga sina tyska kärnkraftverk.
–?Stämningen av tyska staten är Vattenfalls eget beslut. Det är inget som regeringen är med och påverkar.
En annan känslig fråga är svensk kärnkraft.
–?Den agenda Vattenfall har och den agenda politikerna har sammanfaller mer och mer. Det kommer att gå mot mer förnyelsebart. Ännu mer hållbarhet kommer att prägla det Vattenfall ska göra, som affärer, framöver. Det tror jag är i linje med vad politikerna vill. Men det kanske kan vara olika tidsaspekter på hur fort det går att göra olika saker.
Kärnkraften räknas som baskraft eftersom den är oberoende av väder och vind. I -botten på ett stabilt energisystem finns baskraft. Sverige har 40 procent kärnkraft och 40 procent vattenkraft i sin elproduktion.
Magnus Hall hävdar att vinden skulle kunna producera lika mycket som kärnkraften och vattenkraften gör i?dag, 70 tera-wattimmar per energislag. I?dag ger vindkraft knappt 10 terawattimmar per år.
–?När vinden inte blåser måste vi ha lagrat vattenkraft, importera el eller ha gaskraft. Troligen är det en blandning av dessa som krävs.
Hur stor andel vindkraft det går att ha beror även på kraftledningarna. Eftersom vinden är ojämn så behövs kraftiga ledningar de dagar det blåser mycket. Det bästa vore att lagra el, men det är dyrt och ineffektivt att använda batterier. Det bästa sättet att lagra blivande el är att lagra vatten i vattenkraftverkens dammar och släppa på det när det behövs.
Magnus Hall påpekar att de som ser ett kärnkraftsfritt Sverige år 2050 har ett antal problem att lösa de tider då vinden inte blåser och solen inte skiner.
–?Över dygnet går det delvis att lösa genom att elbilar laddar in eller ur i systemet. Men över året är det en mycket svårare fråga. Det behövs mycket mer el vintertid än sommartid. Det är en intressant intellektuell utmaning.
De äldsta reaktorerna, Ringhals 1 och 2, är tänkta att fasas ut år 2025 och övriga reaktorer 2040–2045. Ringhals 1 och 2 ger 13 tera-wattimmar.
Magnus Hall tror det är riskabelt att lita på en elförsörjning utan Ringhals-reaktorerna.
–?Problemet uppstår en kall vinterdag då vi inte får tillräckligt med effekt i prisområde 3, vilket Svenska kraftnät flaggat upp för.
I prisområde 3 finns Stockholm, men med kraftigare ledningar går det att överföra mer el från till exempel Norrland.
Vill du fortfarande bygga ny kärnkraft?
–?Det är för tidigt att ta ställning till det. Det är svårt att se i?dag att det skulle gå att räkna hem en investering. Men det vore olyckligt om man hade stängt dörren när den frågan blir aktuell, kanske en bit in på 2020-talet.
När det gäller den svaga elmarknaden försöker Vattenfall motverka de lägre el-priserna genom att säkra upp elförsäljningen på längre kontrakt och skära kostnader med 3 miljarder kronor år 2015.
–?Det är en tuff situation. Problemet är att det inte går att spara sig in i framtiden. Alla bolag vill växa lite. Det gäller att hitta rätt strategiområden. Den frågan är lite obesvarad i dagsläget. Man måste ha en väg framåt som är ens egen väg.
Just nu håller Magnus Hall och styrelsen på att ta fram en strategi för Vattenfall. Hur många personer som blir av med jobbet finns ännu inget beslut om.
”Inga dolda talanger”
Namn: Magnus Hall.
Ålder: 55.
Tjänar: Nästan 14 miljoner kronor, plus ersättningar, förmåner och pensionsavsättningar.
Familj: Hustru och tre barn på 17, 20 och 22.
Kör: Volkswagen Touareg samt en motorbåt, en Buster med styrpulpet. Äger dessutom en Volvo V70.
Fritid: Umgås med familjen, spelar lite golf, jagar lite, åker till huset i skärgården eller någon storstad som London, Paris eller Rom. ”Jag är egentligen inte stadsmänniska eftersom jag är uppvuxen nära naturen i bruksorter, men jag blir det mer och mer efter att ha jobbat många år i Stockholm.”
Om branschen: ”Jag är hooked på energi. Det är affärer och samhällsfrågor samtidigt.”
Övrigt: ”Jag har inga dolda talanger.”
Kommentera artikeln
I samarbete med Ifrågasätt Media Sverige AB (”Ifrågasätt”) erbjuder Afv möjlighet för läsare att kommentera artiklar. Det är alltså Ifrågasätt som driver och ansvarar för kommentarsfunktionen. Afv granskar inte kommentarerna i förväg och kommentarerna omfattas inte av Affärsvärldens utgivaransvar. Ifrågasätts användarvillkor gäller.
Grundreglerna är:
- Håll dig till ämnet
- Håll en respektfull god ton
Såväl Ifrågasätt som Afv har rätt att radera kommentarer som inte uppfyller villkoren.